Bra med tidsbegränsning för Flink

Mattias Flink har idag fått en tidsbegränsning för sitt fängelsestraff. Han är inte längre dömd att sitta inspärrad under obegränsad tid. Örebro tingsrätt har omvandlat straffet till 32 år istället för livstid. Han har idag suttit inne 16 år.

Risken att Mattias Flink skulle återfalla i brott är i stort sett obefintlig och jag tycker nog att han kunde fått en ännu kortare straff. Det finns liksom ingen anledning att en person som kan försörja sig själv och inte är nån fara för omgivningen ska sitta inspärrad till höga kostnader för samhället.

Det är positivt att Flink nu fått tidsbestämt straff, men ännu bättre hade det också varit med ett kortare straff. Som det är nu så kommer han dock förmodligen att bli frisläppt om cirka 5 år och behöver alltså inte sitta inspärrad i 16 år till.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Advertisements
  • Gunnar

    ”Risken att Mattias Flink skulle återfalla i brott är i stort sett obefintlig”

    Vad baserar du detta påstående på? Rättsmedicinalverket säger ju att risken är ”låg”, inte ”i stort sett obefintlig”. Eller sitter du med information som inte rättsmedicinalverket har tillgång till?

    Mvh
    Gunnar

    • Anders_S

      Gunnar: Att mördare i stort sett aldrig återfaller. Dvs forskning från Brå, USA och många andra ställen. Följ länken.

  • Reino

    Så om man kan försörja sig själv ska man inte behöva sitta inne? Vänsterns flumidéer om kriminalpolitiken är sanslösa. Det handlar om bot Försök begripa att det handlar om botgöring och att sona sitt brott och därefter kunna bli en fri människa igen, även moraliskt. Med er politik riskerar hela samhället att rasa sönder.

  • Iosef Stalin II

    /*retorisk fråga avsedd att provocera, borttagen*/ #AS
    Själv anser jag att risken för återfall bara är en del av ekvationen, Flink borde avtjäna sju gånger 18 år, minimum. Över lag är straffen för korta i Sverige även om jag inte ser långa straff som ett sätt att hindra brottslighet, det kan bara göras genom att öka risken att åka fast.

    • Anders_S

      Stalin II: All forskning visar att straff inte har någon avskräckande effekt på allvarliga brott och våldsbrott utan bara på vardagsbrott och egendomsbrott. Det minskar alltså inte våldsbrottligheten och minskar inte antalet mord. (Källor: Brå med flera, sök på Brottslighet på min blogg så finns det fler inlägg som behandar frågan med en mängd källor). Däremot så innebär långa straff för egendomsbrott en mindre minskning av antalet brott, men till en extremt hög kostnad. Avskräckningseffekten är alltså i stort sett obefintlig, däremot finns det en viss inlåsningseffekt för inbrott, stölder och andra egendomsbrott, men inte för våldsbrott. Risken att åka fast är alltså i princip betydeslelös som avskräckning.

      Sverige har en mycket låg brottslighet och det är överhuvudtaget tevksamt om den kan minskas med några åtgärder överhuvudtaget. Men forknign vet att social insatser är det effektivaste sättet att minska brottsligheten på sikt.

      Reino: Botgöring tillhör medeltiden och olika trosuppfattninar. Jag är anhängare av modernitet och upplysning, inte medeltida mörker. Botgöring i from av att sitta inne har ingen som helst effekt varken på individ eller brottslighet. I själva verket visar forskning att de som åker in i större utsträckning återfaller i brott än de som begår brott och aldrig åker fast. ”Botgöringen” blir i själva verket kontraproduktiv alltså.
      http://www.zaramis.nu/blog/2010/05/29/meningslost-att-doma-ungdomar-for-brott/

      http://www.zaramis.nu/blog/?s=Brottslighet
      http://www.zaramis.nu/blog/artikelserier/brottslighet/

    • Anders_S

      Jag har kommentarsregler. Följ dem.

      http://www.zaramis.nu/blog/kommentarsregler/

  • Iosef Stalin II

    Och sen måste man slå mot brottslingarnas ekonomi, när HA och andra kör runt i fordon värda miljon belopp och samtidigt lever på socialbidrag utan att någon ställer frågor är det något fel.

    • Anders_S

      Stalin II : Om att slå mot deras ekonomi är vi överens. Det är en bra metod att bekämpa organiserad brottslighet, men det har inget med Flink att göra.

