Göteborg – Sveriges Chicago?

Göteborg omnämns ganska ofta nuförtiden som Sveriges gangsterstad nummer 1, nutidens svenska svar på förbudstidens Chicago, Al Capones Chicago. Men Göteborgs motsvarigheter till Al Capone heter sådant som Denho Acar, Naser Dzeljilji, Rade Kotur, David Emilsson, Bengt Olsson (har numera lämnat Hells Angels) och Mehdi Seyyed. Men hur stämmer bilden med Göteborg som gängens och våldets huvudstad med verkligheten. Den stämmer faktiskt ganska bra. Det visar sig vid en genomgång av antalet anmälda dödsfall genom dödligt våld och antalet anmälda dödsfall genom dödligt våld med skjutvapen att Göteborg lever upp till sitt rykte.

Först några brasklappar. Antalet anmälda fall av dödligt våld är mer än dubbelt så många som det verkliga antalet fall av dödligt våld. Detta förklaras av flera saker som Brå redogör för i en rapport om hur kriminalstatistik ska läsas:

Statistiken över anmälda brott ger en kraftig överskattning av det faktiska dödliga våldet. Överskattningen har ökat under 1990-talet fram till år 2003. Före år 1990 låg överskattningen på mellan 5 och 20 procent. Därefter har den successivt ökat, för att åren 2002 och 2003 vara mer än 100 procent. Då an mäldes alltså mer än dubbelt så många fall av dödligt våld som det faktiska antalet fullbordade mord, dråp och misshandel med dödlig utgång.

Överskattningen beror främst på att brottsuppgifterna i den svenska brottsstatistiken grundar sig på information från anmälansupptagningen. Det gör det svårt att få en korrekt bild av det faktiska dödliga våldet enbart med hjälp av statistiken över anmälda brott. Däremot kan resultatet redovisas snabbt efter redovisningsperiodens utgång. Det som vid polisens ingripande misstänktes vara dödligt våld, kan vid senare utredning visa sig vara självmord, olycka, förgiftning av alkohol eller narkotika eller naturlig död. Det kan i sin tur förklaras med att om det vid ett dödsfall fi nns minsta misstanke om att ett brott begåtts, registrerar polisen ofta händelsen som dödligt våld, för att kunna påbörja en utredning. En annan förklaring till överskattningen är att brottet kan bli registrerat två gånger i polisens datasystem, från vilket underlag till statistiken över anmälda brott levereras. Ett ytterligare exempel är att försök eller förberedelse till mord eller dråp registreras som fullbordat brott.

Med detta sagt ska vi gå till statistiken över antalet anmälda fall av dödligt våld mellan från 2000 till 2009 var 2 164 i hela Sverige. Av dessa fall anmäldes 243 i Skånes län, 617 i Stockholms län och 400 i Västra Götaland, Mordfrekvensen (dödligt våld per 100 000 invånare var av de tre storstadslänen lägst i Skåne och högst i Stockholm. Både Skåne och Västra Götaland omfattar stora landsbygdsområden och det kan antas att dödligt våld är vanligare i storstäderna än på landet.

Men det vi är intresserade av i detta fall är inte dödligt våld i sig, utan om dödligt våld som kan kopplas till organiserad brottslighet. Det mesta dödliga våldet i Sverige sker inte med skjutvapen och det kan antas att dödligt våld med skjutvapen i högre utsträckning hör hemma inom den organiserade brottsgängen. Dessa har ju erkänt god tillgång till vapen och intresse av att bära vapena för att skydda sig själva och sina affärer.

Det totala antalet anmälda fall av dödligt våld med skjutvapen var från år 2000 till år 2009 469 stycken. Av detta anmäldes 93 i Skånes län, 125 i Stockholms län och 95 i Västra Götalands län. Flertalet av morden med skjutvapen i Västra Götaland inträffade i göteborgsregionen (ett område jämförbart med Stockholms län, men med mindre än halva befolkningen) och flertalet av skjutvapenmorden i Skåne inträffade i Malmöområdet, men en del även i Helsingborgsområdet. Siffrorna i Västra Götaland hålls nere av väldigt låga siffror under åren 2001-2002-2003. Förmodligen en effekt av av vissa gangstergäng (Original Gangsters och Naserligan) kom överens om en slags fred efter de offentliga och spektakulära skjutuppgörelserna under år 2001. Den stora polisnärvaron i Göteborg under delar av år 2001 spelade också en roll då den säkerligen tvingade gängen att periodvis ligga lite lågt.

Från 2006 och framåt har Västra Götaland klart fler anmälda fall av dödligt våld genom skjutvapen än de andra två storstadsregionerna. Västra Götaland hade under de 4 åren 50 anmälningar, Stockholm 48 och Skåne 42. Tar man göteborgsregionens lägre befolkning i beaktande så blir det fler dödade med skjutvapen per invånare än i Stockholmsområdet. Förmodligen ligger Malmöområdet på ungefär samma nivåer av dödligt våld som Göteborg. Det ser enligt statistiken helt klart ut som om våld relaterat till gäng och organiserad brottslighet är vanligare i Göteborg och Malmö än i Stockholm. Däremot så kanske Malmö och Göteborg inte skiljer sig så mycket.

Vidare kan väl antalet gäng också ge en fingervisning om hur vanlig den organiserad brottsligheten är i ett stadsområde. I Malmö är i alla fall minst 7 gäng kända, Hells Angels, Outlaws, Black Cobra (har gått ihop med Lion Family), Topdogz, M-falangen och K-falangen. I Göteborg finns Original Gangsters, Naserligan, resterna av nätverket kring Rade Kotur, Hells Angels, Bandidos, Brödraskapet Wolfpack, Asir, Tigrarna, Gårdstensalliansen (också kallade Vännerna) och mer ungdomsbetonade gängbildningar som Biskop418 och Backa Kids. I Stockholm finns  i alla fall Hells Angels, Bandidos, Outlaws, Fucked for Life, Werewolf Legion, nätverket kring Milan Sevo (han själv bor inte i Sverige längre), Södertäljenätverket och Brödraskapet Wolfpack. I boken Svensk Maffia nämns fler gäng men det är tveksamt om dessa faktiskt finns idag. Även på andra ställen nämns andra gäng, exempelvis 187 som nämns i Expressen och ska finnas i flera svenska städer som exempelvis Stockholm och Göteborg. Vi har också Syndicate Legion, enligt uppgift på sin egen hemsida bildat av Fadi Bonde.

I förhållande till storleken så har både Göteborg och Malmö uppenbart fler gäng än Stockholmsområdet. Både Malmö och Göteborg är centralpunkter för narkotikalangning i Sverige. Göteborg är med sin stora hamn en införselpunkt och dessutom en omlastningspunkt för sådant som kommit in andra vägar som via hamnarna i Halland och Skåne. Dessutom är Göteborg centrum för den kriminalitet som inriktat sig på att stjäla gods från lastbilar. Också detta beror på stadens roll som nordens största hamn. Det finns alltså ett intresse bland gängen att kontrollera Göteborg och Malmö, för då kan man kontrollera smuggling och en del annan brottslighet som ger stora förtjänster.

Det känns efter denna lilla genomgång som om Göteborg faktiskt delvis lever upp till sitt epitet som Sveriges nutida svar på förbudstidens Chicago, även om mordfrekvensen fortfarande är låg i Göteborg, mycket låg i ett internationellt perspektiv, och mycket långt ifrån de nivåer som fanns i Chicago på Al Capones tid. Desutom är den allmänna nivån på brottsligheten och våldet i Sverige mycket lågt i jämförelse med många andra mer ojämlika länder.

Sen är ju Göteborg på många olika sätt ändå Sveriges Chicago. Den historiska andrastaden med andrastadens olika komplex gentemot förstastaden (Chicago är numera tredje största stad, Los Angeles är nummer två) och dessutom industristad, arbetarstad, till skillnad från Stockholm och New York.

Intressant?
I media: GP1, 2, 3, DN1, 2, 3, SVD, SDS,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

About these ads