Försvara Wikileaks – ner med den hemliga diplomatin!

”Totalt avskaffande av den hemliga diplomatin; alla fördrag och överenskommelser måste göras tillgängliga för arbetarna och jordbrukarna”. Det var en av parollerna i det politiska dokument som blivit känt under namnet ”Övergångsprogrammet”. Året var 1938, ett nytt världskrig stod för dörren. Fascismen kastade sina långa skuggor över Europa. Den ryska revolutionen som utlovat så mycket hade kvävts av Stalins byråkrati. I detta förkrossande läge hade en liten skara kämpande socialister från olika delar av världen samlats för att bygga en ny revolutionär rörelse som man optimistiskt kom att kalla Fjärde Internationalen. Övergångsprogrammet formulerade därvidlag vad man strävade efter. Förhoppningarna om snabba framgångar för den nya bräckliga sammanslutningen skulle dock komma på skam. Tiden var mörk, med författaren Victor Serges ord var det ”midnatt i seklet”.

Men själva idén om ett övergångsprogram var det inget fel på. Vad det handlade om var helt enkelt en uppdatering av Marx och Engels kommunistiska manifest från 1848. Syftet var att formulera en politik som utgick från den arbetande majoritetens behov och som pekade fram mot ett samhälle där klassförtrycket skulle ersättas av frihet och jämlikhet. Tanken var, precis som i manifestet, att det varken dög att plakatmässigt kräva ”socialism nu!” eller att låsa sig fast i krav som ängsligt höll sig inom den borgerliga ordningens ramar.

En av de centrala tankarna i Övergångsprogrammet var att politiken skulle vara genomskinlig. De demokratiska landvinningar som de arbetande uppnått i många länder genom den allmänna rösträtten var ju bara en början – och en början som borgerligheten skulle göra allt för att förminska genom olika manövrer. Det var i det sammanhanget kravet om avskaffande av den hemliga diplomatin kom in. Och just den saken var sannerligen inte någon liten finess som man kunde ha eller mista. I takt med att direktörer, militärer och ämbetsmän i olika länder blivit tvungna att räkna med arbetarrörelsen som en politisk kraft hade de också förfinat sina metoder att presentera sin utrikespolitik och sina krigsplaner så att syftena doldes bakom vackra haranger. Vad som egentligen skedde på den diplomatiska nivån skulle de arbetande inte få riktig insyn i – för då kanske de inte skulle vara fullt så villiga att dra på sig uniformerna och ge sig ut och döda eller själva sprängas i bitar. 1938 var parollen om avskaffande av den hemliga diplomatin kanske framför allt ett pedagogiskt sätt att visa vad en folkligt kontrollerad socialistisk regering skulle genomföra. Sedan dess har det hänt en del. I dag har den nya informationsteknologin faktiskt skapat förutsättningarna för ett samhälle där all viktig kunskap kan bli lätt tillgänglig för alla – också sådan kunskap som de mäktiga vill dölja – det är där som Wikileaks kommer in i bilden.

”Information vill vara fri”, är en paroll som rests av hackare och pirater på internet. Den exakta innebörden har sett lite olika ut beroende på vem som uttalat sig. Men den speglar själva det faktum att vi just klivit in i en teknisk tidsålder där det krävs en groteskt hård övervakning för att förhindra att väsentlig information läcker ut och når dem som har användning av den. När det gäller den hemliga diplomatin är det ingen tvekan om att detta är en utveckling som är värd varma applåder. Bara ett exempel: ifall Wikileaks funnits 2003 hade kanske inte George W Bush förmått starta sitt krig i Irak – det som han drog igång med de dubbla lögnerna om massförstörelsevapnen och Saddams samröre med bin Laden.

När detta skrivs befinner sig Wikileaks frontfigur Julian Assange i fängsligt förvar i Storbritannien. Risken finns att han kommer att utsättas för allvarliga rättsövergrepp, kanske utlämnas till USA och åtalas för spioneri.

Vänner av frihet och fred måste vara beredda att försvara honom om det sker. Men vad upplysningens fiender än hittar på med Assange kan vi nog utgå från en sak: den hemliga diplomatin kommer aldrig mer att bli vad den en gång varit. Och i det ligger faktiskt en del av hoppet om en framtid där vi alla kan hjälpas åt att styra samhällets viktiga angelägenheter.

Ursprungligen en ledare i tidningen Internationalen.

Intressant?
Bloggat: Röda Lund, Röda Lidköping, Röda Malmö,
Borgarmedia: SVD1, 2, 3, DN, GP1, 2, 3, HD, EX1, 2, 3, 4, VG1, 2,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Advertisements