  • Anders_S:
    Bot och själens rening är i princip dagens officiella straffideologi. Det bygger på proportionalitetstanken som den utvecklades av Jareborg och von Hirsh. Tanken är att straffet ska utgöra ett lidande och att lidandet ska vara proportionellt till brottet (inte samma lidande som brottet orsakat, utan proportionellt till straff för andra brott). Detta lidande ska ”sända ett moraliskt meddelande” till den brottslige, genom att motta detta moraliska meddelande ska brottslingen få en insikt i hur klandervärt hans handlande var. Om brottslingen är mottaglig för moraliska meddelanden kommer han därför sluta begå omoraliska handlingar. Detta är samma tanke som medeltidens själsliga rening.
    (det hela utvecklas i von Hirsh bok i de lege-serien)

    Lagstiftaren har sedan utvecklat detta med de andra delarna i medeltidens straffideologi. Man menar att den som gjort orätt förtjänar att drabbas av lidande (bot) samt att den brottslige som drabbas av lidande tjänar som avskräckande exempel (androm till varnagel).
    (Se valfri proposition på straffrättens område)

    Vårdtanken avskaffades 1978 i Sverige (och sedan har flera propositioner påstått att man tagit bort det sista av den ändra fram till 1991).

    Vid den senaste straffhöjningen invände oppositionen att straff inte hade någon påvisbar effekt på brottsligheten och att det kostade oerhört mycket pengar (ca 1 miljon per inlåsningsår) till ingen nytta och att man borde satsa resurser på andra åtgärder istället för höjande av straff. Majoriteten invände inte mot detta utan hänvisade till ”den allmänna rättsuppfattningen” som skäl att ändå höja straffen.
    Lite märkligt eftersom oppositionsblocket (förutom V) också vill höja straffen och inte har några förslag på strafflindringar (återigen förutom V)
    (Se Advokaten nr 5 2010)

    • Anders_S

      profanum: Jag vet att man kan se så på dagens system, men jag tycker det är dåligt, icke-funktionellt, fel och felaktigt.

  • Anders_S:
    Ja det är klart att det är, att ösa ut pengar för att orsaka lidande och försämra samhället är svårt att förklara. Det är därför straffromantiker enbart använder känsloargument.

  • Kristian

    Skillnaden är ju att de ni kallar straffromantiker ser till offrens intressen, till skillnad från er som ser till gärningsmännen.

    /*Påståenden om vad jag tycker som är påhittade av kommentarsförfattaren, det strider mot mina kommentarsregler, alltså borttaget*/ #AS

    Sedan till sakfrågan om högre straff leder till mindre brott. Ett problem här är att man blandar äpplen och päron.

    Det finns brott där brottslingen har haft tid på sig före brottet att rationellt överväga vad han ska göra. Det är sådana brott som borde påverkas av hårdare straff.

    Det finns brott som begås i stundens hetta eller under alkohol/drog-påverkan. Sådana brott borde knappt påverkas alls.

    Ge dem som skickar bluff-fakturor tio års fängelse och problemet kommer sannolikt att försvinna.

    Ge hårdare straff åt dem som slår ner någon på krogen och inget kommer sannolikt att hända.

    Ett stort problem tror jag är att man inte skiljer på dessa olika typer av brott i forskningen. Ett rån kan vara planerat långt i förväg av förslagna kriminella. Eller begånget av en ingivelse av någon som behöver knarkpengar. Det är i det första fallet man kan förvänta sig en effekt av hårdare straff, inte det senare.

    Men nu blandas dessa ihop i forskningen, vilket förstås sabbar mycket av statistiken. Det blir svårt att hitta statistiskt signifikanta resultat.

    • Anders_S

      Kristian: Jag ser till offrens och samhällets intressen på lång sikt. Gärningsmannen och han välbefinnande är för mig intressant men inte det viktiga i sammanhanget. Du pådyvlar mig åiskter jag inte har och inte uttryckt. Det som är intressant för mig är hur samhället och samhällsmedborgarna på lång sikt ska skyddas från brott. Dvs hur brott inte ska hända igen. Hårda och långa straff duger inte till det. När det gäller mördare och mord så hjälper det i allmänhet inte alls. Även en mördare som inte åker dit återfaller i de flesta fall inte och det gör inte en som åker dit heller. Straffet är alltså meningslöst ur brottsbekämpnings- och brottsbegränsningssynpunkt.

      När det gäller forskningen skiljer man visst på olika brott. Egendomsbrott är den ena sorten, där straff och risken att åka fast i allmänhet hjälper såvida inte den ekonomsiak vinstern är så tsor attd et lönar sig att sitta inne en sådär 10 år. Det sistnämnda gäller exempelvis värdetransportrån, ekonomisk brottslighet, smuggling osv. För sådna mycket lönsam ekonomiska brott gäller bar förebyggande arbete. Straff betyder ingenting. För många småstödler och inbrott finns det en avskräckningseffekt men den är trots allt liten. Försumbar nästan. I själva verket vet man dock att de som straffas för småbrott återfaller i brott oftare än de som inte straffas. Att fängslas kan alltså ha en negativ effekt istället för positiv.

