Skip to content

Fortsatt oroligt i Rinkeby

Under den gångna natten har det varit fortsatt oroligt i Rinkeby. Det är andra natten i följd med oroligheter i stadsdelen. Det som utlöste den första nattens oroligheter tycks ha varit att några äldre ungdomar nekades att komm in på en fest för niondeklassare. En löjlig anledning kan tyckas. Men det är andra saker som egentligen ligger bakom sådant här. Sociala orsaker kopplade till underordning och relativ fattigdom. Kopplade till klass.

För det första bör man vet att denna typ av ungdomsupplopp, ungdomsoroligheter och ungdomskravaller har ägt rum i Sverige regelbundet sen 1950-talet (raggarkravaller, modskravaller osv). Det är alltså ingen nyhet och inte heller något som är förknippat med invandrare. Utan det är sådana saker som upplevt utanförskap, hopplöshet, relativ fattigdom, upplevda övergrepp från samhället, sysslolöshet som utlöser sånt här. Men även sådant som spänningssökande, behov av att synas och att vara fräck.

Denna typ av upplopp uppträder alltid i perioden mellan skolan slutat och semestern börjar (eller mellan semestern tagit slut och skolan börjar) och har så gjort sen 1950-talet. Det är en perisod när den social kontrollen över ungdomar är mindre, skolan är ju stängd och föräldrarna arbetar fortfarande. Det var likadant på 1950-talet och likadant när jag var ung på 1970-talet. Så det är ingen nyhet. Det som på sikt hjälper för att minska den här typen av oroligheter är social verksamhet, fritidsgårdar och annat. På kort sikt kan repression från polisen hjälpa, men den riskerar också att skapa värre kravaller och oroligheter så det är ingen bra metod. På längre sikt hjälper den inte alls.

Intressant?
Bloggat: Röda Malmö,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Relaterat:

  1. Oroligt i Tensta – Rosengård var bara början
  2. Den danska polisens övergrepp har fortsatt
  3. Polistrakasserier av ungdomar i Göteborg
  4. Riktigt med fortsatt häktning

Postad i Brott, Kravaller, Polisen, Repression och kontroll, Social rättvisa, Stockholm.

Etiketter , , , , , .

Av Anders_S – 9 juni, 2010

  • martin

    Suck, ungdomarna får hitta på egna billiga nöjen i brist på annat. Inget nytt under solen.

    Sociala problem har sociala orsaker.

  • Pedro

    Du låter som Officer Barbrady, vet du det? ”Nothing to see here, move along” – fast Sverige brinner. Mig veterligen attackerades inte ambulanspersonal och brandmän under vare sig mods- eller raggarkravallerna.

    Att apologetiskt hävda att ”de har ingen lokaaal” funkar inte längre, det här handlar om snorungar och gangsters som förstör och sabbar för sitt eget höga nöjes skull, allra mest för de socialt svaga grupper som du och dina gelikar säger sig värna så mycket om!

    /*off topic, borttaget*/ #AS

    • Anders_S

      Pedro: Jo, polisen attackerades. Och jag har själv varit med om sådana här bråk. När jag var ung på 1970-talet. Till och med varit med om att kompisar attackerat brandkåren. Så det är inget nytt.

  • martin

    Pedro,
    det ante mig. Nu kommer en massa folk försöka hitta på andra förklaringar än de verkliga, sociala orsakerna. Sociala problem har sociala lösningar.

  • Pedro

    Ja, Polisen har väl i alla tider attackerats av antisociala element, men jag vill gärna ha en trovärdig källa på att våld mot RÄDDNINGSTJÄNST och AMBULANS inte har ökat de senaste åren, för det är nog alla vettiga bedömare rätt ense om.

