Nästan som DDR – fast i USA

DDR är känt för att en mycket stor del av befolkningen arbetade åt underrättesle- och säkerhetstjänsten, som allt från anställda till angivare. Något som naturligtvis ledde till en mängd anmälningar kors och tvärs. Anmälningar utan värde och mot den misshaglige grannen som klippt häcken på fel sätt. S går det också till i USA numera.

Washington Post har undersökt den totalt okontrollerbara och ständigt växande US-amerikanska underättelseindustrin som består av en mix av privata företag, myndigheter och organisationer. Bara på myndighetssidan finns en större mängd enheter som arbetar med detta, närmare bestämt 1 271 olika organsiationer. Varje departemnet har minst en egen topporgansiation som konkurrera med andra departements motsvarigheter. De mesta ktiva underrättelseorgansiationeran är PACOM, EUCOM, SOCOM, CENTCOM, DIA, Marine Corps, SOUTHCOM, Army Intel, NSA och Navy Intel. Några mer kända organisationer som CIA, FBI, DEA och Secret Service kommer mycket längre ner på listan. På privata sidan finns ytterligare 1 931 bolag som arbetar med underrättelse- och säkerhetstjänst. Totalt sysselsätts 854 000 människor som anställda i detta komplex. Till det ska läggas angivare, rapportörer etc som inte är anställda.

Det säger sig självt att detta fungerar dåligt. Man anger förmodligen andra som arbetar för nån annan enhet, organsiation eller bolag ganska ofta. De kanske uppträder mystiskt och beter sig konstigt kring vad de sysslar med. Med tanke på det kaos som verkar råda i USA på detta område finns det faktiskt ingen anledning att ta US-amerikanska rapporter som säkerhetshot på speciellt stort ansvar. De flesta handlar om ointressanta och ofarliga saker, Förmodligen inga säkerhetshot alls utan mest fantasier hos unga analytiker med alltför mycket vanföretsällningar om världen. För när det verkligen gällt har ju USA ofta misslyckats totalt med att lokalisera det som varit verkliga problem (ex. officer som köt ihjäl kollegor i Texas, bombaren på ett plan till USA etc). Det kanske faktiskt är så  att det är farligare att lyssna på USA i sådana här frågor än att inte göra det. För världen verkar ju inte bli direkt lugnare och säkrare av förvirringen där borta.

Fast riktigt så illa som DDR är det nog inte ändå. Men betydligt farligare för världen.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements
  • nils toren

    Om det är så,så är väl risken stor att man inte ser skogen för bara träd?

  • Bertil

    ”Fast riktigt så illa som DDR är det nog inte ändå.”

    Den stora skillnaden är att Washington Post kan skriva om detta vilket aldrig Neues Deutchland skulle kunna ha gjort. I USA har pressen en icke föraktlig makt. På just Washington Post jobbade, i början av 70-talet, journalisterna Carl Bernstein och Bob Woodward som hade en stor del i Watergateskandalens avslöjande med Nixons avgång som följd. Att journalister, under DDR’s glansdagar,, skulle ha bäddat för Ulbrichts eller Honeckers sorti hade varit en fullständig utopi. DDR var totalitärt det är inte USA.

    • Anders_S

      En debatt om skatterna är kanske inte direkt vad mitt inlägg handlar om. Lite off-topic och taget ihop med ett påstående om myndigheter i Sverige som var taget helt ur luften så strök jag hela debatten.

  • Pingback: USA säkerhetstjänster – en fara för världen | Svensson()

  • Hur var det någon skrev:

    ”Om man ska leta efter en nål i en höstack är det sista man bör göra att addera mer hö till stacken”.