      För vålsbrott gäller i allmänhet att de sker i stundens hetta, under alkoholens påverkan och mot närstående. De påverkas i allmänhet inte alls av rädsla för att åka dit eller straff. Många våldsverkare är dock återfallsförbrytare (dock i allmänhet inte mördare), men ingen påverkan på brottsnivån kan ses genom att man har längre och hårdare straff. Däremot vet man att social åtgärder hjälper på sikt. Ett jämlikt samhälle emd små klyftor har en lägre nivå av våldsbrottsligheten. Det som behövs i det fallet är alltså långsiktig trygghet.

      http://www.zaramis.nu/blog/2010/05/29/meningslost-att-doma-ungdomar-for-brott/

      http://www.zaramis.nu/blog/?s=Brottslighet
      http://www.zaramis.nu/blog/artikelserier/brottslighet/

      Det är andra gången jag skriver i stort sett samma sak på denna tråd. Tacksam om ni kunde läsa både inlägget och tidigare kommentarer innan ni pådyvlar mig ståndpunkt som jag inte har eller argumenterar mot saker jag inte tycker eller redan har svarat på.

  • Kristian:
    Varför skulle offren ha ett intresse i att man slösade med skattepengar?
    Vad tror du att de flesta offer skulle välja mellan att få pengarna som straffet kostar eller att få se straffet verkställt??
    Den där sharia-tanken är helt främmande för mig och konstigt nog brukar svenskar som önskar sådan sharia-rätt också vara paniskt rädda för muslimer.

    Det är självfallet att man skiljer på sådana brott i forskningen.
    Men det är sant att straffhot och upptäcktsrisk fungerar på vissa brott, på svenssonbrott. Dödsstraff för fortkörning skulle troligen innebära att fortkörningen minskade drastiskt, oavbruten kameraövervakning av vägarna likaså. Det är dock inte planeringen som utgör skillnaden utan snarare om de som utför brotten är typiskt sett kriminella eller vanliga svenssons.

  • Hans Norebrink

    Går man från den samhälleliga strafftanken kommer folk ta lagen i egna händer. Straff för normbrytare ingår i vår medfödda genetiska biologiska naturliga natur.

    Det är bland annat så socialiteten byggs upp (som jag nämnt tidigare). Liksom med en känsla för moral och rättvisa.

    Vi har en medfödd vilja till altruistisk (osjälvisk) bestraffning till gruppens skydd. Vi straffar gärna normbrytare och orättvisa personer fast det kostar oss själva materiellt. Allt detta är sedan påbyggt kulturellt.

    Visst, vi kan skita i människans natur. Är är inte bör. Men det kommer bli svårt att gå emot så starka känslor som dessa. Vilka visar sig i vanligt folks stöd för hårda straff till exempel.

    Uppenbarligen är dock dessa sker individuella. Själv blir jag fruktansvärt upprörd och indignerad över våldsbrott mot mina medmänniskor. Andra verkar sakna dessa sociala och moraliska känslor.

    • Anders_S

      Hans. Ingen argumentera för total straffrihet (Även om undersökning på ungdomar visar att det kanske är bättre med straffrihet än med straff i många fall).

      Inte heller handlar det om huruvida vi blir upprörda elelr inte. alla blir självklart upprörda eller förbannade över våldsdåd som det Flink utförde (för 16 år sen!). Men när vi blivit förbanande (för 16 år sen!) så kan vi börja använd ahjärnan och ta till de åtgäeer som är bäst, effektivast och lämpligast för att minska möjligheten att ett liknande brott sker igen i framtiden. När det gäller mördare (med undantag för två minoritetsgrupper bland dem, gangsters och såna som Eklund) så återfaller de i stort sett aldrig. Ett långvarigt straff har alltså ingen effekt på brottsligheten, antalet mord eller ens den aktuelle förövarens tillstånd. Att i det läget slänga ut en massa samhälleliag reurser på långa straff på personer som istället skulle kunan tillföra samhälet rsurser genom att arbeta känsn ganska meningslöst och misslyckat. Det är inet uatn att man blir upprörd (moraliskt och socialt) över sådant slöseri med pengar om skulle kunnna användas för att skapa en bätte skola, mingre grupper i förskolan, bättre familjevård, fritidsverksmahet ocsv. Sådant som man faktiskt vet minskar brottsligheten i motsats till långa straff eller dödsstraff för mördare.

