Bonderevolter.se

Boknytt
Uppror och allianser
Dick Harrison
Historiska media

Bonderevolter.se

Vänstern brukar framhålla arbetarklassen. Men det är bondeklassen som verkligen varit den revolutionära sociala gruppen i historien. Inte minst i Sverige, vilket Dick Harrisons lilla hundrasidors semesterprojekt visar; ”Uppror och allianser – Politiskt våld i 1400-talets svenska bondesamhälle”. Bönderna gör uppror och skapar allianser som aktiva medverkande i det politiska spelet. De är inte alls så passiva som de ofta framställs. Inte heller enbart ekonomistiska. En liten pärla till bok.

Läs mer: Senmedeltida uppror i Skåne och Småland,

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Liked it? Take a second to support Hans Norebrink on Patreon!
Become a patron at Patreon!

5 svar på “Bonderevolter.se”

  1. Hans: Det är även idag bönderna som är mest revolutionära, eller i alla fall aktivt politiska. Under folkrörelseuppsvinget på 90-talet var arbetarrörelsen i stort sett frånvarande. Medan ryggraden i rörelsen bestod av småbondeinternationalen Via Campesina (som inte har några anställda funktionärer), med stöd av (oftast kyrkligt organiserade) slumrörelser samt ungdoms- och miljörörelser av olika slag.

    Samtidigt råder djup depression inom världens arbetarrörelser. Beverly Silver menar t.ex. att 1997 var de globala arbetarörelsernas all time low. En del spår att det är på väg uppåt medan andra är skeptiska; för en diskussion se här: http://digitalcommons.mcmaster.ca/globallabour/. Kanske är det den gryende organiseringen i Kina som avgör?

  2. Bönder och sluminvånare, just det. De står ofta lägre socialt än arbetare. Fixeringen vid traditionell arbetarklass är ett misstag, småbönder och ”gatusmåföretagare” borde inkluderas.

    Men nu verkar arbetarrörelsen del 2 börja med arbetarnas uppvaknande i Kina. Kanske hela arbetarrörelsen kommer att gå ett varv till, denna gång i Asien?

  3. Intressant nog finns det vissa arbetarfack, exempelvis i Indien, som inkluderar gatuföretagare eftersom också de oftast har en kapitalist som suger ut dem någonstans. Den formella kontraktstexten betyder inte så mycket, det viktiga är den ekonomiska relationen.

    Jag skulle väl inte säga Arbetarrörelsen del 2. Vi hade en fabulös mobilisering i Brasilien på 70-talet som störtade militärdiktaturen där (och förmodligen bidrog till att störta andra militärdiktaturer i grannskapet). Och vi hade en lika fabulös i Sydkorea på 80-talet, liksom en i Sydafrika. Vilket fick en del teoretiker att slå fast att efter en massiv industrialisering i ett s.k. nytt industriland får vi en arbetarrörelse efter en generation.

    Så nu är det dags i Kina. Och eftersom sådär 40% av alla industriarbetare bor där borde det skrälla ordentligt mycket mer än i Brasilien, Sydkorea och Sydafrika där det bara rörde sig om några miljoner.

Kommentarer är stängda.