Kristianstadsbanorna

Del 10 av 18 i serien Sveriges järnvägar

När Södra stambanan drogs genom Skåne i mitten av 1850-talet fick den en sträckning via Hässleholm och kristianstadsborna började därför undersöka möjligheterna att bygga en bibana till stambanan. Staten kunde dock inte bidra med några pengar och banan fick därför bli privatfinansierad med staden Kristianstad som största aktieägare. Christianstad-Hessleholms Jernväg (CHJ) bildades 1863 och kunde invigas i juli 1865. Banan blev därmed en av de första enskilda järnvägarna i Skåne. Det blev snart många järnvägar som gick till Kristianstad:

I Kristianstad fick CHJ snart sällskap av flera nya järnvägar och i början av 1900-talet fanns det linjer till Glimåkra, Sölvesborg, Åhus, Brösarp och Hörby/Eslöv. 1906 köpte CHJ banorna till Glimåkra och Åhus och döpte om sig till Kristianstad-Hässleholms Järnvägar.

Järnväg mellan Kristianstad och Åhus började diskuteras tidigt:

Kristianstad kunde med sitt läge vid Helge å bara ta emot mindre fartyg och planer på en järnväg till hamnen i Åhus fanns redan på 1860-talet. Företrädarna för sjöfarten var dock måttligt förtjusta och Kristianstad-Åhus Järnväg (CÅJ) öppnades inte förrän 1886. Då hade Åhus redan haft järnvägsförbindelse i tre år eftersom konkurrenten Gärds Härads Järnväg invigt linjen Everöd-Åhus 1883. Kristianstad-Hässleholms Järnvägar (CHJ) åtog sig att sköta trafiken på CÅJ och 1906 gick Åhusbanan helt upp i CHJ.

Egna stationer anlades varken i Kristianstad eller Åhus av CÅJ, där man till en början försökte upprätta samarbete med Gärdsbanan. Detta lyckades dock inte varför man öppnade ”Åhus hamn”, först i godsmagasinet 1888, senare i eget stationshus. CÅJ var en av Sveriges lönsammaste privata järnvägar och hade stora överskott innan CHJ tog över. Betydelsefullt för CÅJ var samtrafiken med den samtidigt tillkomna privatbanan Kristianstad-Immelns Järnväg (KIJ) som skickade timmer och granit till hamnen i Åhus för vidare export.

På 1890-talet kom badtågen som kom att bestå fram till 1951, förutom under andra världskriget första hälft, då stranden var avspärrad, liksom stationen i Åhus hamn. Missnöje med den 1951 kungjorda stängningen av badtrafiken på grund av godstrafik, medförde att badtågsresandet återuppstod under helgdagar från 1955 fram till nedläggningen av persontrafiken 1962. Dock fick man en ny station i hamnen, kallad Åhusbaden.

Banan Kristianstad-Glimåkra ägdes innan CHJ tog över år 1906, av Kristianstad-Immelns Järnvägs AB (CIJ). CIJ öppnades för trafik hela vägen år 1886. 1909 öppnades järnvägen Glimåkra-Älmhult av CHJ.

1936 og CHJ över Östra Skånes Järnvägar (ÖSJ) och CHJ (Kristianstadbanorna) gjorde en rationalisering efter övertagandet av ÖSJ och dubbla linjer lades ned, såsom linjen Tollarp – Everöd – Åhus. Därmed bytte stationen ”Åhus hamn” namn till ”Åhus”.

Östra Skånes Järnvägar (ÖSJ) bildades 1898 och övertog det året och året efter flera mindre järnvägar. Redan tidigare hade dessa, Gärds Härads Järnvägar (GJ), Hästveda-Karpalunds Järnväg (HKJ) och Hörby-Tollarps Järnväg (HTJ) samarbete.

