Stark BNP-tillväxt – vad hjälper det vanligt folk?

Sverige har tydligen Europas starkaste tillväxt av BNP. Men vad är det för nytta för det för vanligt folk? För samtidigt så ökar arbetslösheten och klyftorna i samhället ökar. Med ökade klyftor följer större sociala problem och risk för en ökande kriminalitet. Vanligt folk slås ut från arbetsmarknaden, men tillväxten som de rika kan tillgodogöra sig är tydligen god. Kul för dem kanske, men inte för oss andra. Det är visserligen bra att statbudgeten är i balans, men varför ska det vara så på bekostnad av de människor som har det sämst i smahället?

Fast å andra sidan så menar ju Fredrik Reinfeldt att ungdomsarbetslöheten är en skapad synvilla. Det verkar kanske så när man lever i en överklassbubbla, eller tror han att det hela är dett dataspel där allt är virtuellt. Eller kanske han tror att vi lever i en fiktiv Matrix-värld?

För mig är de förunderligt att en regering som ökar klyftorna i samhället, en regering som gynnar de som redan har på bekostnad av de som har det sämst, kan vara populära i opinionsundersökningar, men folk kanske gärna vill låta sig luras av ”synvillor” och tillväxt som hamnar i de rikas fickor.

Intressant?
Bloggat: Katarina Nyberg Finn, Johanna Graf, Martin Moberg, Röda Berget,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements
  • Med hänsyn till alla miljarder som har stoppats in i bankväsendet sedan det gick i putten för ett och ett halvt år sen skulle det inte förvåna om tillväxten är en bubbla. Ungefär som på Island och i Baltikum för några år sen. Finns det någon läsare som kan upplysa om hur man kollar detta?

  • Pingback: Reinfeldt förnekar ungdomsarbetslösheten « Viktor Tullgren()

  • Hansson

    Vad tillväxt betyder för vanligt folk? Ja, att man kan få jpbb till exempel. Mycket positivt. Har du negativ tillväxt, vilket vi lär få med en rödgrön regering så får du istället sparken. Bättre så, menar du?

    • Anders_S

      Hansson: Det blir inga jobb om pengarna hamnar i fickorna på rika och inte investeras i något. Det är just så det ser ut i Sverige. Ökande arbetslöshet, inga nya jobb och de rikare blir rikare. Därvidlag verkar det inte var nån skilland mot hur du tror det ska bli med sossedominerad regering. Sist några länder prövade denna politik var för 100 år sen. Länderna var den tidens rikaste länder och heter Uruguay och Argentina. Överflödet på pengar hamnade i de rikastes fickor och investerades inte. Konsekvensen blev till slut att alla blev fattigare och länderna inte längre var rika. För att inte tal om att det blev militärdiktaturer med massvis av politisk mord osv.

      Hur det blir med en sossedominerad regering har jag ingen aning. Men jag tror det blir ungefär som nu. Dvs ingen egentlig förbättring alls.

  • Att statsbudgeten är i balans gagnar alla, även de som har det sämst i samhället. Varför? Därför att motsatsen, att man spenderar hänsynslöst, leder till ett Grekland eller Storbritannien där Lyxfällan får rycka ut och dra undan mattan för alla på ett otroligt hårt sätt.

    Att de som har det allra sämst ställt, de gravt fysiskt och/eller psykiskt handikappade, har det väldigt svårt och är föremål för besparingar löpande trots att de inte kostar särskilt mycket är beklämmande, om inte förskräckligt, men många andra grupper som vill säga att de har de ”allra sämst” får alltför ofta skylla sig själv – låt dem ta tag i sitt liv och göra något vettigt av det.

  • Statens offentliga utredning 2006:77 identifierar två huvudförklaringar till ungas ökade psykiska ohälsa.

    Det ena är ungdomsarbetslösheten. Det andra är för mycket valmöjligheter. Om vi vill minska ungas psykiska ohälsa bör vi således byta regering.

    Källa: Sida 21-22 i SOU 2006:77 på http://www.regeringen.se/content/1/c6/06/74/72/ff3f46fd.pdf

  • Jan Wiklund

    Ingen har sagt något om statsbudgetens balans, men den kan balanseras på en massa olika sätt. Nu balanseras den så att de rika får förmåner och de fattiga får stryk. Se t.ex. Anne-Marie Lindgrens senaste: http://www.arbetarrorelsenstankesmedja.se/veckansanalys.aspx?id=1692.

