Funderingar kring ”avslöjandet” av KGB och Guillou

Den första frågan man kan ställa sig kring KGB och Guillou-affären har jag redan varit inne på, varför lämnar Säpo ut dessa uppgifter nu och varför till Expressen. När Jan Guillou tidigare begärt ut alla uppgifter om sig själv så har han inte fått något av detta material om hans kontakter med KGB. Då undrar man ju varför Säpo lämnar ut det nu, i en slags smutskastningskampanj.

Är sambandet att Jan Guillou nyligen kommit ut med en bok om sitt liv eller vad handlar det om? Jag tror inte Säpo agerar utan agenda när man gör på detta vis. Säkerhetspoliser och underrättelsetjänster gör sällan det.

Misstänkligöranden är ett typiskt agerande från den typen av organisationer, ett exempel på detta var när Hans Abrahamsson skrev sin bok om det som kan kallas ”det amerikanska spåret” kring Göteborgshändelserna. Då hade han många kontakter med både Säpo och Militärens Underättelse- och Säkerhetstjänst (MUST). Bägge visste att han hade kontakter med mig och MUST sa till honom att han inte skulle ha kontakt med mig då jag enligt dem arbetade för Säpo (vilket ju knappast är troligt då de brevledes kontaktat mig på detta sätt). IB som berörs så ofta i samband med Jan Guillou, p.g.a. av att han (tillsammans med Peter Bratt och andra) avslöjade denna organisation är idag en del av MUST och går förmodligen under namnet Kontoret för särskild inhämtning (KSI):

Den verksamhet som under Birger Elmérs ledning bedrevs under olika militära chefer under nästan tre decennier, har i debatten huvudsakligen gått under benämningen ”IB”. Detta har dock inte varit det enda namnet. I denna studie kallas verksamheten under perioden 1957/1958 fram till 1965 för ”Grupp B”. Åren fram till mitten av 1970-talet markerar den epok då ”IB” är ett relevant begrepp att använda. Då det i studien talas mer allmänt om verksamheten används begreppet ”Grupp B/IB”. Något år efter IBavslöjandet 1973 började man kalla byrån ”GBU”. Därefter har under 1980-talet huvudsakligen förkortningen ”SSI” använts. På senare år kallas den ”KSI”.

Några andra frågor är varför Jan Guillou inte nämnt detta själv och varför han överhuvudtaget gett sig i lag med underrättelsetjänster. När det gäller varför han inte nämnt det själv så upplever jag inte att Guillou har gett någon vettig förklaring som jag kan förstå. Det är möjligt att det är som han säger, att han egentligen inte funnit anledning och att han upplever att det inte var en viktigare händelse i hans liv. Det tycker jag verkar underligt.

Att han fortsatte med kontakterna ett tag i den naiva tron att han skulle kunna göra ett scoop verkar däremot vara en rimlig förklaring till kontakterna. Den förklaring som presenterats av många om varför KGB kontaktade honom ser jag också som rimlig. Man ville bygga upp en kontakt inför framtiden och började med att beställa lite lagliga jobb från honom för att test om han var intressant för dem.

Det är i min erfarenhet ett vanligt mönster när man blir kontaktad av underrättelse- och säkerhetstjänster när det vill bygga upp en relation med någon. Säpo arbetar exempelvis på det sättet när de kontaktat ungdomar eller mig för den delen. Ibland erbjuder de pengar också eller vill att man gör något lite oförargligt och lagligt jobb. Att arbetssättet också användes av KGB är inget att förvånas över, det är ett normalt sätt att arbeta i den typen av organisationer.

Jag misstänker också att jag blivit kontaktad av allehanda andra människor från olika säkerhets- och underrättelsetjänster på olika flygplatser i världen. Jag reser ju till många planeringsmöten inför toppmötesdemonstrationer och till många toppmötesdemonstrationer. Saker som kan vara intressant för underrättelsetjänster.

En gång blev jag kontaktad av en gammal barndomsvän, en överstyrman, en yrkesgrupp som enligt IB-avslöjandet flitigt användes av IB. Han är dessutom bror till en annan barndomsvän som är hög underrättelseofficer i den svenska marinen. Jag fortsatte inte kontakten med honom.

En annan gång så var det norsk man, som faktiskt uppgav att han arbetade för Norges motsvarighet till MUST som kontaktade mig på Schiphol och vill bjuda på en öl. Huruvida han tillhörde Norges militära underrättelstjänst eller inte har jag ingen aning om. Jag tog dock inte mot gåvan. Även andra gånger har jag blivit kontaktad av märkliga personer på olika flygplatser. Kanske är jag lite extra misstänksam då jag är politiskt aktiv, men jag föredrar nog att vara det framför att ha kontakt med säkerhets- och underrättelsefolk.

