Nya belägg för kvinnors underordning i samhället

Återigen presenteras uppgifter som visar på att kvinnor missgynnas i samhället. Något som bekräftar det vi alla vet. Kvinnor har mycket svårare att få arbetsskador godkända än vad män har. Detta är ett problem som naturligtvis ockå drabbar just arbetarklasskvinnor i större utsträckning än andra kvinnor. På det sättet kan man säga tt det hela visar på två av samhällets grundläggande problem. Klassklyftor, där arbetare har slitsammare och skadligare jobb samt kvinnors underordning då kvinnor har svårare att få arbetsskador godkända.. Två problem som vi måste sträva efter att lösa.

Jämställdhetesproblemet är lättare att lösa i ett samhälle med mer jämlikhet. Det visas klart av forskning som finns (se exempelvis Pickett & Wilkinson, Jämlikhetsanden). Det betyder att en kamp för jämställdhet utan en samtidig kamp för jämlikhet troligen kommer att misslyckas. Klassklyftorna måste minska för då är det också lättare attt komma till rätta med kvinnors underordning.

Men kanske finns det ett område där män missgynnas. Eller beror det på att män faktiskt rent generellt skiter i sina barn i större utsträckning än kvinnor som gör att de sällan vinner vårdnadstvister?

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!

15 svar på “Nya belägg för kvinnors underordning i samhället”

  1. Eller så är det lättare att skada sig i mansdominerade yrken på grund av dess karaktär, but you know, whatever rocks your boat…

  2. Jag gillar din retorik (not!) där du gör diverse antaganden. Det är patriarkatets fel när kvinnor inte får skador godkända, men individens fel när en man inte vinner en vårdnadstvist. Det visar i skön kombination både bristande analytisk förmåga och gamla hederliga fördomar. Snyggt jobbat!

    1. Björn: Var har jag påstått att det är individens fel att män förlorar i vårdnadstvister? Ingenstans förstås. En liten läsförståelsekurs är nog på sin plats för dig. Det ligger säkert fördomar som att kvinnor är bättre med barnen bakom också en del av domarna i vårdnadstvister också. Men vårdnadstvister är i först hand en indiviuell affär, som förstås styrs av verkligeheten (män misshandlar mer och oftare än kvinnor, män begår övergrepp mot barn oftare än kvinnor osv).

      Inte heller har jag hävdat att det är patriarkatetst fel nånstans, däremot har jag hävdat att det är klassamhället fel. Men självklart har patriarkala strukturer sin del i det hela också. Så tack för att du fäste min uppmärksamhet på den punkten.

  3. Anders_S:
    Om man jämför samma typ av arbetsskador då? Är det skillnad på könen då?
    Män drabbas ju oftare av akuta/tydliga skador (vilket syns på statistiken över dödsfall i arbetet där det går många många män på varje kvinna).
    De skador som underkänns är ju vad jag förstår oftast diffus värk, utbrändhet osv som inte är lika påvisbart.

    Vad gäller misshandel så stämmer det ju att män begår misshandel oftare än kvinnor, men de misshandlar inte sin partner oftare än kvinnor och de misshandlar inte barn oftare än kvinnor. Det måste väl ändå vara sådan misshandel som ska räknas i vårdnadstvister (Räknar man pappor och mammor och utesluter styvpappor så är kvinnorna dessutom kraftigt överrepresenterade, men jag är osäker på om det beror på att fler mammor har tillgång till sina barn än pappor).
    Om du med övergrepp menar sexuella övergrepp så är det ju så att sexuella övergrepp mot sina egna barn är EXTREMT sällsynt, och att kvinnor är nästan lika representerade som män där.

    Däremot är det ju en helt annan historia om man ser på uppfattningarna om mäns och kvinnors agerande. Kvinnliga sexförbrytare anses ofta ha gjort offret ett tjänst t.ex. Och även en annan sak om man ser till åtal och domar.

    Källor:
    British Home Office Research Study 191
    http://www.pappaliv.se/pdf_filer/slagenman.pdf
    Vold i parforhold – ulike perspektiver (Haaland et al, 2005)
    http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/scotland/glasgow_and_west/5092100.stm
    National Family Violence Survey (Straus et al, 1976 och 1986)
    http://pellebilling.se/wp-content/uploads/Mansmisshandel_i_parfo%CC%88rha%CC%8Allanden.pdf
    Brå rapport 2009:12
    http://mensnewsdaily.com/2009/07/31/domestic-violence-2/

    1. profanum: jag pratar om alla typer av övergrepp och män är då överreprsenterade. Hur det är med sexuella övergrepp vet jag inte. Som du kanske inser så anser jag att klass har större betydelse än kön. Men kön har också betydelse.

