Är vi vita smartast?

Boknytt
Vete, vapen och virus
Jared Diamond
Norstedts

Är vi vita smartast?

Ärligt talat, och bortsett från all politisk korrekthet. Är inte vi vita västerlänningar bäst? Varför skulle vi annars dominera världen militärt, politiskt, ekonomiskt och kulturellt?

Finns det någon annan förklaring till att européerna och deras ättlingar jorden runt blivit störst, bäst och vackrast under de senaste 500 åren? Är det inte det vita Västerlandets effektivitet och de färgade u-ländernas ineffektivitet som gjort oss rika och de fattiga?

Så länge ingen annan heltäckande förklaring finns existerar hela tiden risken att nazister öppet och vanligt folk i det tysta accepterar denna rasbiologiska förklaring.

Just för att bekämpa detta har fysiologiprofessorn Jared Diamond från USA skrivit ”Vete, vapen och virus – En kort sammanfattning av mänsklighetens historia under de senaste 13.000 åren”. Det är en viktig bok. Genial. Övertygande.

För att förklara de utvecklingsskillnader som finns mellan jordens folk tar han upp de ojämlika utgångslägen som ursprungligen fanns mellan de fyra kontinenterna (landmassor som kommunikativt hänger samman): Eurasien (med Nordafrika), Amerika (Nord- och Syd), Afrika (söder om Sahara) och Australien (Oceanien).

Som överlägset största kontinent hade Eurasien det största antalet potentiellt domesticerbara växt- och djurarter, medan Australien som minsta kontinent hade minst. Det var alltså mer lockande och lönande att gå från jägarsamlarstadiet till att vara bönder i Eurasien.

Eurasien är vidare lokaliserat i öst-väst-riktning, vilket underlättade spridningen av nya jordbruksmetoder, nya odlade växter och ny tamboskap.

Samma tempererade zon bredde kontinuerligt ut sig mellan Irland och Japan (till stora delar ett platt slättlandskap som underlättade kommunikation, inte minst med hjälp av häst). Amerika och Afrika breder å andra sidan ut sig i nord-sydlig riktning med en svårforcerbar tropisk zon i mitten.

Det försvårade för bönderna i olika delar av Amerika och Afrika att lära av varandra. Det hindrade spridningen av nya växter, tamdjur och odlingsmetoder eftersom man från norr till söder hela tiden växlade mellan olika klimat- och naturtyper.

Eurasiens enorma storlek borgade vidare för en stor befolkning med många olika folk och individer, och därmed fler chanser till uppfinningar som kunde sprida sig till grannarna.

Allt detta gjorde att Eurasien fick ett försprång i utvecklingen av jordbruket. Jordbruket stimulerade befolkningstillväxten, vilket i sin tur stimulerade jordbruket. Resultatet blev att bondefolken trängde undan jägarsamlarfolken.

Genom jordbruket skapades också ett överskott som bland annat kunde användas till att skapa centraliserade stater med stora arméer. Via boskapsskötsel spred sig en mängd nya sjukdomar till människorna i Eurasien, mot vilka de så småningom utvecklade resistens.

Genom allt detta kunde Eurasien med Nordafrika inte bara utvecklas snabbare än resten av världen (jag problematiserar inte här begreppet ”utveckling”). Det kom i en position att dominera och erövra resten av världen.

Eurasiaternas överlägsna matproduktion (vete) skapade starka folkrika stater och resurser till krigföring (vapen). Samtidigt slogs Amerikas urinvånare ut av att de saknade resistens mot Gamla världens sjukdomar (virus).

Det senare gällde visserligen inte Afrika söder om Sahara, men å andra sidan hade de tse-tse-flugan som omöjliggjorde en spridning av den viktiga hästen i de svartas Afrika.    I Eurasien uppstod de första civilisationerna i de gynnade floddalarna i Mellanöstern, Indien och Kina. Därifrån har Eurasien fått det mesta av sin gamla kultur.

Men varför har då den perifera euroasiatiska regionen Europa kommit i ledningen i slutspurten? Genom att använda och bygga vidare på kunskaperna från Österlandet har ju vi västerlänningar tagit ledningen i världen från kring år 1500? Även på det finns det ett svar.

Det vi idag ser som ett typiskt Medelhavslandskap är i själva verket ett resultat av en antik ekologisk katastrof. Av okunskap högg man ner skogarna och startade erosion, samtidigt som konstbevattningen ledde till försaltade jordar. Därför förvandlades den miljömässigt känsliga Mellanösternregionen från den bördiga halvmånen till dagens ökenliknande landskap.

Kunskaperna i de sammanfallande imperierna i Mellanöstern togs sedan upp av Grekland och senare Rom, vilka också förstörde miljön. I Västeuropa hade man däremot en mycket tåligare natur, och ett effektivt jordbruk har därför överlevt där intill våra dagar. Allt detta är grundorsaken till Europas och dess avläggare Nordamerikas toppenposition i världen.