  • Hans Norebrink:
    Det är det fina med civilisation. Att vi kan vara humana och pragmatiska även om känslorna säger annat. Det är samma sak när någon är högljudd i krogkön och ens naturliga känslor säger att man borde slå honom på käften, tänker man efter så inser man att det inte hjälper.

  • Hans Norebrink

    Min humanism går i första hand till brottsoffren och Svensson-majoriteten av vanligt hederligt arbetande folk. Civilisation är att göra samhället tryggt och säkert från nävrätten.

    Grejen är också att det inte bara handlar om mord. Det kan vara en bland en låg rad vidriga kränkningar av medmänniskor under årtionden. Då väger folkmajoritetens alla individers intressen av skydd tyngre än den enskilde asociale individens rätt till frihet.

    Men detta är nog (liksom feminismen) ett ämne där debatt nog inte rubbar någon. Jag borde nog för min egen sinnesfrids skull skippa diskussion om kriminalitet.

    • Anders_S

      Hans: Du borde bara diskutera det specifika fallet och inget mer. För då måste man inte ha bakgrundskunskaper (vilket jag kräver av dig om du ska diskutera kriminalitet generellt). I det enskilda fallet kan man tycka saker. Men uttrycker du dig generellt så måste du ha mer på föterna och inte bara upprepa att du stälelr dig på de vanliga människornas sida. Det senare gör jag också, fast med kunskaper och fakta om forsknign som visar på vissa saker. Här handlar det om mord vilket är ett brott med liten återfallsrisk. Misshandel och övergrepp som våldtäkter (de flesta fall av sådant äger rum inom förhållanden) är brott med högre risk fär återfall och då kan längre straff kanske ha en viss effekt. Så är det inte med mord.

  • Hans Nordebrink:
    Hur blir något bättre för offren eller svenssonmajoriteten av straff? Hur blir någon säkrare av det?

    Anders_S:
    Hur har du kommit fram till att våldtäkt skulle ha hög återfallsrisk eller att brott med fler återfall skulle påverkas mer av straffhot?
    (Jag tror förvisso att sexualbrott har hög andel återfall, men enligt statistiken så har de mycket låg andel återfall vilket jag tror beror på att de oskyldiga inte ”återfaller” så ofta)

    • Anders_S

      profanum: Du har rätt om våldtäkterna. Enligt statstiken är det som du säger. Jag menar inte att brott med hög återfallrisk påverkas av straffhot utan att antalet brott i det fallet kan påverkas av strafflängden. Det är vad man kommer fram till i boken Freakonomics.

  • Hur kommer man fram till det?
    Annars är det ju typfallet av brott som inte påverkas öht av straffhot.

    • Anders_S

      profanum: Du får läsa Freakonomics. Men inte straffhot. Inte avskräckning. Långa straff (inlåsningen i sig). Dvs att personen i fråga är inlåst. Inte hotet om långa straff utan själav den fysiska frånvaron av en brottsling. Eller sök på min blogg. Jag har skrivit om det på annat ställe. Sok på freakonomics.

  • Kristian: ”Skillnaden är ju att de ni kallar straffromantiker ser till offrens intressen, till skillnad från er som ser till gärningsmännen.”

    Varför skulle brottsoffren ha ett intresse i hårdare straff för brottslingar? Jag vet många inkl. mig själv som drabbats av allvarliga brott, vi kräver för den sakens skull inte hämnd och hårda straff.

    Jag tror att det är en bild som många utomstående har att personer som drabbats av brott som ex. dråp, våldtäkt, grov misshandel osv. vill se att gärningsmannen straffas hårt. Men jag tror inte alls att vi som utsatts för dylikt är mer hämndlystna eller mer för hårdare straff än folk i gemen. Det kan snarare vara tvärt om.

    Jag tycker hur som helst inte att brottsoffrens vilja ska ha någonting att göra med vilka straff som utdöms.

    Målsättningen och de vägledande värdena ska fastslås av folket i demokratisk ordning och sedan ska sakkunniga forskare ta reda på hur man bäst åstadkommer detta.

    Tyvärr verkar det inte som att medierna, politikerna eller för den delen folket lyssnar på vad forskarna (ex. kriminologerna) har att säga. Överlag så känns det som att vi i det här landet har världens mest opolitiska vetenskapsmän som inte driver på för att deras kunskaper ska nå ut i samhället.

  • Pingback: Morddömda återfaller sällan i brott | Svensson()