      Dessutom så handlar detta inlägg inte primärt om övergrepp och våld, så den debatten får avbrytas. Det finns gott om andra inlägg som jag skrivit om det.
      .

  4. Tänk om sådana som Mange bemödade sig med att läsa det som det länkas till också, då skulle ”but you know, whatever rocks your boat” kanske inte uppstå. För det hela handlar inte om någon hemsnidad jag-tycker-åsikt baserad på ryggmärgsreflexer.

  5. Kuno:
    Jag har läst det som länkas och jag förstår inte riktigt vad du menar (även om Mange uttryckte sig otydligt).

    Det här låter precis som den där undersökningen om ambulansutryckningar där man påstod att kvinnor förfördelades genom att utryckningar för att hjälpa män klassades som mer akuta (i vart fall när det gällde hjärtbesvär, minns inte om det var även annat). Den delen som visade att kvinnor hade större överlavnadschanser vid en ambulansutryckning tog man bara bort eftersom den förklarade skillnaden i klassning. (Man kan då fylla på med att detta kan bero på att män oftare drabbas av allvarliga skador och hjärtproblem samt att män inte ringer efter ambulans lika lättvindigt (eller kanske t.o.m. att andra inte ringer ambulans lika lättvindigt när det är en man som drabbas)
    Det är alltså en systematisk felrapportering om de här frågorna.

    Det går igen om och om igen. T.ex:
    (Jag har stöd för detta men se det bara som mina påståenden för jag orkar inte leta reda på stöden)
    Kvinnlig underrepresentation på högre akademiska poster kan förklaras dels med att kvinnor var underrepresenterade bland de som påbörjade sin akademiska karriär samtidigt som dagens professorer och jävligt viktigt: Kvinnors underrepresentation bland personlighetsstörningar som är vanliga bland experter på smala områden. Ändå påstås det bero på diskriminering vid rekryteringen.

    Kvinnlig överrepresentation bland högre utbildningar idag förklaras istället med att tjejerna är duktigare än killarna (en skola som ger tjejer fördelar är alltså neutral, medan en som ger killarna fördelar är förtryckande).

    På samma sätt utgör kvinnors representation på politiska poster en högre andel än andelen kvinnliga politiker.
    Kvinnlig representation bland höga företagsposter utgör en större andel än kvinnornas andel av de som kan komma i fråga för sådana poster (Vilket mycket märkligt är personer med teknisk utbildning).
    Kvinnors andel av domarposterna och bland åklagare utgör större andel än den andel de utgjorde under sina utbildningsår.

    Det är också märkligt att socialister faller för den här propagandan. Det finns inget annat förtryck än klassförtrycket och genom att avskaffa det kommer det inte finnas några skillnader mellan kön, raser eller annat eftersom alla är lika.

  6. ”Om man jämför samma typ av arbetsskador då? Är det skillnad på könen då?”

    Skall man tro artiklarna det länkas till, där Svend Erik Mathiassen, som forskar om belastningsskador uttalar sig så är det skillnad.

  7. Kuno:
    Hur utläser du det av vad han påstår?
    Av artiklarna framgår (om än lite diffust) att det är olika former av arbetsskador som är typiska för män och kvinnor.

    Om du tittar här:
    http://www.av.se/dokument/statistik/dodsfall/2009/Dodsfall_kon_arbtagare_1955-2009.pdf
    Så ser du att fördelningen av dödsolyckor i arbetet under 2000-2009 är: 450 män och 44 kvinnor. En väldigt tydlig indikation på att arbetsskadorna sett generellt till kön är väldigt olika.

    Men vi kan gå in lite djupare på det:
    http://www.av.se/dokument/statistik/officiell_stat/STAT2010_01.pdf
    Tabell 1 på s. 44:
    Av anmälda arbetsskador och arbetssjukdomar så är män ungefär 40 respektive 50% överrepresenterade.