Jag undrar också om varför inte någon journalist följer upp den som angav Jan Guillou till Säpo, Arne Lemberg, som ju blev journalist just på Expressen, den tidning som nu ”avslöjat” Guillous kontakter med KGB. Hur många angav han, hur länge jobbade han för Säpo, vad fick han för det och vad gjorde han egentligen i Uganda när han mördades 1979. Där finns en verklig spion- och angivarhistoria att bita i. Eller är det någon som gjort det och kanske är besvärliga avslöjanden kring Säpo och Expressen på gång. Är det därför Expressen och Säpo går ut med den svaga historien om Jan Guillou nu. För att avleda uppmärksamhet från något som ska komma.

Hade Jan Guillou verkligen varit spion åt KGB så hade nog frågan faktiskt kommit upp i IB-rättegången. Detta är nog det tydligaste tecknet på att det hela inte är något att ta på allvar.

En sak kan man emellertid lära sig av KGB och Guillou-affären. Ha ingen kontakt med underättelse. och säkerhetstjänster. Sånt slår alltid tillbaks mot dig själv en vacker dag. Prata inte med såna, behåll inte kontakten, ring inte upp dem om du fär ett brev, låt dig inte bjudas på något av den typen av människor osv. Undvik dem, sky dem som pesten. Och lita inte på mytomaner som Gunnar Ekberg och människor på gränsen till rättshaverister som Peter Bratt. Eller för den delen dömda spioner.

Läs mer om de svenska säkerhetstjänsterna i Säkerhetstjänstkommissionens rapporter:

Rikets säkerhet och den personliga integriteten
Rikets säkerhet och den personliga integriteten. De svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddade verksamhet sedan år
1945.

Utöver betänkandet ovan har kommissionen lämnat åtta rapporter:
SOU 2002:88, Politisk övervakning och personalkontroll 1945-1969. Säkerhetstjänstpolisens medverkan i den politiska personalkontrollen
SOU 2002:89, Politisk övervakning och personalkontroll 1969-2002. Förutsättningarna för säkerhetspolisens politiska registreringar
SOU 2002:90, Den farliga fredsrörelsen. Säkerhetstjänsternas övervakning av fredsorganisationer, värnpliktsvägrare och FNL-grupper 1945-1990.
SOU 2002:91, Hotet från vänster. Säkerhetstjänsternas övervakning av kommunister, anarkister m.m. 1965-2002.
SOU 2002:92, Det grå brödraskapet. En berättelse om IB
SOU 2002:93, Övervakningen av “SKP-komplexet”
SOU 2002:94, Övervakningen av nazister och högerextremister. Säkerhetstjänst, nazism och högerextremism 1946-1980. SÄPO:s övervakning av svensk högerextremism
SOU 2002:95, Forskarrapporter till Säkerhetstjänstkommissionen

Intressant?
Bloggat: Trotten, Annarkia, Jinge, Unni Drougge, Andrea Doria,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , ,

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!

14 svar på “Funderingar kring ”avslöjandet” av KGB och Guillou”

  1. Vid en snabbkoll på nätet hittar jag att Gunnar Ekberg har kallats in från kylan och numera är ordförande i ”Föreningen Sveriges Öga och Öra”, en förening som även Joakim von Braun är sekreterare i, samma von Braun som arbetat åt IB och KSI (Kontoret för Särskild Inhämtning)

    Är det bara ex-spioner som arbetar i denna nya förening?
    Samma sak står om den på både Gunnars och Joakims wiki-sidor.

    ”Sedan våren 2009 är [Insert name and rank] i Föreningen Sveriges Öga och Öra som främjar forskning och studier i underrättelse- och säkerhetstjänsternas historia under åren 1900-1991.”

    * Tidigare hemligstämplade papper släpps från SÄPO.
    * Gammal Spion släpps in från kylan
    * En organisation bestående av gamla spioner skapas.
    * *poff* ut ur det blå släpps nyheten att Guillou arbetat åt KGB.

  2. vad är värst: att ha arbetat för KGB av idealistiska skäl eller att ha gjort det av egenintresse och narcissism?

  3. Därför att Expressen har rätt att lämna ut det här. Och de har med största sannolikhet suttit på en del information sedan hedenhös, och kanske bara väntat på att få hugga. Lemberg jobbade som bekant åt Expressen.
    Jag tror inte Guillou varit spion, han är för glappkäftad och exhibitionistisk för det. Däremot är det ju inte alls omöjligt att han använts som nyttig idiot av KGb, i t ex IB-affären. Det var rätt många som undrade hur i helvete FiB-kulturfront kunde fått veta allt de visste. Kan man ana en Moskvakanal där? Mitt konspiratoriska sinne gillar den tanken

  4. Calle: Rent generellt är jag ju misstänksam mot maositer och ex-maoister så vi är nog fler som är lite konspiratoriska.

