Segregation och klasskillnader i skolan visar sig tydligt

Det handlar inte om att kommunala skolor är sämre, det handlar om att kommunala skolor fråntagits de duktiga eleverna genom privatisering och elitskolor. Privatskolorna domineras av motiverade elever från studievana miljöer. Det är sådant som leder till att resultaten på kommunala skolor blir sämre. Det är alltså i huvudsak skolsystemet självt som lett till de ojämlika skolresultaten.

Man tar helt enkelt bort resurser i de kommunala skolorna (duktiga elever) vilket innebär att de sämre eleverna får mindre hjälp. Det innebär också att varje lärare får fler elever med oliak inlärningsproblem i varje kalss, vilket innebär att man får mindre tid för varje sådan elev, dvs de elever som behöver hjälp och stöd från lärare. Något som naturligtvis innebär att resultaten sjunker. Det är inte de enskilda elevernas fel, utan privatiseringens och elitiseringens fel:

I höstas kom Skolverket med en kunskapsöversikt som tog upp de ökade skillnaderna mellan skolor och de sjunkande resultaten. Vad nytt kommer din forskning att tillföra?
— Det finns begränsat med svensk forskning som studerar segregation, etnicitet och skolresultat. Nu kan vi använda data på en detaljnivå som inte studerats tidigare. Det är uppgifter från Pisaundersökningarna och från den stora svenska databasen Place. Den innehåller avidentifierade uppgifter från 1990 och framåt om alla svenska elever, deras bostadsområden och skolresultat.
Många hävdar att det är boendesegregationen som ligger bakom de ökande skillnaderna mellan skolors resultat. Håller du med?
— Det räcker inte som förklaring. Mycket talar för att det är det fria skolvalet som ligger bakom. Vi har gjort ett experiment med hjälp av vår databas där uppgifter finns om elevers resultat, bostadsområde och vilken skola de faktiskt går i. Vi har i experimentet på papperet flyttat elever som bor i samma område till områdets skola. Då visar det sig att skillnaderna i resultat mellan dessa skolor är rätt så liten.
— Det betyder att det inte är boendesegregationen som är huvudorsaken till de ökande skillnaderna mellan skolors resultat, som också visat sig under 2000-talet.
Vad kan det fria skolvalet föra med sig?
— Elever med olika förutsättningar skiktas upp mellan olika skolor. Och det påverkar skolornas resultat. Det finns forskning från USA som visar att det finns en brytpunkt kring 50 procent. När andelen elever från socioekonomiskt mer utsatta grupper blir 50 procent eller mer i en skola så försämras resultaten för alla elever och mest för de svagaste eleverna.
— Det stämmer också  överens med resultaten från Pisa. Det är en hypotes som vi har med oss i vår forskning.

Intressant?
Borgarmedia: DN,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Advertisements
  • Malin

    Det ligger något i att friskolorna får ”resurserna” och att just därför de kommunala skolorna måste lägga ner mer tid på de ”sämre elverna”. Dock tror inte jag att det är den enda anledningen till varför friskolorna presterar bättre. Efter egna erfarenheter i båda friskola och kommunal kan hela konceptet jämföras. Hur mycket bättre man trivs på friskolan inte bara miljömässigt utan även genom engagemang och vilja. Något som ger motivation och får eleven att vilja prestera. Lärarna vill lära ut och lägger ner mycket mer tid på eleverna vilket ger en respons i att eleverna själva ger tillbaka, i att lära sig.

  • Patrik T

    Detta hör jag sååååå ofta när någon talar emot friskolor. Man använder favoritordet ”Segregation” och parollen ”Privatskolorna domineras av motiverade elever från studievana miljöer.”

    När man sedan talar om religiösa friskolor, säger man ”Man får inte tänka fritt”.

    Hur går dessa två ihop?

    Låt oss ta en elev som vill lära sig någonting (jo, de finns allt där ute…). Han/hon ser att det finns fler skolor att välja emellan. Det finns en skola där han/hon kan växa upp i en miljö med andra som tänker och tror likadant, en annan skola som har ett rykte om sig att ställa hårda krav på eleven – vilket leder till fina resultat, en annan skola där han/hon kan studera och samtidigt ägna väldigt mycket tid med den idrott han/hon satsar på, och så finns även skolan som har ett rykte om sig att vara allmänt stökig och bråkig. Vilken skola väljer han/hon? Vilken väljer han/hon inte?

    Sist men inte minst – en fråga:

    Har du någonsin stått framför en klass som inte haft NÅGON som helst lust att lära sig det som du ska undervisa om? Ditt upplägg var helt fantastiskt – men alla ungarna fullständigt sket i det ändå. Men så har du den där eleven som sitter där – och du ser i hans/hennes ögon – han/hon VILL lära sig, men det går inte att koncentrera sig i denna miljö.

    Vad ska du som lärare göra åt saken? Vad KAN du göra?
    Vad ska eleven göra åt saken? Vad KAN han/hon göra?