    /*Jag diskuterar inte mina modereringar, men du kan få svaret på din ursprungliga fråga och undran om du kollar in vad jag skrev om oroligheterna i Göteborg förra hösten*/ #AS

    • Anders_S

      Pedro: Om du tittar i statistiken skulle du nog får fram att det minskat i förhållande till 2001, men att det ökat sen 2006. Förmodligen på grudn av ökade klyftor i samhället. Forskningen (ex.vis. Jämlikhetsanden) har visat att det finns ett smband mellan ökat våld och större ojämlikhet (större klyftor). Här är BRÅ: siffror över anmälda brott av denna typ (lite oordning, men 2001 visar klart högst siffror plus att ökningen är tydlig de tre senaste åren och stillastående åren innan (med undantag av år 2001):

      Hela landet 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
      Våldsamt motstånd mot polisman 857 2 254 760 844 802 841 856 989 1 039 1 100
      Övr. brott mot allmän ordning 998 1 688 1 116 1 107 1 177 1 260 1 322 1 660 1 746 1 804

      Siffrorna understryker att det hela har sociala orsaker (ökade klyftor)

  • martin

    Pedro,
    Jag gjorde en tabell där jag plottade våld mot tjänsteman (polis) och våld mot tjänsteman (annan).

    http://bayimg.com/fanJBAacc

    Vi ser att sedan 1991 har det ökat stadigt med våld mot annan tjänsteman än polis, vilken legat mer eller mindre konstant. Det är dock aldeles för lite för att dra några slutsatser. För det är inte ambulans och brandmän, det kan vara socialsekreterare, vårdare osv. Men totalt sett så är det tydligt att våld emot tjänsteman har ökat dramatiskt de senaste 20 åren. Det är viktigt att studera detta närmare.

    Kurvan är baserad på statistik från Brottsförebyggande rådet.

    • Anders_S

      martin: Antalet tjänstemän som inte är poliser är nog fler idag. Jag har för mig att det också finns lagändringar sen 1991. Det är antagligen vad din tabell faktiskt visar. Men det handlar alltså också om socialsekrterare och sådant. Det finns en ökning av våldet mot poliser de senaste tre åren som jag ockå visar med mina siffror på våldsamt motstånd och våldsamt upplopp visar. Men inte innan dess.

      I början av 90-talet var våldsamt motstånd mot polisman vanligare än på 2000-talet. Och på 1980-talet var siffrorna mycket högre än idag trots en mindre befolkning och färre poliser. Vid mitten av 1990-talet var våldsamt upplopp ungefär lika vanligt som idag.

  • martin

    Anders,
    jo. Det är aldeles för tunt för att dra några som helst slutsatser. Definitivt har det med sociala skillnader att göra, det har ökat mycket sedan man gjorde massarbetslösheten permanent.

    Lärare räknas väl in också och de har väl fått utstå en hel del besparingar samtidigt som den ekonomiska segregationen i skolan ökat dramatiskt.

  • Pingback: Massmedia om invandrare, flyktingar och rasism » Nya media 9 juni 2010

  • http://klas-resonerar.blogspot.com Klas2k

    Att man ger sig på polisen har jag faktiskt inte så mkt åsikter om – självklart får dom som gör det räkna med att bli bemötta av våld i värsta fall dödlig sådant – men det är det ingen som sörjer – synd om polisen som tvingas använda det kanske…

    Men räddningstjänsten GER MAN SIG INTE PÅ !
    Så är det bara oavsett allting annat – basta !

    Sen måste man väl, som vanligt, bemöta detta på två fronter: Förebyggande och akut.
    Akut: Spärra in alla som har en sten i nävarna – in med insatsstyrkan i värsta fall- 24h torde man kunna låsa in de flesta iaf.
    Förebyggande: Jobba i närområdet med sysselsättning osv. Ge ungdomar ett framtidshopp annat än som gängledare – uppmuntra och beläna bra insatser från texlärare mfl

    /K

    • Anders_S

      Klas 2k: Tyvärr så fungerar inte dina förslag till polisiära akuta åtgärder. Det vet polisen och därför agerar de inte på det viset. Det skullenämligen vara etxremt kontraproduktivt. Däremot är vi överens om de förebyggande åtgärderna och överens som att man inte bör ge sig på brandmän och ambulanser.

  • http://arbetarperspektiv.blogg.se Nicklas Eriksson

    Visst har det blivit vanligare. Samhället har utvecklats (blivit mycket sämre) sen raggarna och punkarna kastade sten på 60- och 70-talen.