    Och du har förstås rätt om det där med Lemberg och Expressen. Expressen bär ha vetat om att Lemberg var angivare och har väntat på möjligheten att få fram material som kunnat bekräfta.

    Jag tror inte KGB haft något med IB-affären att göra. Det var ju till nackdel för dem att säkerhets- och underättelsetjänsterna omorganiserades.

  5. jo, som jag ser det, är alternativen 1. att guillou haft kontakt med KGB
    av ideologiskt idealistiska skäl eller 2. att han haft de kontakterna för att uppnå personliga vinster (ett scoop, stora journalistpriset). han hävdar själv att det är den andra skälet som motiverat honom och att detta fungerar som en godtagbar förklaring till och ett försvar för hans handlande. i min värld, dock, är sådana bevekelsegrunder oändligt mer klandervärda och patetiska än de som faller under 1.

  6. Jag kom att tänka på Hans Abrahamsson mycket läs- och tankvärda bok ’En delad värld’ – som analyserar och utreder vad som egentligen hände i Göteborg under EU-toppmötet 2001 och förorsakade kravallerna – när jag läser följande i den del av Forskarrapporter till Säkerhetstjänstkommissionen som handlar om Gunnar Ekberg.
    (se avsnitt 9.1 i http://www.regeringen.se/download/9efcbeff.pdf?major=1&minor=442&cn=attachmentPublDuplicator_0_attachment )

    ”En ytterligare indikation på att Gunnar Ekberg inte drog sig för
    att försöka provocera den svenska Palestinarörelsen till att begå
    olämpliga handlingar är Ekbergs egen rapport från januari 1969
    (som återgavs i kapitel sju om övervakningens utformning), där
    Ekberg själv berättar om hur han vill misskreditera Palestina-
    aktivisterna:
    ”Palestinakommittén kommer att få en smärtsam födelse. Tror
    nog att jag skall göra allt för att det skall få vind i seglen så att
    den så snart så (sic) möjligt går ut och gör så grova propaganda-
    nummer som möjligt (helst flaggbränning). På så vis kommer
    den säkert att bli impopulär hos den breda allmänheten.””

    Provokationer utförda av statens tjänstejon, mot olika legala politiska organisationer, i syfte att få media att nappa och utmåla dessa organisationer som suspekta, för att smutskasta dem i allmänhetens ögon, hör definitivt inte hemma i en demokrati.

    När det gäller Arne Lemberg så verkar han ha varit en mycket god journalistisk förebild och arbetkamrat, för att inte säga vän, till Jan Guillou. De jobbade båda på FiB/Aktuellt där Arne var den erfarne randaren och Guillou var helt grön inom journalistiken. Arne förekommer både i Guillou:s senaste bok ’Ordets makt och vanmakt’ och inte minst i ’Det stora avslöjandet’, Gillou:s andra bok som utkom 1974 och helt ägnas åt tiden i och omkring FiB/Aktuellt-åren.
    Men helt egen lilla tolkning efter att ha läst ’Ordets makt och vanmakt’ när den kom ut och omläste ’Det stora avslöjandet’ är; att låta sig värva sig av KGB mycket väl kan vara gjort efter diskussioner med Arne i syfte att göra ett scoop. Men sedan fick kanske Arne kalla fötter och rapporterade till SÄPO av en för mig outgrundlig anledning. Kanske kan anledning ligga i att Arne inte var politiskt intresserad och socialt engagerad så som Guillou, utan gillade mest att sitta bland de andra journalisterna på Tennstopet och dricka och prata journalistiska bravader. Men där på Tennstopet kan tanken att låta sig värvas ha fötts.

  7. Kollade in Ulf Bjerelds blogginlägg. Där kommenterar signaturen Kerstin att Guillou visst nämner, i ’Ordets makt och vanmakt’, att han haft långt framskridna planer på att avslöja KGB. Men det sprack.
    Jag kan bekräfta det Kersin skrev. Läs ’Ordets makt och vanmakt’ med början från näst sista stycket på sidan 305.

  8. Okej för tanken att Säpo har en Agenda. Men att Guillos bok skulle vara anledningen låter ganska långsökt eftersom den just inte verkar innehålla något som inte tidigare var känt.

    Kanske är det inte svårare att man har suttit på det här materialet för att ha om Guillo verkligen skulle göra något nytt i klass med IB-avslöjandet. Men i och med boken så har man konstaterat att det nog inte kommer något mer från Guillos håll och därför vore det synd att materialet aldrig kom till användning.

Kommentarer är stängda.