    Tabell 3 på s. 50 anger sedan orsak till olyckan eller sjukdomen, där framgår att det är olika typiska orsaker för respektive kön.
    T.ex. Att kvinnor är överrepresenterade i förhållande till sin andel av arbetskraften när det gäller organisatoriska/sociala faktorer

  8. Jag kan fortsätta med exempel om det är ok:

    T.ex. gör feministiska socialister ofta ett helt ologiskt krumsprång när det gäller orsak till brottslighet:

    Invandrare: Är överrepresenterade därför att de är förfördelade och har mindre makt.
    Fattiga: Är överrepresenterade därför att de är förfördelade och har mindre makt.
    Män: Är överrepresenterade för att de INTE är förfördelade och därför att de har MER makt.

  9. Att använda undersökningen om ambulansutryckningar, där det (jag vet inte själv) visade sig inte vara diskriminering, som något slags argument mot ett annat område där man påstår att det finns diskriminering, är ju inget annat än slags guilt by association argument.

    Underrepresentation vid påbörjandet av sin akademiska karriär torde innebära att det kommer att bli en jämnare könsfördelning av sig självt. Gott så.
    Men förklaringen underrepresentation bland personlighetsstörningar hos kvinnliga experter talar inte heller emot att det kan vara diskriminering, utan konstaterar bara att män sitter på fler störningar inom expertområden. Man skulle t.o.m. kunna hävda att diskrimineringen mot kvinnor förstärks, om störningarna inte ses som något negativt utan som en positiv egenskap som män i större grad besitter.

    Är förklaringen fel, den att kvinnlig överrepresentation bland högre utbildningar beror på att de är duktigare i skolan än killarna?
    Det innebär ju inte att man per automation tycker att skolan är neutral.
    Jag anser inte alls att det är en enighet bakom att skolan skulle vara neutral. Och menar man att pojkar förtrycks i skolan, genom sämre anpassad utbildning för pojkar än för flickor, så innebär det samtidigt att man går med på att diskriminering p.g.a kön pågår i samhället, i detta fall i skolan.

    Man kan nog tycka att det finns fler än en förklaringsmodell än den om klassförtryck, utan att man för den skull är ett mäha inför någon propaganda eller förkastar klassförtrycksmodellen.
    En fråga uppstår också i samband med det, vem står bakom propagandan, den du inte har gått på?

  10. ”Hur utläser du det av vad han påstår?”

    Eftersom Svend Erik Mathiassen forskar om belastningsskador utgår jag ifrån att det är belastningsskador som han uttalar sig om och inte om fallolyckor, klämolyckor osv. Jag kan förstås ha fel.

  11. Anders_S:
    Varför godkändes inte mina kommentarer? De var ju belagda med källor och hörde till ämnet.

    Kuno:
    Nej det är inte skuld genom sammankoppling. Det är ett exempel på en systematisk felrapportering och jag skrev ju att det var just det och inget bevis på något angående den aktuella undersökningen.

    Ja, eller snarare att det kommer bli ett omvänt könsförhållande efter en kort tids jämn könsfördelning. De flesta som läser på högre utbildningar idag är kvinnor och andelen ökar.

    Nej du missuppfattade. Män har oftare än kvinnor personlighetsstörningar inom autismspektrat. Personer som är experter inom ett smalt område har ofta sådana störningar eftersom det är en fördel rent faktiskt just för experter inom smala områden (därav uppfattningen om den excentriske vetenskapsmannen, de är helt enkelt ofta excentriska).
    Det ses inte som en fördel, utan är en fördel.

    Förr var ju killarna bättre i skolan, då ansåg man att det var fel på skolan och har reformerat den. Nu när den passar tjejerna bättre så anser man att killarna ska reformeras. Dessutom så på de nationella proven är det ju så att killarna generellt har bättre resultat inom typiska mansområden (som matte, geografi, kemi osv) men att detta inte syns på betygen (tjejerna har bättre resultat inom typiska kvinnoområden som svenska, engelska och samhällskunskap, men det syns även i betygen).

    Ja det går att förtrycka på andra grunder än klass, men syftet är alltid klass. Apartheids förtryck av svarta hade som syfte att ha en svart underklass. Sveriges invandring utan integrations har som syfte att skaffa sig underklass och arbetslöshet osv osv.

    De som tjänar på klassamhället och vill uppehålla arbetarna med att bråka om andra saker än klass.
    ——-

    Ja då var det ju konstigt att ha med honom i artikeln.

    1. profanum: Nåt tekniskt fel gjorde att dina inlägg blev klassade som spam. Har godkänt de jag hittade.

Kommentarer är stängda.