Varför ska trafiken bort från Drottningtorget?

Mark Isitt har i dagens GP skrivit en artikel om Drottningtorget som faktiskt främst handlar om en helt annan plats, Åkareplatsen bakom det gamla posthuset. Åkareplatsen som ju egentligen är två platser, Åkareplatsen och Polhemsplatsen. Han gnäller, ja faktiskt gnäller då han inte är speciellt konstruktiv, på att ingen stannar på Drottningtorget och att den är ett sammelsurium av spår, bilfiler, bussfiler osv.

Men problemet med detta är att det är så det alltid ser ut på platser där många personer byter färdemedel. Så ser det ut utanför Hovedbanegården i Köpenhamn, utanför Gare de Lyon i Paris, hela Gare du Nord är ett kaos och utanför Amsterdam C är det samma kaos som i Göteborg, Stockholm och Malmö. Det är så det är utanför en viktig järnvägsstation. Det kan inte vara på annat sätt.

Utan några egentliga förslag kring Drottningtorget övergår sedan Mark Isitt till att kritisera planerna på en bangårdsviadukt för att för trafiken från allén till en ny Götaälvbro. Han menar att viadukten för alltid kommer att stänga av Odinsgatan från möjligheterna att utvecklas. En tunnel under bangården vore bättre menra han. Det är dumheter. Ett dike i Polhemsplatsen/Åkareplatsen skulle avskärma Odinsgatan och Stampen ännu mer om det började efter spåren i Stampgatan.

Odinsgatan förfaller menar Isitt. Det kanske den gör, men det beror i så fall på att man sanerat bort det som de flesta kanske skulle anse vara förfall, de ruffiga låga husen längs med Odinsgatan och Friggagatan som gjorde området till ett slag laternativ till Andra Långgatan. Ett område med en speciell atmosfär. En atmosfär som just berodde på att det vara ett område bortanför och bakom. Ett område som då inte snobbats upp och gentrifierats. Så jag begriper inte riktigt vad Isitt menar? Är det gentrifieringen som är det han menar med förfall? Eller?

Fast Drottningtorget kommer att förändras, med ett lyxhotell i gamla Posthuset. Med uteservering och allt. Något som kommer att innebär att Eggers också skaffar finare uteservering. Sheraton på andra sidan kanalen kommer också att tvingas göra nåt och vips har Drottningtorget förändrats men ändå förblivit vad det är. En korsväg, en plats för byten och rörelse. Det finns ingen anledning att ta bort trafiken som jag ser det. Snarare vore det nog negativt.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements
  • Hans Jörgensen

    Jag uppfattade artikeln på liknande sätt. Den lösning som nämns, alltså tunnel istället för vidadukt förbi bangården, verkar svårt att motivera.
    En bangård är väl om något ställe lämpligt för viadukter då det ändå inte finns mycket som kan störas. Dessutom kan den väl i det här fallet fortsätta i nya GötaÄlv-bron, kanske på så sätt kan minimera ramperna på norra sidan.
    På Åkareplatsen o Polhemsplatsen finns väl risk för barriärer. Men med lite genomtänkt utformning borde de kunna mildras.
    Sedan är frågan om fyra vägfiler måste gå över viadukten.
    Kanske räcker det med två, och att de två andra fortsätter där nuvarande led svänger förbi c-stationshuset.
    Viss trafik måste väl även forsättningsvis ta sig bort mot Nordstan.

    Sedan tycker jag allt att Drottningtorget är rätt charmigt som det är idag. Småstökigt blandat med arkitektur i olika stilar, och varierade siktlinjer. Platsen är besökande och hemkommandes första touch av göteborg, på gott och ont. En frisk vind från kusten, behaglig eller rå, eller snöstorm från nordost, eller gassande sol. Ser en charm i det växlande västkustvädret som kan visas upp här.

    Men fortfarande finns mycket att göra för att öka bekvämlighet för alla. Byten till spårväg till exempel och där finns väl förslag att ansluta tvärs D-torget mot Nils Ericsonplatsen och nuvarande spårväg där 6:an kör idag.
    Den så kallade Operalänken borde sättas igång för att få igång förstärkningen av kollektivtrafiknätet, men det är bara början på allt som måste göras.