Miljöministern måste nog vara lite korkad, men kanske är det så med ättlingar till stora finansfamiljer, vad vet jag. Andreas Carlgren tillhör nämligen den familj som förr i tiden ägde skogsföretaget Modo. Vad är det då som är så korkat. Jo det är mannens ständiga upprepande av att vargjakten behövs för att rädda den svensk/norska stammen undan inavel och för att få en genetiskt friskare vargstam. Men färre djur innebär ju mer inavel och ingen som helst räddning.
Det enda som kan rädda den svenska vargen på sikt är fler djur och mer invandring av varg från det finsk/ryska vargbeståndet. Att skjuta av vargar genom jakt hjälper inte ett dugg för att få fler invandrare eller mindre inavel. I själva verket verkar det vara tvärtom. Det har blivit vanligare med invandrade vargar i Sverige och Norge under senare år, när det funnits fler vargar. Kanske beroende på att det blivit lättare för de invandrade vargarna att hitta några andra vargar.
Idag finns det tre revir i Norge/Sverige som har nyligen invandade finsk/ryska vargar i alfaparet. Det är dels Galven-reviret i Gävleborgs län, dels Kynna- och Julussareviren i Norge. Tyvärr är det så att just Julussareviret är ett problem. Det är det svensk/norsk vargrevir som utsattts för överlägset mest tjuvjakt, ofta riktad mot alfparet, det par som reproducerar och vars ena hälft nu är en invandrad varg. I de andra två reviren har kullar med en finsk/rysk förälder fötts två år i rad vad jag förstår. Vilket naturligtvis är bra. Men jakten har som sagt vad ingen som helst betydelse för detta.
Andreas Carlgrens argument om genetiken är rent snömos precis på samma sätt som Olof Libergs argumentation om att en vargstam inte kan reglera sig själv är det:
Det här är rent snömos från Libergs sida, och det vet han nog också själv innerst inne. Förvisso är det sant att ”vi har jagat rovdjur i alla tider”, ett faktakonstaterande av hur tillvaron är. Men detta faktakonstaterande kan inte hjälpa oss att utforma hur en modern rovdjurspolitik bör se ut. Liberg begår alltså här ett klassiskt naturalistiskt felslut, ett av de felslut som undertecknad diskuterade i höstas i ”Filosofiska Rummet” tillsammans med bl. a. filosofiprofessorn Per Bauhn. Nu är det kanske att ställa lite väl hårda krav på argumentationsmässig och filosofisk stringens när det gäller en praktiskt orienterad viltforskare och inte alltför djup tänkare som Olof Liberg, men detta måste ändå sägas.
Det hade varit intellektuellt hederligare av Olof Liberg om han öppet och utan omsvep hade erkänt att skyddsjakten på varg har införts av enbart politiska skäl, och att det inte finns något vetenskapligt stöd för att vargjakten på något sätt kommer att öka den svenska vargstammens långsiktiga överlevnad. Olof Liberg har alltså argumenterat för vargjakt – och är givetvis i sin fulla rätt att göra så i en politisk demokrati som Sverige. Han driver en, i mitt tycke, helt felaktig politisk linje, vilket är illa nog. Men det värsta är nog poserandet som någon slags ”expert” som i den här intervjun. Libergs forskarposerande visar att han som ekolog har sålt ut sig fullständigt till den mäktiga och inflytelserika varghatarlobbyn i Sverige.
Som jag skrivit tidgare skulle det inte vara något som helst problem för Sverige att ha en mycket större vargstam än 200 djur och enligt min åsikt vore ett mål på 2 000 vargar i Sverige betydligt rimligare än ett mål på strax över 200. Detta har heller ingenting med naturligt urval eller nåt att göra utan det handlar om vilken politik vi vill föra. I det här fallet verkar det dessutom som det kan vara ekonomiskt fördelaktigt för samhället som helhet att ha en mycket större vargstam än vad som finns idag:
Skogsskador orsakade av den höga klövviltstammen talas det inte lika ofta om. Enligt skogsstyrelsen är hela 15-20 % av det slutliga tallbeståndets stammar älgskadade. Älgstammen måste minska för att kunna producera värdefullt tallvirke i framtiden. Tar man in den totala skadeverkan på skogen från vilt blir det miljardbelopp. Det är tex nästan omöjligt att odla lövskog i stora delar av Sverige. En högre andel lövskog skulle gynna både biologisk mångfald, resistens mot storm och rekreationsvärdet. En större vargstam som håller nere klövviltstammen skulle ge inkomster som vida överstiger ersättningskostnader för skador på tamdjur.
Viltskadorna på skogen skulle alltså bli mindre och viltolyckorna på vägarna färre.
Intressant?
Bloggat: Scaber Nestor,
Borgarmedia: SVD,
Läs även andra bloggares åsikter om Varg, Vargjakt, Ulv, Inavel, Galven, Julussa, Kynna, Genetik, Snömos, Natur, Miljö, Norge, Sverige, Samhälle, Politik
Relaterat:
Pingback: Vanliga Vargar och Usla Ulvar « Röda Berget
Pingback: Vargjakt i djurpark | Svensson
Pingback: Fler vargar borde finnas | Svensson