När det gäller styrelseposter i storföretag så intar Norge en särställning i Norden vad det gäller kvinnorepresentationen. Andelen kvinnor i storföretagens styrelser där är 36% jämfört med Island 7, Danmark 10, Finland 13 och Sverige 19. I Norge har andelen kvinnor på styrelseposter ökat snabbt sen en kvoteringslag infördes enligt den utredning som Nordiska institutet för kunskap om kön (Nikk) gjort:
Vid millennieskiftet låg samtliga nordiska länders andel kvinnorepresentation i de privata bolagsstyrelserna någonstans runt fem procent, men sedan dess har det alltså hänt en del.
Mest har det hänt i Norge. Från att ha haft knappt fyra procent kvinnor i styrelserna i slutet av 1990-talet har de nu nästan nått målet på 40 procent. Denna ökning har en direkt koppling till att en lag om kvotering infördes.
Norges framgång på området har också lett till debatt och diskussion om kvotering i de övriga länderna.
Nu tror jag iofs att det faktiskt inte bara är kvoteringslagen som gett effekt. Flera av de stora norska finansfamiljerna har i nästa generation bara kvinnor att luta sig mot. Det betyder en mängd kvinnliga arvtagare som ska läras upp på styrelseposter. Det gäller familjerna Fredriksen (systrarna Cecilie och Kathrine Astrup Fredriksen) och Olsen (som ju sen länge leds av en kvinna, Anette S. Olsen), men även Celina Midelfart kan ju räknas till denna grupp. Det spelar säkerligen en viss roll. Dessutom har Norge en stor andel statliga företag i sitt näringsliv än vad Sverige och Danmark har. Det tror jag också spelar en viss roll. Men det är nog kvoteringslagen som betytt mest.
Intressant?
Borgarmedia: SVD, VA1, 2, 3,
Läs även andra bloggares åsikter om Anette S. Olsen, Kathrine Astrup Fredriksen, Cecilie Astrup Fredriksen, Celina Midelfart, Kvoteringslag, Storföretag, Styrelseposter, Jämställdhet, Ekonomi, Norge, Samhälle, Politik