Men Kina då? De hade och har ju tålig jordbruksmark (men också mycket bergslandskap)? Där hittar Diamond orsaken i geografin. Kina är territoriellt kompakt vilket ledde till tidig centralisering, och för mycket centralisering missgynnar uppkomsten av nya idéer (Kina är också geografiskt isolerat av berg, öknar och skogar).

Europa däremot är fyllt av öar, halvöar och bergskedjor, vilket gjort att världsdelen alltid har varit splittrad (tills EU). Det ledde till en mångfald av idéer, utvecklingsvägar och framstegsdrivande nationalstatskonkurrens.

Ta bara Colombus resa till Amerika, som lede till att Europas stater tävlade om att erövra världen (kolonialism och imperialism). Kina däremot skickade en del av sin enorma Indiska och Stillahavet-flotta till Afrika och hämtade hem en giraff till kejsaren, och inget mer. Ett nyckfullt beslut av den dåvarande kejsaren ledde till att det inte blev Kina utan Europa som erövrade världen.

Uppdatering: Denna recension skrevs för tio år sedan, och nu är det uppenbart att det färgade Asien/Österlandet håller på att ta över ekonomiskt (till att börja med) från det vita Europa/USA/Västerlandet. So much for ”den vite mannens överlägsenhet.    Eurasien fortsätter dock att dominera av de historiska skäl boken nämner. Först var Kina ledande i mänskligheten, sedan Islam-världen, och slutligen Europa. Nu är det dags för Kina att ta ledningen över världen igen. Äntligen kan vi hoppas på ett slut för den vita västerländska rasistiska arrogansen gentemot resten av världen.

Diamonds bok är ett lysande exempel på en trovärdig och lättbegriplig materialistisk historieskrivning. Inte bara ekonomisk utan även geografisk, ekologisk, klimatmässig, zoologisk, biologisk, virologisk och jordmånsmässig materialism ligger bakom hans väldokumenterade analys. Och dessutom hur kulturen byggde vidare på denna biologiska (i vid bemärkelse) grund.

Jag tycker mig i sammanhanget sakna ett ord för ”Eurasien och Nordafrika” (alltså inklusive hela Medelhavsområdet). Jag föreslår därför följande term för detta civilisationsområde: EURMEDASIEN.

Ett annat vettigt ord saknas för ”Afrika söder om Sahara”. Det gamla mossiga begreppet ”Negerafrika” kan vi förstås glömma, och ”Svarta Afrika” anses av någon anledning politiskt inkorrekt, trots att det handlar om den del av Afrika där det bor svarta. Jag föreslår därför (i väntan på att de själva hittar på ett namn) att Afrika söder om Sahara förkortas till AFSARA.

Vill man gå längre tillbaka i historien finns Jared Diamonds utmärkta ”Den mänskliga apans uppgång och fall”. Se även hans ”Undergång – Civilisationernas uppgång och fall”. Fantastiskt intressanta böcker.

Efter ”vete, vapen och virus” kan man med fördel komplettera sin historiebildning med Stavrianos ”The World Since 1500 – A Global History”. Den tar bland annat upp kopplingen mellan den intellektuella tankeexplosionen i Europa från och med renässansen, och européernas påföljande expansion ut i världen. Det som alltså skapat dagens kapitalistiska världssamhälle.

Intressant?
I media: Knuff, FOF, Clarté, SVD, Sölve,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,
, ,

Liked it? Take a second to support Hans Norebrink on Patreon!
Become a patron at Patreon!

10 svar på “Är vi vita smartast?”

  1. Och till yttermera visso kommer vi alla från en mycket liten grupp människor i svartaste Afrika. Vi hör alla ihop genetiskt – alla har vi svarta förmödrar.
    Fast det verkar inte Sverigedemokrater och andra liknande grupper ha fattat. Dom har nog litet svårt med vetenskapen – också.

  2. Det är viktigt att bemöta den typen av okunskap. Jag har hört normalbegåvade försöka få till ett felslut av att betrakta världen momentant.

    Men man bör även bemöta Mensa och liknande organisationers statistik, för den tillsammans med den momentana blicken på världen brukar vara sista spiken i vettets kista. För dessa organisationers studier av intelligens ger en bild av den vite mannen som smartast. De är naturligtvis inte vetenskapliga, de är suspekta ur många perspektiv, men de används ändå politiskt.

  3. Vi är alla negrer från början, i alla fall svarta för solskyddet i Afrika. Sedan ljusnade vi till i Europa (vita) och Asien (gula), för vi behövde inte längre jobba med solskyddet, utan behövde tvärtom ta upp D-vitamin ur solljuset via huden. De gula fick dessutom kortare ben, armar och näsor samt sneda ögon för att skydda sig mot kölden i det inre av Asien. Bara tio gener används för att skapa skinnfärg, ingen stor skillnad.