Gärds Härads järnvägsaktiebolag (GJ) bildades 1881 för att bygga en järnväg mellan Karpalund och Degeberga. Initiativtagaren till GJ var greve (inte helt ovanligt i järnvägsbyggandets Skåne) och hette Raoul Hamilton. Banan stod färdig och öppnades för trafik samma år. 1883 byggdes en sidolinje mellan Åhus och Everöd. Järnvägen övertogs 1898 av ÖSJ.

Hästveda-Karpalunds Järnväg byggde av Hästveda-Karpalunds Järnvägsaktiebolag och stod färdig 1886. Även till denna bana var greve Raoul Hamilton initiativtagare. Bolaget hade från början dålig ekonomi och fick rekonstrueras redan första året som Hästveda-Karpalunds Nya Järnvägsaktiebolag. 1889 byggdes en sidobana för bettransporter mellan Förslöv och Strö. Järnvägen övertogs 1898 av ÖSJ.

1885 bildades Hörby-Tollarps Järnvägsaktiebolag och järnvägen mellan Hörby och Tollarp öppnades 1886. Trafiken sköttes av Höör-Hörby Järnväg (HHyJ). På grund av bland annat dålig ekonomi blev man tvungen att sälja järnvägen på exekutiv auktion i april 1893. Köpare blev R G Hamilton och W G von Schwerin vilka tillfälligtvis drev företaget vidare. Trafikeringen av banan överläts nu till GJ. I december 1897 övergick järnvägen till det nybildade Frosta härads järnvägsaktiebolag. Året därpå övertogs järnvägen av Östra Skånes Järnvägsaktiebolag (ÖSJ).

1897 öppnades Eslöv-Hörby Järnväg (EHJ) och denna bana ingick från början i trafiksamarbete med GJ, HKJ och HTJ, Östra Skånes Trafikförening samt i det 1898 bildade ÖSJ. Bland initiativtagarna till EHJ fanns greve de la Gardie.

ÖSJ inköpte år 1915 också Höör-Hörby Järnväg (HHyJ). HHyJ öppnades ursprungligen 1882, men gick i konkurs när man förlorade mycket trafik till EHJ. I oktober 1900 såldes HHyJ på exekutiv auktion. Köpare blev Lunds sparbank som drev järnvägen vidare till den sommaren 1906 då den såldes till häradshövdingen Carl A Trolle för 100 000 kronor. Han förvaltade järnvägen fram till september 1915 då han för samma belopp alltså sålde den till Östra Skånes Järnvägsaktiebolag (ÖSJ).

1900 öppande ÖSJ järnväg mellan Degeberga och Brösarp, 1901 Everöd-Långebro och 1902 Långebro-sekpparslöv. Först 1919 fick ÖSJ tillgång till Kristianstads station och kunde bygga en den korta biten Långebro-Kristianstad. 1935 var ÖSJ:s banlängd 172,9 km. 1936 övertogs aktiemajoriteten i ÖSJ av CHJ och de bägge bolagen samförvaltades därefter. Bandelen Åhus-Tollarp lades ner kort efter att CHJ köpt upp ÖSJ.

1944 förstatligades CHJ, och därmed även före detta ÖSJ och CÅJ. Idag är det gamla CÅJ enbart en godsbanan som går under namnet Åhusbanan. Banan trafikeras även i baldn av tåg från Museiföreningen Östra Skånes Järnvägar:

Museiföreningen Östra Skånes Järnvägar, mf ÖSJ, bildades 1972 och vill verka för att bevara och levandegöra järnvägsminnen från Kristianstadsbanorna, som en gång i tiden var sju till antalet. Detta förverkligar vi genom att underhålla och renovera den järnvägsmateriel som Kristianstads Regionmuseum har placerad på Kristianstads järnvägsmuseum, Västra Storgatan 74, samt vår egen materiel. Föreningen disponerar över åtta ånglok, varav två smalspåriga, ett ellok, två rälsbussar, åtta motorvagnar och släp, fem lokomotorer samt ett antal person- och godsvagnar, företrädesvis med anknytning till Kristianstad. Med denna materiel brukar vi anordna några resor per år, oftast mellan Kristianstad och Åhus.

