Idiotiska engelska namn och ord

Jag har i allmänhet inget mot att man använder engelska ord när ett engelskt ord passar bättre än ett svenskt. Exempelvis för nya företeelser och när det blir en betydelseförskjutning om ett engelskt ord används. Ofta försvenskas ju orden dessutom vartefter tiden går, både i uttal och stavning. Exempel på detta är tape som blivit tejp, juice som blivit jos, web som blivit vebb uttalssmässigt och webb i skrift samt site som blivit sajt.

Men det är bara korkat (för att inte säga löjligt) när man försöker göra sig till på det sätt som en del offentliga myndigheter och förvaltningar gjort:

Men Stockholms stad frågade aldrig, utan döpte om sitt näringslivskontor till Stockholm Business Region, turistkontoret till Stockholm Visitors Board och kallar stan för The capital of Scandinavia. I somras dök det dunkla Stockholm Entertainment District upp, namnet på ett nytt område som ska byggas kring Globen.

Eller som en del försäljare och företag gör:

human recourses (personalavdelning), kognitiv councellor (oklar yrkesbeteckning), walkingskor för urban outdoor (promenadskor) och oackompanjerade minderåriga (ensamma barn)

Den typen av konstruktioner gär ju allt svårförståeligare och krångligare i motsats till sånt jag nämnde i första stycket i detta inlägg. Och att våra flygplatser helt plötsligt heter airport istället för flygplats är ju en annan idiotisk och onödig sak.

Ha en bra dag!

Intressant?
Borgarmedia: SVD,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!

7 svar på “Idiotiska engelska namn och ord”

  1. Jo men ibland så önskar man nog att det fanns någon slags uppfinningsrikedom när det gäller ord på svenska. Ett annat ord är ju ”hårddisk” från engelskan hard drive. Vad är det för något och finns det en mjukdisk och är det då samma sak som en floppy disk? Jag ogillar starkt den anglofiering av det svneska språket som pågår fast svenskan har väl alltid påverkats av olika språk. Franska när det gällde, tyska när det gällde och snart kommer väl kinesiska också.

  2. Jag förstår faktiskt inte det korkade (eller löjliga) i att använda engelska termet i sin marknadsföring som främst riktar sig till turister som inte kan svenska. Åker du utomlands märker du precis samma sak i vartenda land.

    Till viss grad gäller samma sak för flygplatserna. Att Arlanda ska kallas airport är självklart. Icke-internationella flygplatser är en annan femma.

    Arbetstitlarna ser jag en uppenbar personlig fördel i, det är enklare att jämföra svenska och utländska företag. Man behöver inte egna begrepp, om man kallar det vad det heter i resten av världen minskar man risken för missförstånd.

    Vad jag däremot stör mig på är det fjantiga användandet av engelskan när det inte finns något egentligt skäl. Typ företag som kommer på en ”häftig” slogan på amerikansk engelska och kör den för full volym på tv. Så sitter man där och skäms ögonen ur sig. Särskilt om man har någon med engelska som modersmål på besök.

    Att vi tar in ord från engelskan till svenskan är väl inget problem? Det är ju så språk fungerar och utvecklas. Du behöver inte gå så långt tillbaka i tiden för att hitta ett helt annat språk än det vi talar idag. Och det är helt okej.

  3. Till jag – det finns ingen ”soft drive” på engelska heller. Fransmännen använder discque d’ur, hård skiva. Så begreppen hårddisk finns på alla språk.

    Sedan är det helt onödigt att använda begreppet airport. Alla jag känner som kommer från andra länder känner till Arlanda – och Heathrow, O’Hara och Orly med för den delen. Ingen landar på Orly airport, så att säga…

    Och titlarna, tja, Herrn Diplom Ingenieur Frediksson, Monsieur Karlsson, Charges d’affair, amministratore delegato Johansson och expert comptable Eriksson – mycket lätt att jämföra titlarna på så sätt. Bara man kallar det vad det heter i resten av världen minskar man risken för missförstånd.

    Och naturligtvis – marknadsföring ska helt riktigt ske till viktiga grupper turister:
    –°–?–º—ã–? —Å—Ç–?—Ä—ã–? —Ä–?–?–æ–? –?–æ—Ä–æ–¥–? –?–º–µ–?—É–µ—Ç—Å—è ¬´Gamla Stan¬ª (–°—Ç–?—Ä—ã–? –?–æ—Ä–æ–¥) –? —Ä–?—Å–ø–æ–ª–æ–?–µ–? –?–? –º–?–ª–µ–?—å–?–æ–º –æ—Å—Ç—Ä–æ–?–µ –? —Å–?–º–æ–º —Ü–µ–?—Ç—Ä–µ –?–æ—Ä–æ–¥–?.

    Det är nämligen fler ryssar än de som har engelska som modersmål som besöker –°—Ç–æ–?–?–æ–ª—å–º – eller Stockholm som det även stavas….

    Ha ett gott nytt år – Happy New Year!

  4. Att Stockholm är The capital of Scandinavia var nytt för mig. Även om man skrev det på svenska, kommer det att tas illa upp i grannlandet Norge, där jag bor sedan snart 40 år. Att kalla Stockholm för Skandinaviens huvudstad är svensk kulturimperialism på sitt värsta. Varför inte Oslo eller Köpenhamn. Eller Laxå, H??nefoss eller Hobro, för att nämna några andra skandinaviska metropoler av samma betydelse. Det blir lika löjligt allt sammans.

  5. I mitt yrke är det engelska språket som gäller oavsett var i världen man utövar sitt yrke. Praktiskt taget alla nya ord numera inom både medicin och teknologi kommer från engelskan, och då man vant sig vid dessa ord blir försvenskning av orden enbart löjlig och lätt kan misstolkas dessutom. Det är både enklare och säkrare att bara använda engelska orden från början istället för att behöva lära sig två språk: English och Swenglish.

    1. John Olsson: Är det inte så att många av orden faktiskt är anglifierade grekiska och latinska ord?

Kommentarer är stängda.