Fler vargar är bra för Sverige

Fler vargar i Sverige innebär troligen ett uppsving för turismen i Sverige på samma sätt som det inneburit det när det gäller Yellowstones nationalpark i USA. För att Sveriges vargar ska kunna överleva på sikt krävs inplantering av varg i Sverige med jämna mellanrum eller så krävs en vargstam på minst 1 000 djur enligt senaste numret av Forskning & Framsteg (inte på nätet än), kanske ända uppemot 2 000 djur enligt andra artiklar som jag läst i ämnet.

För att det sistnämnda ska vara möjligt så måste vargar också få finnas i norra Sverige, i renbeteslandet. Det betyder att rennäringen inte kan vara så skyddad som den är idag. Det är också så att det bara är en minoritet av samer som livnär sig på eller är beroende av renar. Det är också i norra Sverige som riktigt stora möjligheter till vargturism och vargskådning kan skapas.

När det gäller konflikter mellan varg och fårbönder finns det åtgärder att ta till. Som exempelvis vargsäkra staket och vakthundar.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!

12 svar på “Fler vargar är bra för Sverige”

  1. Varg i sameland tror jag inte på, det blir ett dråpslag för rennäringen och skulle innebära att storsvensken ännu en gång kör över samerna med ångvält.
    Varg skall vi annars ha i vårt ekosystem, alla djur är utvecklade tilsammans med vargen och skadan och obalansen av att den försvann är nog större än vi tror, se bara på grävlingsexplosionen i södra halvan av landet och alla effekter den fått på skogsfågel och annat, vargen är känd för att döda grävling om den kan.
    Vargen är också normalt sett en bättre viltförvaltare än oss.
    Den tar som alla andra rovdjur alltid det lättaste bytet, mest kalv och ungdjur och ägnar sig inte åt felaktigt urval som trofejakt.
    Dessutom finns det säkert yttrligare ett antal effekter av försvinnandet som vi faktiskt inte riktigt känner till idag.

    Däremot tror jag inte vi kan ha en rovdjurspolitik som innebär en totalkonfrontation med landsbygdsbefolkningen och jakten.
    Det innebär att vi måste jaga varg regelbundet och så få den att skygga för människolukt och mer än nu undvika att röra sig intill bebyggelse och angripa tamdjur.
    Vår älgstam måste också få tid på sig att återfå sitt naturliga skyddsbeteende gentemot vargen.
    Enligt en svensk undersökning har detta inte riktigt skett ännu.
    http://skandulv.nina.no/SKANDULV%20NEW/Publikasjoner/Svenska%20pdf-filer/FaktaSkog_8_2007.pdf
    Vissa områden i landet t.ex. Orsatrakten har en idag mycket svag älgstam, mest beroende på för hård jakt tidigare, men om vargen ökar för snabbt här kanske inte älgstammen förmår återhämta sig.
    Gynnsam bevarandestatus för vargen måste vi nog upprätthålla med inplantering eller kanske insemination i ganska många år till, för jag tror att det klokaste är att fortsätta hålla antalet på runt 200 djur tills vi ser tydliga förändringar i vargens skygghet och älgstammens anpassning.

    Den här frågan försökte jag diskutera i Jinges blogg en gång, men då blev jag utslängd och portad, hoppas det går bättre nu.

    1. Varför ska vi värna mer om en näring som ger jobb till 1000 personer när vi kan ha en turistnäring på grund av vargen som kan ge många fler jobb? De flesta samer är lika överkörda av renägarna som de är av svenskarna.

      Älgarna klarar sig nog ska du se (ja, jag har läst rapporten). Orsatrakten (min mor bodde i Ramsjö i Hälsingland, inte så långt därifrån, tidigare) har länge haft varg så där har nog älgen haft tid att anpassa sig elelr komemr snart att ha gjort om vi lät bli att jag vargen.

      Och nej, jag är helt emot vargjakt. Den behövs inte, den innebär ingen fördel för varken jägare, fårägare, vargar eller nån annan vad jag kan se. I Bohuslän som har Sveriges sydligaste vargar har det inte varit nån egentlig konfrontation mellan vargar och befolkning alls. Vargarna har rivit får, men man har löst problemen. Området är tätbefolkat (betydligt mer tätbefolkat än Bergslagen) och har för närvarande tre vargrevir (det sydligaste var sydgräns är 2,5 mil från Göteborg, Bredfjällsreviret, innehåller en av Sverige största vargflockar).

  2. Nog vore det bäst om samerna själva fick fatta det beslutet iallafall, eller hur?

    Sedan är det ganska problematiskt att älgstammen är så svag fortfarande i Orsatrakten, trots att vargen funnits där så länge.
    Jag tror rovdjurspolitiken måste vara mer flexibel och ta hänsyn till sådant.

    Jag bor själv i Bohuslän och jag tror du har rätt i att där har det inte blivit någon allvarlig konflikt med vargen ännu, men man måste, om man vill vara seriös, ställa sig frågan varför vargen skyggar för oss och inte t.om. äter ett så lättfångat byte som människor.
    Det enda sannolika svaret tycker jag är att vi har varit för farliga.
    I tusentals år har dom vargar som varit orädda för eller agressiva mot människor dödats i större utsträckning än dom som inte varit det och det har resulterat i en nedärvd rädsla för oss.
    Slutar vi vara farliga så kommer denna rädsla att klinga av med tiden och tillslut kanske vissa modiga individer så sakteliga börjar testa om det inte skulle gå att äta iallafall små människor.
    Det finns ju flera exempel på hur annars skygga djur blir ganska orädda om dom inte jagas, älgarna i Sarek t.ex.

