Socialt företagande

Boknytt
Muhammad Yunus
En värld utan fattigdom
Bookhousepublishing

Socialt företagande

Varken staten eller kapitalet har lyckats utrota världsfattigdomen. Staten hindras av byråkrati och korruption, kapitalet av sitt enkelspåriga vinstintresse. Välgörenhet som tredje alternativ bromsas av att så mycket tid och energi går åt till att skaffa pengar. Lösningen är socialt företagande menar mottagaren av 2006 års Nobels fredspris.

Han berättar om sin Grameen bank i Bangladesh med sina mikrolån till fattiga kvinnors småföretagande – en idé om småskalig lokal utveckling underifrån som nu sprider sig i hela världen. Jag imponeras av boken och modellen, vilken förenar socialismens folkmaktstanke med kapitalismens marknadsflexibilitet. Hoppfullt!

Läs mer: Lånebluffen gav Yunus fredspris, Okunnigt angrepp på fattiga människor och kvinnor i synnerhet, Mikrokreiter är ingen mirakelmedicin,

Intressant?
I media: Esbri, Butterfly, DN1, 2, VK, SVT, Miljömagasinet, SDS, RT, GP, LO-tidningen,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Advertisements
  • martin

    Jag har faktiskt skissat lite på en idé om en ny branschorganisation. Jag är företagare inom högteknologi och jag ser att jag har ett rent krasst vinstintresse gemensamt med den mesta högteknologisk industri. Våra produkter är dyra, kan bara köpas av folk västvärlden i princip. Ur vårat vinstintresse så ser man i kostnadsberäkningarna att vi tjänar mer på en större marknad än på en låg personalkostnad. Vi har alltså ett större intresse i att fler kan köpa våra produkter än att vi får tillgång till billig arbetskraft.

    Hur skall vi då öka vår marknad? Hur kan vi göra kakan större?

    En sak man kan göra är att satsa på höja levnadstandarden för folk. Vi som branschorganisation skulle då som projekt ta en utvecklingsekonomi och stimulera den på en mängd olika sätt. Genom investeringar, lån som i boken och verka genom politiska påtryckningar för förbättrad levnadsstandard. På så vis kan vi blåsa liv i en ekonomi med stor utvecklingspotential och få tillgång till en ny marknad på sikt.

    Som bransch organisation kan vi samordna insatser, agera som en front och koncentrera vår makt till en spets. Därmed skulle vi kunna effektivare lyckas med politiska påtryckningar på våra hemmamarknader.

    Samtidigt skulle vi givetvis slå oss för bröstet och skryta om hur fantastiskt goda vi är.

    Men som revolutionär socialist hade jag svårt att förlika mig med hela idén. Skulle projektet lyckas så skulle det vara en oerhörd propagandaseger för kapitalismen som fördelningssystem. Det är som att dra på sig fårkläderna, en trojansk häst, ett närmast socialistiskt hölje med ett inre av ren och skär kapitalism. Något som är tvärtom vore nog önskvärdare.

    Om socialt företagande så kan jag säga att det finns många glada och ivriga entreprenörer som håller på med sådana projekt, men vad jag sett har de fått ett ganska kyligt mottagande av traditionella investerare. Finns ett företag som har som idé att ta fram extremt billiga solpaneler för utvecklingsländer där så enkla och självklara saker som lite ljus på natten är ett problem, ett typexempel på socialt företagande. Om någon intresserad investerare är intresserad kan jag leta reda på vad de heter.

  • Hans Norebrink

    Vårt slutmål är väl ändå att människor ska få det bättre. Ideologin är vårt verktyg bara, för målet att människor ska få det bättre. inte tvärtom.

    Så som socialismen i alla dess former har urartat är det väl läge att extremt mycket lyssnande ödmjukt och absolut inte högljutt trosvisst lyssna på nya tankar och idéer. Som socialt företagande.

    Som utveckling underifrån, socialt marknadstänkande småskalighet, decentralisering, misstänksamhet mot statlig maktcentralisering. Vilket öppnar för allianser med bönder, hantverkare. slumbor och miljövänner.

    • Anders_S

      Men det som ifrågasätts av kritikerna är ju inte socialt företagande utan huruvida Grameen bank leder dit. De flesta kritikerna (om ocker etc) är ju dessutom inte socialister.

  • martin

    Hans,
    precis. Det behövs en samling. En samlad taktik för 2000-talet. Som det är nu springer vi framför fötterna på varandra och snubblar omkring.

    Det luktar borgelig socialism lång väg…

  • Hans Norebrink

    Grameen bank är inte Lösningen. Men kan kanske vara en liten del av den.

    • Anders_S

      Hans. Ja, Grameeen Bank kan var en del av lösningen. Jag är inte lika negativ som exempelvis Farooq Sulehria utan betydligt mer positiv.

  • Sparbanker som Grameen leder otvivelaktigt till att gatuförsäljare av juice får det lite bättre. Liksom småbönder. Men det leder inte till att länderna där de bor blir rika. Det kan bara stora satsningar på högteknologi göra. Och det kräver offentliga åtaganden.

    Så har alla länder gjort som har tagit steget från fattigdom till tillväxt. De norditalienska städerna på 1300-talet. England på 1500-talet. Sverige och Frankrike på 1700-1800-talen. Tyskland och England på 1800-talet. Japan, Sydkorea och Kina på 1900-talet.

    Det finns inget ont i Grameen. Det är bra för småbönder och andra småföretagare att de kan göra småinvesteringar. Det är säkert bra även för deras länder. Men det räcker inte.

  • Hoppsan – Tyskland och USA på 1800-talet ska det förstås stå ovan!