    På min skola – en kristen friskola – har vi elever från alla samhällsklasser, med olika religiös bakgrund (vi har flera muslimska elever), elever med olika funktionshinder, elever som gillar hårdrock, AIK, IFK Göteborg, Detroit Redwings, röstar rött, blått, blankt – och till och med på SD (enligt de senaste skolvalen), elever med olika ambitioner om vad de vill göra i framtiden, elever som går ut med fantastiska betyg, elever som kämpat för att precis bli godkända – var i ligger segregationen i detta?

    Om du frågar mig, tror jag att folk med andra åsikter OM SKOLAN lägger segregationen på skolan. Genom att rabbla sina politiskt/ideologiska åsikter – och sprida dem till så många som möjligt – bygger man en segregation som egentligen inte ens finns där.

    • Anders_S

      Patrik T: Det handlar ju om att forskningen (I USA och dessutom PISA-undersökningen) faktiskt visar att det är så. Att mina åsikter stämmer med froskningen alltså. Dvs att jag faktiskt har rätt och du fel. Att mina åsikter stämemr emd udnesökningar och fakta beror ju dessutom på att jag baserar dem på forkning och fakta. Det är inte bara tyckanden rakt ut i luften. Vad du tycker och hur det är på din enskilda skola är ganska ointressant i det stora hela eftersom dina åsikter motsägs av fakta och forskning. Du borde kanske ta till dig den.

      Om huruvida jag stått framför en klass eller inte är ointressant (det har jag naturligtvis inte, eftersom jag är mekaniker, elektriker och programmerare). Min fru är däremot rektor och det är så jag ha tillgång till tidningar och kunskap i detta ämne. Min fru har vad jag vet bara stått inför en sån klass en enda gång. Och det var en speciell (och liten) klass med ensidig köns- och klassammansättning (romska flickor).

      Malin : Det fisnn så vit tjag vet ingen forskning som kan verfiera dina påståenden.D et är alltså rent subjektiv tyckande från dig. Dvs utan egentligt värde när det gäller att fastslå varför kommunala skolor och skolresultaten rent generellt blir sämre i Sverige sen en tio-tjuga år tillbaka. Froskningen kan dock vis aatt det jag påstår är korrekt (se ovan)

  • Malin

    Det jag säger är subjektivt men det är din teori om att kommunala skolor är sämre pga att de fråntagits de duktiga eleverna genom privatisering och elitskolor också. Dina källor ger belägg för att skolan ska ha över 50% socioekonomiskt utsatta elever för att de ska ge betydande roll på resultaten. Dina forskningar kommer från USA, så jag anar att de pratar om USA:s skolor också? Har vi ens i närheten samma utrsträckning av utsatta grupper i Sverige som stora delar av USA har?

    Jag ser inte heller hur din fakta kan belägga att privatskolorna domineras av motiverade elever från studievana miljöer. Vilket ska leda till sämre resultat i de kommunala skolorna. Vilket blir subjektivt tänkande även för dig. Där Jag anser att studievana och motivation måste bibehållas, det är inget man föds med. Det ska bibehållas av en bra miljö med bra lärare vilket, jag tror, idag finns mer i friskolor än de kommunala i sverige. Vilket i sin tur genererar bättre resultat från friskolorna.

    • Anders_S

      Malin; Nej min uppfattning är inte i huvudsak subjektiv, men mina åsikter påverkar säkerligen de slutsatser jag drar. Men i huvudsak är den baserad på fakta, på forskning (I USA och PISA-undersökningen). Det med 50% är att alla elever då får sämre resultat tidigare, vilket inebär att genomsnittet blir sämre redan vid lägre nivåer. De mer studiesvaga eleverna får sämre resultat tidigare. Skolor med 50% elever från arbetarklass, från invandrargrupper, från socioekonomiskt ustatta är vanliga i Sverige (Jag kan lätt räka upp ett 20-tal i Göteborg).

      När det gäller elevsammansättningen finns flera svenska undersökningar som visar att den sociala sammansättningen mellan privatskolor och kommunala skolor är sådan (gå till skolverket och de olika lärarfacken). Enskilda undantag finns naturligtvis. Man lärs upp till studievana i hemmet. Det betyder att exempelvis lärarbarn och läkarbarn har det lättare i skolan än exempelvis sågverksarbetares barn. Inget av detta är ingen kontroversiella ståndpunkter. Så har det alltid varit och är i såväl privat skola, som offentligt ägd skola. Det finns bevis och belägg, men du har inga som helst belägg för dina ståndpunkter.

      USA är värre, men varför ska vi gå åt deras håll och göra det sämre även här? Det är obegripåligt. Det är väl bättre att gå åt det håll som Finland reprsenterar. En gemensamt kontrollerad enhetsskola. Med bättre resultat än de flesta andra skolsystem. Det finns andra problem i Finland, men dem har vi i stort sett löst sen tidigare i Sverige.