1955 elektrifierades det ursprungliga CHJ, banan Kristianstad-Hässleholm och idag är det en del av den så kallade Skånebanan med omfattande trafik, däribland Pågatåg till Kristianstad och Öresundståg till Karlskrona.

Utöve det ursprungliga CHJ och Åhusbanan finns eandst två stumpar av hel det ovanstående järnvägsnätet kvar idag.
Det är några sträckor på det tidigare HKJ som finns kvar:

Avvecklingen av banan började 1969 då persontrafiken lades ner. Godstrafiken upphörde samtidigt på den nordligaste delen Hästveda-Glimminge Norra som senare revs upp. 1982 upphörde SJ att trafikera Glimminge N-Broby och sju år senare även Broby-Hanaskog. Trafiken till Broby återupptogs dock 1991 av det nybildade godsbolaget Sydtåg men eftersom bandelen var nedlagd fick Sydtåg själva stå för
underhållet på den 11 kilometer långa sträckan.

[…]

Den ljusnande framtiden för banan blev dock kortvarig. 1994 lades trafiken Hanaskog-Broby ner igen och 1997 gick Sydtåg i konkurs. SJ tog åter över godstrafiken Kristianstad-Hanaskog och sträckan Hanaskog-Broby revs slutligen upp 2002. Delen Broby-Glimminge ligger däremot fortfarande kvar och används nu för dressinuthyrning.

Trafiken Karpalund-Hanaskog har fortsatt tack vare Tarkett i Hanaskog som nu är banans enda godskund.

CHJ (Kristianstadsbanorna) bedrev också busstrafik under den tid som företaget existerade.

Läs mer: Populär Historia,

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,
Technorati Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Series Navigation<< Göteborg-Borås Järnväg och syskonbanan Borås-AlvestaNora Bergslags Järnväg – Broströms järnvägsbolag >>
Advertisements
  • Det vore verkligen på tiden att järnvägen mellan Hörby-Tollarp Kristianstad återuppstod, helst med en sträckning ända till Lund. Idag åker alla Kristianstadsbor den onödiga omvägen om Hässleholm pm de tar tåget, medan bussar kör skytteltrafik på den gamla tågsträckningen över Tollarp. Precis som på många andra ställen så finns stora delar av den gamla järnvägens sträckning kvar idag som cykelbana och skulle kunna göras om till järnväg. Det vore ett uppsving för hela den regionen i centrala Skåne, som ligger nära större skånska städer, men som pga bla kollektivtrafiken är oattraktivt att bosätta sig i.

    • Anders_S

      Det värsta med alla upprivna järnvägar är ju att de rivits upp i ganska modern tid. Och det känns ofta väldigt onödigt. När man nyss byggde en ny järnävg mellan Halmstad och falkenberg på en helt ny sträcknign rev man uppd en gamla banan som gick genom en mängd tätorter och förorter till Halmstad. Istället för att använda den gamla banan till pendeltåg, vilket hade varit möjligt, tog man bort den. idiotiskt.

  • Pingback: Konfliktportalen » Blog Archive » Nora Bergslags Järnväg ‚Äì Broströms järnvägsbolag()

  • Mikael

    Mycket bra replik, Josefin!
    Precis min åsikt! Sträckan Tollarp-Kristianstad är , tillsammans med Kristianstad-Åhus, det mest traffikerade pendelstråket i östra Skåne. Och mellan Linderröd och Tollarp åker många skolbarn varje vardag. Regionalt sett är det ju ett stort behov också, så det är verkligen något att arbeta för. Har du några idéer om man kunde ordna en namninsamling eller nåt?

  • Pingback: Bristande underhåll och kapacitet | Svensson()