    Sedan är det konstigt att vi gör en sådan stor affär av intelligens. Alla demokrater är ju ändå överens om att alla människor är lika mycket värda, därav ”en man en röst”. Och de individuella skillnaderna är alltid större än de gruppvisa. Så om det (teoretiskt) rent slumpartat skulle falla sig så att en grupp av något slag (etni, klass, kön etcetera) skulle ha en något högre eller lägre genomsnittlig intelligens än en annan; What¬¥s the problem?

  4. Kenneth Pomeranz har en annan förklaring på Europas övertag (The great divergence, 2000): Det var vi som erövrade Amerika och kunde tillgodogöra oss alla de enorma resurser som fanns där – medan andra kontinenter levde under knapphet. Vi blev så att säga världens mest likvida kapitalister.

  5. Det är sannerligen en utmärkt bok!

    Men ännu på 1600-talet var Europa inte så värst överlägset många andra delar av världen annat än militärt. Européerna var som mongolerna, men med skepp och kanoner istället för hästar och kortbågar. Först med den industriella revolutionen skaffade sig europeiska makter ett sådant övertag att de praktiskt taget oinskränkt kunde dominera andra folk och utveckla det moderna samhället.

    För den industriella revolutionen så spelade plundringen av Amerikas och andra kontinenters rikedomar in, men det avgörande var snarare att den engelska textilindustrin i framförallt Indien (som man nu avindustrialiserade) hade möjlighet till nästan oändlig expansion vilket frestade ett mycket stort antal brittiska företagare till att satsa sina pengar på det industriella produktionssättet. Industriproduktion fanns förstås i begränsad utsträckning sedan tidigare, men för att den industriella revolutionen skulle kunna inträffa så krävdes just denna ändlösa och riskfria marknad.

    En annan avgörande faktor som spelade in var att den engelska bondeklassen (till skillnad från ex. den franska) hade lidit ett förkrossade nederlag i 1500-talets klasstrider och vid 1780 hade den nästan helt sopats undan av arrendehöjningar och inhägnadssystem. Jorden hade därmed koncentrerats till godsägare som ofta arrenderade ut sina egendomar till kapitalistiska storarrendatorer vilka i sin tur anställde lönearbetare för att bruka jorden. Det feodala jordbruket med en småskalig och självförsörjande produktion hade därmed omvandlats till ett storskaligt, kapitaliserat och marknadsinriktat jordbruk med en enormt förbättrad produktivitet genom fyrskiftesbruk och diverse tekniska innovationer.

    Den massa av människor som genom jordbrukets omvandling skiljts från sin mark och sina produktionsmedel växte snabbare än vad den expanderande manufakturen kunde sysselsätta, de blev lösdrivare och som sådana föremål för en rent terroristisk lagstiftning. Sålunda skapades den klass av ”fria” proletärer vars existens alltså var den andra stora förutsättningen för industrins revolutionära utveckling.

  6. Alex: Jag instämmer i att Indien var viktigt. Men det kom senare. Den ”ursprungliga ackumulationen”, som gjorde Europa kapitalstarkt nog att erövra Indien (och i förbigående ruinera sina egna hantverkar- och småbondeklasser), skedde i Amerika.

  7. Till Jan: Utplundringen av Amerika (och Tredje världen) är en kompletterande tidsmässigt senare förklaring (jag inte kommer ihåg om han tog upp). Men Europas försprång gjorde att det var just de som kom i position att erövra världen.

    Bland annat gick enorma mängder silver från indian-slavarbetskraften i den bolivianska Potos??-gruvan till Spanien. Som då ännu var feodalt ineffektivt med stora skulder. Så indiansilvret gick vidare till Västeuropa och finansierade delvis den vaknande kapitalismen.

    Till Alex: Dina helt riktiga kommentarer är exempel på ytterligare tidsmässigt senare orsaker till västimperialismens koloniala erövring och utplundring av resten av världen.

    Jared Diamonds förtjänst är att gå längre tillbaka i tiden än 500 år och industrialism. Han går tillbaka till jordbrukssamhällets uppkomst för uppåt 13.000 år sedan. Och till de ekologiska, geografiska, klimatmässiga och jordbruksmässiga materialistiska förutsättningar som fanns sedan urminnes tider.

    Europas avläggare USA lade senare beslag på det största området på jorden med platt, lättbrukad, regn-och flodbevattnad, till stor delar djupjordad och jungfrulig jordbruksmark (Läs Utvandrarna om den feta myllan). Från Atlanten till Klippiga bergen. Lätt att anlägga vägar och järnvägar och got om vattenvägar. Det är min kompletterande förklaring (som säkert någon annan redan påpekat).

Kommentarer är stängda.