Kanske är det lika bra att förbereda sig för ett långvarigt flygstopp i Europa. För så länge som Eyjafjallajökull spyr ut aska, vinden blåser mot Europa och askan hamnar i flyghöjdsområdet 6 000 – 12 000 meter så kommer det att vara flygstopp på många ställen. Om vinden vänder så kan det upphöra, men då måste man nog räkna med att vinden kan vända igen och så blir det åter flygstopp. Alltså är det lika bra att redan från början, oavsett om det är flygstopp just då eller inte, åka på annat sätt än med flyg. I alla fall om man bor i norra Europa. Även om det kanske är möjligt för en del flygplan att flyga under askmolnet (något som dock verkar innebära ökad bränsleförbrukning och därmed ökade utsläpp av koldioxid, dvs det är värre för miljön och klimatet).
Samhällets planering behöver också läggas om. Det är orimligt att transportsystemet ska vara så känsligt för naturkatastrofer som det visat sig vara. Alternativ till flyget måste skapas och de ekonomiska förutsättningarna för flygtrafiken måste jämställas med busstransporter, tåg och fartyg. Alltså måste även flygbränsle beskattas så som annat bränsle beskattas. Kanske skulle man kunna tänka sig en inetrnationell eller europeisk skatt på flygbränsle. För det är orimligt att flygbränsle ska var skattefritt och att flyget därmed har en konkurrensfördel gentemot andra typer av transporter över sträckor där fartyg och tåg kan vara lika effektivt och bra.
Naturligtvis så finns det anledning att rent generellt minska resandet också. Och då främst flygresandet förstås. En mängd företag har nog rgansierats sig på ett sätt som innebär onödigt mycket resande. Minskat flygresande är bra för miljön och något som är nödvändigt i vilket falla som helst. Eyjafjallajökull tvingar nu oss i Europa att börja tänka och planera på annat sätt än tidigare och blir utbrotte långvarigt så är det nödvändigt att ändra resvanor, företags organisering och att bygga ut och omplanera tågtrafiken och färjetrafiken i Europa.
Intressant?
Läs mer: Röda Malmö, Jinge, Effekt,
Läs även andra bloggares åsikter om Eyjafjallajökull, Vulkan, Vulkanutbrott, Vulkanaska, Aska, Flygstopp, Flygresor, Tåg, Färjor, Bussar, Resor, Natur, Turism, Ekonomi, Europa, Samhälle, Politik
Att överhuvudtaget använda termen ”onödigt resande” tyder på en skrämmande människo- och samhällssyn. Jag ser lätt framför mig ett skräckscenario där dessa människor vill ingå i en myndighet som har till uppgift att avgöra vad som är ”nödvändigt” resande – givetvis efter ansökan i tre exemplar minst en månad före planerad resa.
Lasse2: Va? Vilka människor? Ditt inlägg är faktiskt lätt obegripligt. Det finns direktörer som helt klart reser i onödan. Man reser för att ha möten på platser där ingen jobbar och har möten som lika gärna skulle ha kunnat klaras av som videomöten. Eller så flyger man mellan Göteborg och Stockholm. En resa som lika gärna kan göras med tåg. Kort sagt. Det finns onödiga resor.
Jag kan bara konstatera att videomöten ofta inte fungerar lika bra. Varför? Därför att det är tiden runt mötet man går runt och småsnackar lite. Då man får reda på problemen som inte mötet handlar om. Då man knyter personliga band vila förhindrar konflikter senare.
Säkert utförs många onödiga resor också, men det är inte fullt så enkelt att man kan lösa saker via videokonferenser.
Det stora problemet hittills tycks ha varit att man haft för små lager för att spara på kostnader. När reservdelar och annat inte kan nå fram kan hela industrier stå stilla.
Hampus: Det är klart att videomöten inte funkar lika bra. Men jag vet att många storföretag har onödiga möten genom att det hela är dåligt organsierat. Är det exempelvis rimligt att ett företag ska ha sitt kontor/centrum för en viss verksamhet i Basel trots att ingen av de anställda cheferna faktiskt bor där, utan får flyga dit för att jobba och ha möten. Jag är säker på att man kan organisera många saker på många sätt som är bättre än så som man gör idag.