    Jag är helt övertygad om att vargens framtid i Sverige faktiskt hänger på att vi jagar den och ser till att den behåller sin skygghet och så gör att vi kan få mer acceptans för den bland glebygdens folk.

    1. Anders Åberg: Man jagar inte varg i Yellowstone och den är skygg där: Skyddsjakt finns förstås, men inte licensjakt. Du visar själv att det är meninglöst ur synpunkten att de ska vara rädda för oss. Det krävs tusentals år säger du för att den egenskapen ska utvecklas. Din argumentation är inte hållbar.

  3. Problemet med Anders Å:s krav på att porta vargen från ”sameland” är ju att ”sameland” är ca 50 % av Sveriges yta och tillika det område där det skulle passa bäst att plantera in varg då det är glesbefolkat.

    Att en ökad vargstam skulle innebära möjligheter till ’vargturism’ för Sverige är självklart. I USA har Yellowstone blivit en storsuccé vad gäller turister sedan man planterade in varg där. Jag tycker också man ska akta sig för att anklaga oss i ’storstan’, är själv från Östgötaslätten, från att konfrontera landsbyggden. I alla seriösa undersökningar som gjorts, d v s de som inte varit beställningsverk från varghatarlobbyn, så har vargen ett brett stöd i såväl städerna som på landsbyggden.

    Problemet är att en väldigt högljudd minoritet på landsbyggden gjort sig till talespersoner för hela den gruppen vilket skapat denna märkliga debatt. Varför skulle vi idet oerhört glesbefolkade Sverige (22 invånare per kvadratkilometer) inte kunna ha en rejäl vargpopulation när det fungerar utmärkt i andra länder som är betydligt mer tätbefolkade.

  4. Anders_S.
    Yellowstone har ingen bofast befolkning och inga tamdjur och besökarna i parken är hårt styrda av regler.
    Folk finns mest på vägarna, en helt annan situation än i mellansverige, där vargen kommer i kontakt med folk hela tiden och då naturligtvis långsamt lär sig hur farliga eller ofarliga vi är.
    Sannolikt pågår ändå en process i Yellowstone mot ökad oskygghet.
    Annars jagar man mycket varg i USA och man har tydligen generösare regler för att skjuta bort problemskapande djur.
    Sedan missförstår du lite vad jag skriver om skyggheten, eller kanske uttryckte jag mig otydligt.
    Älgarna i Sarek behövde inga tusentals år på sig att förlora sin rädsla, det tycks gå ganska fort och verkar inte kräva någon evolutionär process.
    Motsatsen däremot, att vänja sig vid det onaturliga att en art som människa, klen och långsam, ändå kan vara livsfarlig tack vare sina vapen kanske tar längre tid.

    1. Anders Å: Jag rekommenderar att du läser artikeln i SVD. Där (i vargområdet i och kring Yellowstone) finns bofast befolkning, där finns får, där har uppstått konflikter (regeringen har löst ut fårfarmare som flyttat). I jämförelse med södra Sverige har du naturligtvis rätt, men då kan jag bara jämföra med Grekland (där jag själv arbetat som fåraherde).

      Grekland har 2000 vargar på mindre yta än Sverige. Den mänskliga befolkningen är densamma och där finns fler får. Det fungerar bra (naturligtvis fisnnd et konflikter, men de går att lösa). Så jag kan inte se något skäl till att de inte skulle kunna fungera i Sverige. Och som vi är överens om så är ju konflikterna mellan fårfarmare/befolkning och varg minst i de mest tätbefolkade delarna där varg finns (Örebro län (Hasselforsreviret) och Bohuslän (3 revir). Så det finns liksom inget fog för din problematiska bild av att det skulle finnas fler vargar.

      Det finns heller inge historiskt belagda fall av att vild varg (Gysingevargen var en ”tam” varg som släppts ut) skulle ha angripit människor så dina funderingar är helt tagna ur luften på den punkten. Vargar är inte och har i historisk tid aldrig varit en fara för människor.

  5. Anders_S
    I Grekland har väl vargen aldrig varit borta och vad jag tror så har man alltid jagat varg där.
    Det borde betyda att viltet i Grekland aldrig tappat sin försvarsförmåga mot vargen och att vargen där inte har kunnat vänja sig vid att människor är ofarliga.

    Här håller vi på med ett experiment där människa och varg skall leva tillsammans i kulturbygd och där en del tycker att vargen inte skall jagas.
    Det finns ju faktiskt uppgifter från Indien, Ryssland och Amerika om vargar som angriper människor, detta då trots att vargen har jagats där i alla år.
    I historisk tid har vargen jagats överallt där människor bott och sannolikt är en av anledningarana att man varit rädd för den och det då i sin tur beroende på att den en gång varit farligare än nu.

    Man skall nog inte överdriva frågan om farlighet mot människor, men det är trots allt ologiskt att ett rovdjur som ensamt kan döda en älg, skulle avstå från människor om det inte var för vår farlighet.

    Vi kanske kan ha 2000 vargar här i framtiden, men att släppa upp dom dit nu tror jag skulle skapa sådana problem och sådant hat att vargens framtid i Sverige överhuvud taget skulle äventyras.

    1. Anders Å: Det är klart att vi inte skulle kunna ha 2 000 vargar i Sverige nu. Men på sikt bör vi kunna ha det. I Grekland har man alltid jagat varg så vitt jag vet också. man ska också ha klart för sig att grekiska vargar är mindre än nordiska vargar.

Kommentarer är stängda.