Precis som när elmarknaden avreglerades har det blivit höjda priser när medicinmarknaden avreglerats. Detta skedde den 1 november 2009:
Den genomsnittliga prishöjningen var drygt 11 procent. På sex produkter höjdes priset med över 20 procent. Hostmedicinen Theracough fick den största höjningen med närmare 50 procent. Priset höjdes från 40 kronor för en 200-millilitersflaska till 59 kronor.
DN har jämfört priserna på likadana förpackningar. Men tittar man på pris per tablett har höjningarna i vissa fall varit ännu större.
Till exempel så ersatte Glaxo Smithkline i juni Sveriges mest sålda läkemedelsförpackning Alvedon 500 milligram 30-pack med en förpackning med 20 tabletter. Detta efter krav från
Men bolaget sänkte bara priset per förpackning med tre kronor. Det innebar att priset per tablett ökade med nästan 40 procent. En liknande höjning har även skett på Glaxo Smithklines Panodil.
De kraftiga prishöjningarna har skett trots att industrin under 2009 haft generellt låga kostnader. Låga räntor, deflation och generell prispress har bidragit.
När vi nu också fått en privatisering av apoteken så kommer förmodligen priserna att stiga ännu mer. Detta beror på att det troliga resultatet av apoteksprivatiseringen är att vi får ett oligopol med ett antal mycket stora privata aktörer som kan sätta priserna som de vill. På läkemedel med stor efterfrågan så innebär det att man kommer att höja priset.
Apoteksbolaget var visserligen ett monopol, men ett statligt och därmed underställt politiska beslut. Innan avreglering och privatisering kunde vi (om vi ville) alltså gemensamt och i demokratisk ordning bestämma medicinpriserna.
Nu blir det helt upp till några stora privatföretag, ofta ägda av riskkapitalbolag och skattesmitarbolag (så kallade Private Equity-bolag) på skatteparadis i olika hörn av världen.
Intressant?
Bloggat: Jinge, Röda Malmö,
Läs även andra bloggares åsikter om Medicin, Oligopol, Monopol, Avreglering, Apoteksbolaget, Medicinpriser, Privatisering, Social välfärd, Hälsa, Samhälle, Politik
Relaterat:
