Avprivatisera välfärden

Nu kommer signaler om att på allt fler platser i Europa återgår verksamheter som privatiserades under 90-talet till kommunalt huvudmannaskap. Ett antal städer har tagit över el- och vattenförsörjning som tidigare såldes ut till privata företag. Det gäller bland annat flera städer i Tyskland, särskilt i området kring München.

”Lokalpolitikerna är övertygade om att samhällsnyttiga företag ska vara offentligt ägda”, säger Christoph Goebel, ordförande i kommunfullmäktige i staden Gräfelfing, till IPS.

I en annan stad i närheten av München, Ottobrunn, har ett kommunalt elverk just byggts. Här uppger man att privatisering av samhällsnyttiga bolag varit problematisk eftersom bolagen främst tagit hänsyn till aktieägarnas intressen, berättar tidskriften Mana.

Cirka 2000 kontrakt med privata vatten- och elleverantörer kommer att löpa ut i år i delstaten Bayern i sydöstra Tyskland. Enligt lokalpolitiker ska kommunala bolag ta över många av dem. En liknande utveckling syns i flera andra städer i Tyskland och på andra håll i Europa. I Paris tar staden i år återigen kontroll över vattenförsörjningen som i mer än 100 år skötts av ett privat företag.

Vad handlar nu detta om? Är det början till slutet för den nyliberala eran som vi ser? Nej, knappast, men uppenbart börjar privatiseringspolitikens konsekvenser slå i botten på en del områden.

Under den pågående snörika vintern i vårt eget land utspelar sig just nu något liknande på de allmänna kommunikationernas område. Försenade och inställda tåg har blivit vardagsmat. Dagens järnväg klarar inte av det som gårdagens järnväg klarade, nämligen att få tågen att gå.
Problemen har en direkt koppling till avreglering och konkurrensutsättning, bland annat skrotades fullt fungerande snöplogningslok när SJ delades upp och Banverket Produktion bildades med uppgift att utföra själva det fysiska arbetet med spåren. Denna ”resultatenhet” skulle konkurrensutsättas.

Då gällde det att sänka kostnaderna på alla sätt, så att man kunde vara med och slåss om kontrakt på nybyggnad och underhåll med bolag från hela Europa. Den första åtgärden var att avskeda personal. Kostnaden för snöröjningslok, som bara stod i beredskap en stor del av året, måste man naturligtvis också bli kvitt. Att helt sonika skrota loken var en enkel och radikal metod för att kunna föra in plustecken i kassaböckerna.

Ett av de första områden som drogs in i privatiseringsvirveln i Sverige var när Bildt-regeringen i början av 90-talet införde skolpengen som öppnade upp för privatskolorna, eller som det så vackert hette, friskolorna.

Socialdemokraterna under Ingvar Carlssons ledning rev inte heller upp denna ”reform” när de efter valet 1994 återkom till makten. Istället har nu Mona Sahlin vigt till sin hjärtefråga att vinst ska vara tillåten i privatskolorna – och vinster blir det. Sveriges största utbildningsföretag Academedia gjorde 2009 en rekordvinst på 169 miljoner kronor. Året innan hade de sex största friskoleföretagen en sammanlagd vinst på 238 miljoner.

Vinsterna skapas genom att privatskolorna ofta har lägre lönekostnader, att lärarna schemaläggs för ”maximal nytta”, genom avsaknad av specialpedagogisk kompetens, liksom studie- och yrkesvägledare, skolkuratorer och bibliotek. En del av dessa skolor har även fått ta över lokaler till förmånliga priser.

Kjell-Olof Feldt (s), den före detta finansministern och numera friskolornas ordförande (var ska sleven vara om inte i grytan?), ser inga problem med friskolorna. I Lärartidningen nr 3/2010 får han frågan ”Hade det inte varit bäst för eleverna om pengarna hade återinvesterats för att förbättra skolorna?” och han svarar:

”Då måste man gå in på den enskilda skolan och se om det är något som saknas där. Ska det vara bättre städat, eller vad? Innan man kan fördöma vinsten som sådan bör man först visa upp vilka negativa konsekvenser vinsten ger”.

Bättre städat? Det blir svårt att jämföra med den kommunala skolan för även där är städningen numera ”konkurrensutsatt”, och det ena städbolaget ersätter det andra medan städningen bara blir sämre. Svenska folket sågar i varje fall vinster i friskolor. Enligt en undersökning som Lärarnas tidning gjort anser tre av fyra svenskar att friskolor ska vara skyldiga att återinvestera vinsterna.

Men visst har Kjell-Olof Feldt rätt i en sak, att vi måste visa upp vilka negativa konsekvenser det rådande vinsttänkandet för med sig.

På område efter område måste vänstern och alla rättänkande människor ta itu med uppgiften att driva tillbaka privatiseringsivrarna genom att konfrontera dem med resultatet av den usla politiken.

Uprsungligen ledare i Internationalen.

Intressant?
Bloggat: Röda Malmö
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Advertisements
  • Pingback: När plånboken får styra. | annarkia()

  • Fundersam

    ”På område efter område måste vänstern och alla rättänkande människor ta itu med uppgiften att driva tillbaka privatiseringsivrarna genom att konfrontera dem med resultatet av den usla politiken.”

    Det stora problemet är bara att denna vänster knappast finns i dagläget.

    Som du skriver är sossarna förlorade på detta område sedan lång tid tillbaka. Friskolor är nu en självklarhet och, var så säker, om bara några år så kommer du att hitta framstående sossar som ordförande för ”privata vårdgivares förening” eller vad det nu kan tänkas heta.

    Det som nu håller på att hända är att även Vänsterpartiet luras med på denna politik genom att vilja vara med i sossarnas och miljöpartisternas regering. Om det blir en ny regering i höst som kommer denna till kanske åtminstone 80 procent att fortsätta att föra en borgerlig politik och man kommer fortsätta att ta fortsätta att ta steg på privatiserandets väg, kanske blir stegen mindre men det är ju inte det frågan gäller.

    Genom att delta i en regering försätter sig bara Vänstern i en gisslanssituation. Det vore oändligt mycket bättre om man stod utanför och därigenom kunde driva en offensiv vänsterpolitik som en regering med sossar och miljöpartister, om de vill vara kvar, var tvungen att ta stor hänsyn till. I det alternativ som nu finns, med gemensam regering, kommer all kraft att få ägnas åt att göra sken av enighet, något som i grunden är omöjligt då både sossarna och miljöpartister är borgerliga partier.

    Var hittar jag nu vänsteralternativet?

  • Petter Ericson

    En kommentar om de ‘formanliga lokalkontrakten’ som friskolorna fatt. I manga fall ar det snarare sa att kommunen tagit tillbaka en stor del av den ‘satsade’ skolpengen fran de kommunala skolorna genom att lagga agarskapet av skolornas lokaler i ett kommunalt bolag.

    Det kommunagda fastighetsbolaget har darigenom en utmarkt mojlighet att ta ut ockerhyror fran de kommunala skolorna, vilket radikalt sanker den effektiva skolpengen. Om de bara hade mojlighet skulle samma sak otvivelaktigt ske mot friskolorna, men da dessa har betydligt friare hander i att valja lokaler sa kan de ofta fa marknadsmassiga hyror, vilket leder till att de har mer pengar over till lararloner och liknande.

    Jag far be sa mycket om ursakt for bristen pa svenska bokstaver..

  • Beholder

    Sånt här ska du skriva oftare om. En annan verklighet behövs föras fram. Högern dominerar på nätet.

  • Pingback: Falska hopp om USAs ekonomi. « Kildén & Åsman()

  • Fundersam: Om du gör detta till en fråga för ”vänstern” så förlorar du. Det här är en fråga där alla pragmatiker måste slåss för att offentlig infrastruktur ska vara offentlig. Som i M?ºnchen, alls inget vänstertillhåll!

  • Pingback: Järnvägstrafik och marknad fungerar inte | Svensson()