Gnälliga närboende vid Skeppsbron

En närboende till de nya husen som planeras byggas vid Skeppsbron gnäller över att husen ska vara 7-8 våningar höga:

En kvinna skriver: ”Hur är det möjligt? Höga hus, 7-8 våningar plus ett riktigt höghus! De kommer att finnas tätt inpå våra hus. Precis mittemot våra balkonger. Jag betalade riktigt mycket just för utsikten. Det är ju för utsikten man bor där. Jag nästan bor på balkongen.”

Nu är ju just det bara gnäll och inget annat. De bostäder som finns är antingen i gamla hus nere vid kajen (som är just omkring 7-8 våningar höga) eller så ligger de upp på Otterhällan. I inget fall kan de nya husen hamna mittemot nåns balkonger. Det scenariot finns inte. Däremot kanske en del av utsikten över den närmaste biten av älven förvinner för några av de boendeuppe på Otterhällan. Men det borde de kanske vara beredda att acceptera då de ju samtidigt slipper den ”fantastiska” utsikten över en stor parkeringsplats. Som tur var är det dock bara några närboende som är så gnälliga och motvals.

Själv har jag inte heller något emot att det på Skeppsbron byggs ett höghus på 16-våningar, men det är inte nödvändigt att det byggs heller. Däremot har jag en del synpunkter på bevarandet av de gamla husen och på dragningen av spårvägen. Och naturligtvis på det faktum att inga vanliga människor lär kunna bo i området. Men det beror främst på den borgerliga regeringens politik utan räntesubventioner till byggande som inneburit att det inte lönar sig för byggbolag och fastighetsägare att bygga hyresrätter. Dessutom blir hyresrätter, om de byggs idag utan räntesubventioner, så dyra att vanligt folk ändå inte har råd med dem.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!

9 svar på “Gnälliga närboende vid Skeppsbron”

  1. Jag hoppas liksom du att Skeppsbron blir en plats för alla och inte bara för folk med stor plånbok. Dessutom att det som byggs inte avsevärt ökar trycket på trafiken och parkeringsbehoven i centrum.

    Dock lite mer ”klagomål”:
    ”I inget fall kan de nya husen hamna mittemot nåns balkonger. Det scenariot finns inte”.

    Precis det scenariot finns visst. Bygger man enligt förslagen för stadsplanen med ett högre hus på 11 eller 16 våningar med en huskropp som delvis hänger över stora badhusgatan kommer utsikten försämras avsevärt för befintliga husen på branten. Dessutom får de en direkt insyn nära inpå. Tänk också på att hela kajen ska höjas ca 2 meter som man får lägga på när man räknar ut höjden.

    Sålänge det inte blir högre än 8 våningar blir det inte nån insyn. Bara den allra närmaste utsikten direkt mot älven försvinner.

  2. Gustav H: Jag kan ta med mig ett par från Chicago.

    Johan Tivander: Hon klagde inte över 16-våningarshuset. Och vad jag kan komma ihåg finns det inge bostäder bredvid och snett ovanför länsstyrelsens hus. Dvs mittemot (över Badhusgatan) där höghuset skulle vara. Men där kan jag ju minnas fel.

    Det där med segregationen kan vi konsatera och vi kan också konstater att lösningen på segretaionsprblematiken inte finns i Skeppsbroprojektet som sådant. Inte ens om området enbart bebyggdes med subventionerade hyresrätter. Det krävs enormt mycket mer för att komma till rätta med den typen av problem.

  3. Att bara rika människor har råd att bo i centrala lägen beror inte på borgarnas politik. För den utvecklingen började redan på 70-talet.

    Djupast sett beror det på att det finns för få bostäder, och i synnerhet för få bostäder med centrumkvaliteter. På grund av vanliga tillgång-och-efterfrågan-mekanismer stiger därför priserna. Visst skulle det behövas en statlig politik för att jämna ut kostnadsnivåerna mellan gamla och nya hus, men vad som också behövs är mycket mer stad (och då menar jag klassisk stad med centrumkvaliteter) – för att öka utbudet till efterfrågans nivå.

    De kommunala bostadsbolagen hade en gång uppdraget att hålla utbudet uppe, men det uppdraget släpptes efter miljonprogrammets fiasko (dvs att man inte byggde det folk ville ha). Det är dags att ge dem tillbaka det uppdraget, men den här gången mer efterfrågestyrt, tack.

  4. Jan: Du har rätt. I princip. kanske borde skrivit den borgerliag politiks som både socialdemokrater och högerpartier ägnat sig åt.

    Men du har fel i tid när det gäller Göteborg. Delar av centrala Göteborg, Haga, Olivedal och en del andra områden var inte färdigsanerade förrän en bit in på 1980-talet. I Göteborg börjar alltså gentifiering senare än i Stockholm. Dessutom finns det en del centrala områden som inte är sanerade alls, eller som inte utsätt för gentrifiering eller till och med omvänt, avgentrifieras. Man kan säga att det i Göteborg sker en förskjutning västerut av ”fina områden”.

    Sttalig politik och mer ”stad” är självklart någo jag skriver under på. De kommunala bolagens byggande och miljonprogrammet hade nog inte varit möjliga utan räntesubventionerat byggande.

Kommentarer är stängda.