  • http://arbetarperspektiv.blogg.se Nicklas Eriksson

    Dock har inte orsakerna ändrats.

    • Anders_S

      Nicklas: Statistiken över anmälda brott ger inget stöd för att våld mot poliser skulle ha blivit vanligare över längre tid. Däremot vanligare de tre sista åren. Dessa brott omgärdas inte av mörkertal och har i stort sett 100 % anmälningsfrekvens. Däremot att våld mot andra typer av tjänstemän har blivit vanligare. Orsaken är ganska säkert ökade klyftor i samhället ( i all falal enligt den forskning som finns).

      Våldet på 1990-talet mot poliser var lika stort som idag och så var det även på 1980-talet.

  • Charles

    Anders_S

    Dina tolkningar av statistik håller inte för en vetenskaplig granskning. Vet man något om statistik vet man också att det är ytterst vanskligt att dra slutsatser från små datamaterial och särskilt vad avser sociala fenomen där faktorer som sampling bias mm kan inverka menligt på utfall och därmed analysunderlag.

    Däremot delar jag din syn att det inträffade har sociala orsaker och inte kan åtgärdas med ”hårdare tag”.

    Frustrationen tar sig så allvarliga uttryck att man till och med förstör för sig själv och för sina närmaste. De eldade upp Rinkeby-Akademien, vilket måste klassas som ett riktigt självmål. Verkligt trist för alla som bor i Rinkeby. De var värda bättre.

    • Anders_S

      Charles: Jag begriper inte vad du menar med tolkningar. Antalet anmälningar är lika många nu som vid mitten av 1980-talet och en viss period på 1990-talet. Det är faktum. Då var befolkningen mindre än idag. Siffrorna kan alltså inte på något sätt bevisa ökad våldsamhet mot polisen. Inte på något sätt. Så mycket kan man säga med säkerhet. Att mörkertalet är obefintligt för denna typ av brott ökar jämförbarheten mellan år, men traditionellt innebär det en viss övaranmälan (jmfr mord som överanmäls med uppemot 150%)

  • Harry

    Varje människa har faktiskt ett personligt ansvar för vad han eller hon gör. Det går inte att komma undan genom att hela tiden skylla på än det ena, än det andra. Den som är på väg att kasta en sten har ett val – att kasta den, eller att inte göra det. Kastar han den, så ska han ställas till svars. Konstigare än så är det inte.

  • Bosse

    Angående statistiken över våld mot tjänsteman:
    När poliserna nu blev utsatta för stenkastning, hur många anmälningar blir det totalt?
    Om jag slår en polis på käften leder det till 1 anmälan.
    De senaste upploppen i Rinkeby, leder de till ~50 anmälningar (antalet våldsverkare) eller till ett hundratal (antalet poliser), eller bara en anmälan (det var 1 upplopp), eller 2 anmälningar (antalet gripna).

    Ser ni min poäng? Antalet anmälningar behöver inte nödvändigtvis återspegla omfattningen av våld.

    • Anders_S

      Bosse: I Sverige är det i allmänhet så att ett brott blir ett brott oberoende av antalet offer och antalet förövare.I fallet med våld mot tjänsteman så beor det på hur många anmälningar som görs hur många brott det blir. Men det förändrar inte ökning och minskning. Jämförelsen över tid funegarra ändå. 2001 är ett typexempel på hur det kan bli ett år när vi verkligen har kravaller.

  • http://motbilder.se Hampus Eckerman

    Harry, självklart är det så. Däremot handlar det om att via politiska beslut förebygga att människor tar beslutet att kasta sten. Och det går också. I en situation med stor ojämliklhet kommer fler kasta sten, i en situation med stor jämlikhet färre.

    Detta oavsett det personliga ansvaret. Det finns ingen motsättning. Så de som för en politik som skapar mer stenkastande har också ett ansvar.

  • Charles

    Visst Anders,

    Att observera nyckeltal som tex antal anmälningar under ett år av en viss typ går alldeles utmärkt. Det är när du drar slutsatser som det blir fel:

    ”Statistiken över anmälda brott ger inget stöd för att våld mot poliser skulle ha blivit vanligare över längre tid.”