      Betyder detta att en statlig enhetsskola är problemfri? Naturkligtvis inte. Det finns ingenting som är problemfritt.

  • kalle008

    Min bestämda uppfattning är, (när jag jämför ättlingars s k studentexamen men min egens skoltids examina) , att 1950-talets realexamen i huvudsak motsvarar dagens gymnasieexamen.

    Jag vill gå så långt som att påstå att dåtidens realexamen skulle räcka för att gå godkänd ur dagens gymnasium. Minst.

  • Gustav H

    Anders,

    Jag skulle vilja veta hur du själv helst skulle se att man löser problemet med ”kunskapssegregationen”. Är det läge att helt sonika tvinga alla elever att gå i samma typ av skolor och ta bort valmöjligheterna vad gäller inriktningar på skolorna? Skall alla skolor ha elitsatsningar, som man kan gå med i om man vill/kan? Eller skall alla elever tvingas till att hålla ett lågt tempo, i linje med de minst studieintresserade? (vilket mer eller mindre blir följden utan nivågruppering, enligt mina erfarenheter)

    Jag tycker att din syn på duktiga elever som ”resurser” är omänsklig och kollektivistisk in absurdum. Eleverna är där för att i första hand nyttja skolans resurser, de är inte främst resurser själva för de andra eleverna att ta del av! De elever som själva vill söka sig till en bättre skola måste få göra det, oavsett makroeffekterna. Elitisering måste sluta ses som något dåligt när det gäller teoretiska studier; Man bör istället se det som vi idag gör med musik, dans och idrott. Där är det ju helt plötsligt okej att elitsatsa. Det finns inga rationella skäl till varför andra ämnesområden skall behandlas annorlunda.

    • Anders_S

      Gustav H: Man vet från udnersökningar att barn lär bättre från andra barna än från vuxna. Exempelen är bätre än ordet. Alltså behövs de som är duktiga i skolan för att också de som är dåliga ska hänge med. Det är det gemensamma som är nyckeln till ett lärande för alla. Ja, alal människro är till för alla ndramänniskor. Man är inte bra till för sig själv.

      nej,d et kan är inte riktigt att gynan ett litet priviligieart fåtal gentemot en underprivligierade grupp:D et rä inet rättvist och genrerar ett ojämlikt smahälle som skapar problem och mer orättvisa. Det är en dålig utveckling helt enkelt. Dessutom så är ett ojämlikt samhälle dåligt även för dem som till en början gynnades av de åtgärder som ledde till det orättvisa och ojämlika smahället. rätvisa och jämlikhet är värden som är viktiga att uppnå i sig själv. Privatskolor, elitskolor etc motverkard etta. och som fokrningen visar (PISA) så leder det till genomsnittligt sämre resultat än en enhetsksoal som i Finland. Varför ska vi ha ett skolsystem som är sämre när vi vet vad som är bra.

  • Gustav H

    Alltså, vad som är bra och dåligt i den här situationen är ju beroende på ur vems perspektiv man ser det hela. Ur makroperspektivet kanske man undviker vissa problem som ojämlikhet kan ge upphov till, genom en skola där man ”kapar topparna”, men det är definitivt varken trevligt eller nyttigt för de personer som hålls tillbaka och inte får göra de val de själva önskar. Jämlikhet och rättvisa i förutsättningar, det är helt okej. Jämlikhet och rättvisa i resultat är inte alls lika självklart.

    Självklart är ingen människa sig själv helt nog, man lär ju sig ofta bäst tillsammans med andra. Däremot är jag väldigt tveksam till att det skulle vara det som hjälper upp högstadie- och gymnasieungdom, givet den attityd som brukar finnas mot ”plugghästar” under t ex åk 7-9. Är det verkligen ungdomar i den nivån man studerat, i de undersökningarna du pratar om?

    Det är för övrigt precis lika orättvist att hålla tillbaka en del ungdomar, som att låta andra släpa efter. Varför skall de inte få utvecklas i den takt de föredrar, bara för att andra inte klarar av den? Skall vi köra samma princip inom idrotten också? Eller inom konsten? Detta är ju också områden där människor bygger sig en framtid och en karriär. Bäst att inte låta dem bli för bra, eller..?

    Förresten… jag har inte läst igenom PISA-studien så noga, men flera länder med jämförbar andel friskolor/privata skolor verkar ha mycket högre placeringar i deras kunskapslistning än vad Sverige har. Finland med sin enhetsskola är alltså inte regeln, åtminstone inte vad jag kan se vid en snabbkoll. Lite cherrypicking där kanske? 😉

    • Anders_S

      Sverige ligger i toppskiktet utom i matte. Där har vi aldrig legat i toppskiktet, oberoeden av tid och utbilsningsysstem. problemet är att Sverige sjunker sen en 10-15 år tillbaka. Dvs när privatsieringen började. Det fisnn fler ingredienser i detta förstås.