AB Industrivärden – Handelsbankgruppens maktbolag

AB Industrivärden bildades 1944 för att överta de aktier som Svenska Handelsbanken övertagit i samband med kriser i olika företag under krisåren på 1920- och 1930-talen. Vid starten övertog man 8 större aktieposter från Handelsbanken, däribland L.M. Ericsson, Fagersta Bruk AB, Bergvik & Ala, AB Svenska Metallverken och AB Plåtmanufaktur (PLM). Senare under 1950-talet förvärvades också stora innehav i SCA, AGA och Handelsbanken:

Det första Industrivärden hade en aktieportfölj som omfattade majoritetsinnehav i stålföretaget Fagersta, kraftföretaget Hammarforsen och textilföretaget Kilsund samt betydande minoritetsinnehav i LM Ericsson, fosfatbolaget Reymersholm, skogsföretaget Bergvik och Ala samt textilföretaget Almedahl-Dahlsjöfors. Dessutom ingick förlagsbevis i verkstadsföretaget Bolinder-Munktell som 1950 överläts till Handelsbanken mot likvid av aktier i SCA.

Under 1940- och 1950-talen var det relativt låg aktivitet i Industrivärdens portfölj. Förutom kompletterande förvärv och försäljningar tillkom Gullhögens Bruk som nytt dotterbolag samt AGA, Svenska Metallverken och Borås Wäfveri som nya aktieinnehav.

Under 1960-talet förvärvades aktier i verkstadsföretagen PLM och Bahco. Investment AB Promotion bildades 1962 med Industrivärden som största ägare. Ett antal strukturaffärer genomfördes såsom att aktieinnehavet i Hammarforsen såldes mot likvid av aktier i SCA, aktieposten i Bergvik och Ala såldes till Investor i samband med att SCA förvärvade samtliga aktier i skogsbolaget Wifstavarf, och aktieposterna i Reymersholm och Metallverken såldes mot likvid av aktier i Boliden respektive Gränges.

Under 1960-talet gjorde Industrivärden också stora investeringar i bygg- och fastighetssektorn, bland natta genom köp av John Mattsson AB, Gullfiber AB (idag Saint Gobain Isover), Ytong AB och Gullhögens Bruk AB. Genom dessa investeringar så blev industrivärden/Handelsbanken den nästa största aktören, endast familjen Wehtje var större, inom svensk byggmaterialindustri. Dessa aktieinnehav avvecklades successivt under 1980-talet genom att byggföretaget JM såldes, dels på marknaden, dels till Skanska som betalade med egna aktier varigenom Industrivärden fick ett nytt stort innehav. Även innehaven i byggmaterielföretagen Gullfiber och Olsson & Rosenlund avyttrades under 1980-talet. Av investeringarna i bygg- och fastighetssektorn kvarstod därefter, förutom aktieinnehavet i Skanska, ett antal förvaltningsfastigheter inom dotterbolaget Fastighets AB Fundament.

Under perioden 1987-1991 utökade Industrivärden sin helägda rörelse avsevärt genom att förvärva samtliga aktier i PLM, Dacke och Investment AB Bahco (1991). Dessa tre bolag var tidigare börsnoterade med Industrivärden som huvudägare.

Bahco/Dackes tolv affärsdrivande dotterbolag samlades 1992 under Inductus. Som ett resultat av en uttalad strategi minskades antalet dotterbolag i Inductus 1997 genom avyttringar till fyra stycken. Det största Inductusbolaget, som senare också avyttrades, var elföretaget Thorsman, som tidigare förvärvat sitt systerbolag, Wibe.

Verksamheten i PLM koncentrerades från livsmedelsförpackningar till att i huvudsak omfatta dryckesförpackningar, varefter tre fjärdelar av aktierna avyttrades 1995 – 1996. 1997 såldes de helägda fastigheterna i bolaget Fundament och istället köptes en större aktiepost i Sandvik. Året efter blev Industrivärden huvudägare i Skanska och de sista aktierna i PLM såldes. 1999 såldes innehavet i AGA och fler helägda bolag avyttrades därefter. 2005 avknoppades Indutrade och börsnoterades och det sista rörelsedrivande dotterbolaget, Isaberg Rapid, såldes.

Industrivärden har historiskt sett haft en konservativ investeringsfilosofi där bolaget haft en låg belåning i sina investeringar. Under åren 2006-2007 frångick Industrivärden denna konservativa filosofi genom att med lånade pengar ta en stor ägarposition i AB Volvo där riskkapitalisten Christer Gardell hade köpt en stor mängd aktier och därmed hotande Handelsbankssfärens stora ägarposition. I börsnedgången från hösten 2007 drabbades Industrivärden hårt då dels bolagets aktieinnehav hade kraftiga nedgångar i pris medan lånebördan till följd av Volvoinnehavet och en stor nyemission i SSAB kvarstod. Resultatet blev en kraftigt ökat skuldsättning som under hösten 2008 uppgick till mer än 30% av aktieinnehavens värde. Under 2010 har skuldsättningsgraden åter kommit ner mot 20%.

Idag äger Industrivärden intressen i ett antal storbolag och är fortfarande centralt inom den maktgrupp i det svenska näringslivet som brukar kallas Handelsbanken/Industrivärden. Det enda ursprungsbolaget som fortfarande finns i Industrivärdens portfölj är Ericsson.

Läs mer: Newsdesk, VA1, 2, 3, 4, 5, 6, AV1, 2, 3, 4, 5, 6, RT1, 2, 3, DN1, 2, 3, 4, 5, 6, SVD1, 2, 3, 4, 5, 6, Stockman1, 2, 3, 4, 5, 6,

Andra källor:
Koncentrationsutredningen SOU 1968:7
Aktieägarens Uppslagsbok 1969
C-H Hermansson, Monopol och storfinans – de 15 familjerna, 3.e uppl, 1971
Forsgren & Forsgren, Vem äger vad i svenskt näringsliv, 1972
Forsgren, Vem äger vad i svenskt näringsliv, 1976
Mert Kubu, Bostadspamparna, 1971

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,
Technorati Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!