    Det är ett modigt påstående som saknar vetenskaplig grund. Kanske borde du överväga att skjuta in: ”det verkar som att” – för att understryka viss osäkerhet i ett annars tvärsäkert påstående (som du f.ö. har flera av).

    Det är lite knepigt att förklara men tänk dig att det finns underliggande variabler som driver faktiskt våld mot tjänsteman och som sedan resulterar i anmälningar och statistik. När händelser inträffar kommer dessa att fördelas på något sätt över tiden (typiskt sett enligt någon sannolikhetsfördelning), exempelvis lika många fall varje år (deterministiskt) , 3% fler för varje år (det. + drift), 3% fler för varje år med viss variation (drift + slumpvariabel(er)) osv. Slutsatsen är att det kan behövas mycket långa tidsserier (många år) innan en trend kan urskiljas och ännu längre innan man kan uttala sig om fördelningen och dess dynamik. Att sedan uttala sig om de underliggande variablerna som ger upphov till fördelningen är givetvis ännu mer komplext.

    Tyvärr saknar vi människor förmåga att förstå och acceptera komplexa skeenden. Vi vill ha enkla svar och lösningar. Då tar vi till förenklingar som i många fall leder till felaktiga slutsatser och obehagliga beteenden. De sociala ”vetenskaperna” har fortsatt lång väg att vandra innan vi kan kalla oss upplysta (vilket borde vara ett vällovligt mål).

    • Anders_S

      Man behöver ingen vetenskaplig grund för att påstå att nånting inte bevisar nånting. Vad är det för trams. Däremot skulle jag behövt ett längre resonemang om jag påstod att siffrorna bevisade nånting. Det du skriver är gallimattias och strunt i förhållande till mitt påstående och saknar relevans i förhållande till mitt påstående. Jag kan kriminalstatistik. Jag kan tolka den. Vet vad den betyder och har ägnat många år av mitt liv år den. De tidsserier som finns för brottsanmälningar i Sverige och är tillgängliga på nätet hos BRÅ är 1975-2009. Jag har aldrig påstått att de siffror jag redovisar bevisar nånting. Jag har påstått att de inte bevisar något, att de inte kan användas för at bevsi aökat våld mot polisen. Alltså behöver jag inte argumentera mer.
      .

  • Pingback: Jävla idioter, ni jagar ju vanliga familjer! « Min¬†luktar¬†oxo¬†fisk!

  • Hans Norebrink

    Anders: ”spänningssökande, synas, vara fräck” är som du säger EN del av det. Det handlar om socialt oetablerade unga män i hierarki-strävanden, dels i den egna gruppen, dels bland ungdomarna i området, dels i samhället via uppmärksamhet i media.

    Att söka spänning/fara (som andra kanske gör i filmer eller i idrott) är ett verktyg att våga vinna något när man inget har att förlora, när man ändå är på den sociala botten ‚Äì som unga män, arbetare, invandrare. Alltså de kriminellt överrepresenterade som ofta sagts.

    Sociala problem och ojämlikhet ökar känslan av social marginaliserng, och minskar möjligheterna att förbättra sin ekonomiska, sociala och statusmässiga situation. Då blir det lätt att välja andra sätt att skaffa sig resurser, prestige, makt och vissa kvinnors beundran (vara tuff och få sex för det).

    Visst, man har personligt ansvar för sina handlingar. Men samhället är (som Hampus säger) också ansvarigt för den ojämlikhet, den diskriminering och de sociala nedskärningar som ökar känslan av marginalisering och minskade livschanser.

    Vår medfödda mänskliga natur (biologi) och vårt allt mer orättvisa klassamhälle (kultur) samverkar i dessa ungdomsupplopp. I denna statusjakt i flocken.

    Det är lättare att ändra på kulturen än på biologin!

  • Pingback: Vänsterbloggarna om raskravallerna - Fria Tider

  • Pingback: Kommer arbetslösheten verkligen att sjunka i Sverige? « Nemokrati

  • Pingback: Luntningstraditionen fortsätter i Göteborg | Svensson

« »
Ansvarig utgivare