  • Magnus

    Lite larvigt att jämföra dagens småborgerliga sossepolitik med sydamerikanska militärdiktaturer eller stater i allmänhet med taskig demokratisk tradition.

    Sverige har fortfarande världens högsta marginalskatter, dvs att rika betalar mer i procent av sin inkomst. Och dessa marginaleffekter vill de rödgröna höja ytterligare eftersom de inte vågar avskaffa jobbskatteavdragen.

    Riksrevisionen, som ju får bedömas vara en hyffsat oberoende myndighet, har beräknat att jobbskatteavdragen ger ca 80000 jobb. Kanske mer om kunskapen bland befolkningen blir bättre.

    Att höja bidrag och ersättningar skulle för övrigt vara inflationsdrivande. Högre ersättningar till arbetslösa medelinkomsttagare skapar det som kallas inlåsningseffekter eller trösklar – alltså att man inte söker jobb i samma utsträckning. Då minskar i sin tur arbetskraftsutbudet vilket leder till arbetskraftsbrist tidigare i en konjunkturcykel. När det inträffar tenderar lönespiralerna att springa ifrån tillväxten, som då måste dämpas med högre ränta i syfte att undvika inflation. Tillväxten i en konjunkturcykel avstannar därmed tidigare och Sverige därmed minskar investeringarna tidigare. I förlängningen leder det till färre jobb.

    Sverige har en arbetsmarknadshistoria där den ”permanenta” arbetslösheten blir högre efter varje varje lågkonjunktur, just på grund av sådana här effekter.

    Det är alltså lite mer komplicerat än att ”rika blir rikare” osv. Detta är en nationalekonom som Thomas Östros medveten om, och kan det säkert tio gånger bättre än en novis som mig. Att han går med på det ändå spåras till ett ideologiskt ställningstagande om att acceptera ett samhälle med högre nettolön, lägre bruttlön, högre arbetslöshet men kompenserat med högre bidrag och ersättningar.

    För att till viss del kompensera detta låter LO oftast exportindustrin gå först i avtalsrörelsen, så att löneutvecklingen står i förhållande till landets exportinkomster. Baksidan av det blir att den inhemska konsumtionen stryps något vilket ytterligare ökar vårt beroende av världskonjunkturen. Sverige är med detta system som grund ett av världens allra mest exportberoende landet. Jämför man med exempelvis Polen (jaja, inget lysande exempel men ändå) så är deras ekonomi i huvudsak ståendes på inhemsk konsumtion. Detta har vi sett i lågkonjunkturen då de faktiskt gått nästan oberörda i den globala lågkonjunkturen (hemskickarpengar mm ej inräknat).

    Då finns de som argumenterar att en höjd A-kassa går rakt till konsumtion, vilket är en sanning med modifikation. Det beror på konsumentpriser och kostnader för boende. Kanske kan en grundregel vara att om det går att ha ett privat sparande på en a-kasseinkomst är den ersättningen för hög för att göra denna tänkta nytta.

    Jaja, det var några tankar…

    • Anders_S

      Magnus: Uruguay och Argentina var rika välfärdstater för 100 år sen. Så jämförelsen är mycket relevant. Militärdiktaturer var de efter att välfärden monterats ner. (1970-talet) Vilket var vad jag skrev.

  • Många har glömt att Argentina brukade skicka stöd till Sverige tidigare.

  • martin

    Trickle down effect…

    Sammanfattar väl vad nyttan är. Det blir mer smulor.

  • Hansson

    Anders_S: Nej, det är inte det som sker. Det som sker är, faktiskt, att allt fler får jobb. Att bara ha pengarna i fickan är bara larvigt förtal, det är de inte det minsta intresserade av. Den som har pengar vill faktiskt investera dem i något.
    Att dra in sydamerikanska stater i diskusionen är ju bara konstigt.
    DU som medborgare har all nytta av ökande BNÅ och sunda statsfiananser. Det lär du inte ha med rödgrön regering.

  • Hansson

    martin:
    Korrektion av stavfel, ”… det blir MER än smulor.”
    Du hade glömt ett lite ord där… 😉