Det är bedrövligt vilken dålig kunskap som många svenska aktivister har om den svenska polisens möjligheter och de lagar och domar som styr den svenska polsiens verksamhet. Faktum är att lymmelpakatet i alla sina praktiska konsekvenser redan finns i Sverige och att det är därför som regeringen inte ser något problem med att backa upp den danska lagstiftningen. Jag har redan tidigare skrivit om detta och hänvisar därför till mitt tidigare inlägg i frågan:
Detta på grund av den dom som frikände Håkan Jaldung för ingreppet mot Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg år 2001. Vid ingreppet frihetsberövades över 700 personer genom att stängas in på skolan. Senare omhändertogs mer än hälften av dessa och sattes i bussar. Endast en handfull av dessa aktivister dömdes senare som skyldiga till brott och det var för brott som begicks när polisen omringade skolan på morgonen eller när polisen senare på dagen stormade skolan. Dvs brott som inte hade begåtts om inte polisen agerat på det sätt som man gjorde.
Polischefen Håkan Jaldung stämdes för åtgärden att omhänderta och stänga in så många människor, men frikändes både i tingsrätten och hovrätten. Dvs preventiva massingripanden har i praktiken blivit helt lagliga i Sverige och man behöver alltså inte ha någon ny lagstiftning för att göra det som danska polisen gör med hjälp av den så kallade lymmellagstiftningen (lymmelpaketet).
[…]
en till skillnad från ledande politiker i Sverige, som Johan ”Batong” Pehrsson från folkpartiet, Widar Andersson från sossarna och Beatrice Ask från moderaterna så har den svenska polisen slagit in på en väg mot mindre repression och våld för att istället arbeta med dialog och tillåtande attityder. Något som lett till att våldet vid stora demonstrationer och aktioner i Sverige är mycket litet och i Göteborg helt obefintligt. Polisen i Sverige har alltså inte tagit fasta på domarna som dömdes ut i Göteborg efter kravallerna år 2001, utan har tagit fasta på Göteborgskommitténs rapport och förändrats sitt sätt att arbeta istället för att göra som den danska polisen agerat under klimattoppmötet i Köpenhamn.
Men den generella trenden, som drivs på av den nyliberala borgerliga politiken och konservativa/nyliberala regeringar är ökande repression och intolerans från staten. Övergreppen mot fredliga demonstranter i Köpenhamn liksom den svenska FRA-lagen visar detta tydligt.
Dessutom har de aktivister som skriver i SVD fel på en punkt också. Ingen svensk polis tjänstgjorde i Danmark, förutom två bombhundsteam och eventuella säkerhetspoliser. Enligt den information jag har så svarade den svenska polisen nej till en förfrågan från danskarna, men den danska polisen hävdar att man aldrig frågade. Däremot så lånades svenska fordon av olika slag ut till den danska polismakten.
Intressant?
Läs mer: Fria1, 2, 3, Arbetaren,
Läs även andra bloggares åsikter om Polisen, Beatrice Ask, Lagstiftning, Köpenhamn, Polsvåld, Polisövergrepp, Lymmelpaketet, Danmark, Regeringen, Repression, Samhälle, Politik
Det är skitbra att du uppmärksammar att vi redan har lagarna i Sverige, för det vet verkligen inte många om.
Däremot så har ju aktivisterna rätt i den bemärkelsen att praxis eller tillämpningen är annorlunda i Sverige. Personligen tror jag också att repressionen i Sverige också kan komma att öka i dessa tider av högervindar. Därför är det bra att de skrev artikeln och varje försök att pressa tillbaka en tillämpning av repressiva lagar i Sverige (som jag antar att artikeln bidrar till) är i det sammanhanget bara bra.
Josefin: Praxis är rejält annorlunda i Sverige och det beor på polisen och på oss demonstranter och aktivister som ständigt ligger på. Preci somd e gör i sin för övrigt mycket bra artikel. Utan ständig press skulle vi få det värre. Se också svaret till Jan.
Dessutom, glöm inte att polisen anser att de på många sätt var förlorare i Göteborg 2001.
Om det någon gång har gått att använda lagar för att hindra svenska myndigheter från att göra något dom vill så vet åtminstone inte jag om det. Svenska lagar är böjliga som kokt spagetti i såna fall. Inte bara när det gäller polis, utan också när det gäller t.ex. exploateringar som den nu aktuella förbifarten i Stockholm som tekniskt sett är helt illegal men vilket myndigheterna inte behöver bry sig om.
Däremot finns det en tradition av att inte använda mer våld än nöden kräver. Vi har en samförståndskultur som gör det kulturellt, inte juridiskt, förbjudet att skapa för stora konflikter i samhället. En samförståndskultur som har sitt ursprung i en historiskt och internationellt sett stark bondeklass och svag aristokrati, vilket tvingade den senare att gå mjukt fram.
Jan: Det där med böjligheten i lgaran är en svenska tardition och det är en väsentlig skilland mot Danmark. Det viktiga i Sverige är tolkningen av lagen, dvs domar och hur polisen i praktiken hanterar lagen. Traditionen i Sverige är större flexibilitet och dialog, snarare än konfrontation. Även omd et finns end el poliser som skulel vilja ha det annolrunda. men när man prövade den europeiska modellen i Göteborg 2001 gick det ganska käpprätt åt helvete.
Jag är också ganska övertygad att om den svenska polisen agerat så som den danska polisen i Köpenhamn så hade folk i Sverige slagit tillbaka på samma sätt som i Göteborg. Poliser som går omkring mitt ibland demonstranterna? Otänkbart! Ensamma poliser vid sidan av demonstranterna. Otänkbart!
Anders: Du har rätt i att det råder en mycket stor skillnad mellan Sverige och Danmark här. I Sverige råder maximal kompromiss, i Danmark råder maximal konfrontation.