Bopriserna kanske är hållbara, men bostadsläget är det inte

Det är möjligt att vice riksbankschefen Lars EO Svensson har rätt när han säger att genomsnittshushållet har råd med högre skuldsättning och räntor och när han menar att en eventuell bostadsbubbla bara är ett spöke. För det är ju helt enkelt så att de som inte har tillräckligt med pengar äger inga villor eller bostadsrätter. De bor i hyresrätt eller är bostadslösa. Så det är klart att de hushåll som äger bostadsrätter och villor hör till de mer välbeställda och de kan ju säkert ah råd med högre räntor och kan säkert låna upp mer. För de har ju heller inga problem att låna pengar, vilket ju låginkomsttagare och fattiga kan ha.

Men det stora problemet på bostadsmarknaden är ju att det inte finns tillräckligt med bostäder och att de som byggs bara är till för folk med pengar, för välbetsällda. Folk som kan få lån och som har råd att köpa en bostadsrätt, ett radhus eller en villa. De har ju inga problem och de gynnas av den förda politiken. Men unga fattiga människor har problem, det är ofta till att flytta runt i andra hand, bo hos kompisar osv. Andra effekter av bostadsbristen är trångboddhet och ökad klassmässig segregation.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Advertisements
  • Flute

    Trots bostadsbristen ligger vi i toppen på bostadsyta per person i Sverige jämfört med övriga EU-länder. Endast Danmark och Luxemburg har mer. Se nedanstående rapport från Boverket:
    http://www.boverket.se/Om-Boverket/Webbokhandel/Publikationer/2010/Boendekostnader-och-boendeutgifter—Sverige-och-Europa/
    Nånting är därmed som jag ser det sjukt på hela bostadsmarknaden, både vad gäller hyrda och ägda bostäder.
    Exakt vad är svårare att säga.

  • Problemet är att tillväxten till så stor del beror på att folk ökar sin disponibla inkomst med lån, sen år 2000 har uppemot 70 % av bostadskrediterna gått till annat än köp av bostad. Enligt en amerikansk formel som BKN refererar till skulle den konsumtionstillväxt om ca 1,5% per år som varit bestått till ca 0,7% av att folk lånat. Riksbanken har uppskattat att hushållen ökat sin disponibla inkomst de senaste åren med 3% per år med lån.

    Det är i grunden något osunt när ekonomin hålls igång på detta sätt och inte genom folks inkomster. Hade folk inte lånat för konsumtion hade arbetslösheten varit högre.

    SN – Det ekonomiska läget, december 2010:
    svenska hushåll har nettosparat under de senaste 15 åren och fortsätter att göra det

    Medelförmögenheten i Sverige är världens sjätte högsta. Men de rikaste 10 procenten äger 72 procent av tillgångarna, betydligt mer än i de flesta andra länder. En tredjedel av svenskarna saknar förmögenhet eller ligger på minus.

    Det offentliga sparar också och det skryts med det ”starka” statsfinanserna. Dessa sk starka statsfinanser kommer inte ur tomma intet utan är indragningar från medborgarna och då primärt från folkflertalet. Sen mitten av 90-talet har det offentliga sparat flitigt och har i dag ett stort dött finansiellt överskott, under den här tiden har det offentliga med accelererande hastighet realiserat sina reala tillgångar. Vilket förstås är de verkliga värdena i seriös ekonomisk mening. Det finansiella består ytterst av ”papperspengar” som i det fiat-monetärasystem som alla numer har kan tillverkas i oändlig mängd med en knapptryckning.

    Så vi är läget där det offentliga blir allt “rikare” genom ”sparande” och har satt sig i en självåtagen tvångströja (budgetregler och sk överskottsmål) att absolut inte använda detta sparande i folkflertalets intresse, de <10 % blir rikare medan resten av folket blir fattigare och skuldsatta.

    (G-T)+(S-I)+(X-M)=0
    (G-T) offentliga sektors balans, budgetöverskott/underskott
    (S-I) privat sektors finansiella sparande
    (X-M) ställningen mot utlandet, bytesbalansen

    Eftersom det offentliga ”sparat” ungefär de senaste 15 åren har det sparande som SN noterade kommit från överskottet mot utlandet. Överskottet hamnar krasst sett i fickorna på de där 10%. Skuld/låne krisen blir förstås värre för länder som inte har överskott mot utlandet som kompenserar offentlig sk ”sparsamhet”.

    Budgetpolitiken styrs av myter

  • Braskamin

    Redan 2006 varnade Roger Svensson ,docent på Institutet för näringslivsforskning, för påhittsexpansionen (aka kreditexpansion) som bankparasiterna stod för. Han påpekade att penningmängden ökade med runt 18% och att dessa påhitt var det som pumpade upp tillgångsvärderna. Han trodde att det skulle komma en räntechock efter dåvarande val för att dämpa vansinnet – den kom aldrig. Mellanhänderna, bankparasiterna fortsatte istället påhittningen av krediter som de, såsom mellanhand, kunde trissa upp bopriserna med (2007 ESKALERADE penningmängdsökningen till mer än 20% mestadels genom ökad skuld/krediter till bostäder).
    Bostadsinflationen som följde pga denna upptrissning döpte bankparasiterna om till “värdeökningar” och kunde på så sätt lura folk till att tro att det alltid skulle komma någon större skuldtorsk efter köparen och att köparen “investerade” i framtiden. Hela pyramidspelet är bankparasiternas fel.

    Räntechock väntar efter valet ( http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/rantechock-vantar-efter-valet_353006.svd )

    Citat:
    “Den utestående volymen av bostadslån till hushållen har fördubblats från ca 550 mdr kr år 1999 till nästan 1 200 mdr kr i dag.” (med “i dag” avses när artikeln skrevs, dvs år 2006).

    Nu är de påhittade “bolånen” uppe i 2 000 miljarder! Dvs bankparasiterna har ökat skuldsättningen för människors boende nästan fyrfaldigt sedan 1999.

    Påhittsexplosionen som följde efter 1985 års kreditavreglering var en kort fjärt jämfört med den här brakskiten. Den påföljande 90-talskrisen, orsakad av samma banparasiter, kostade Sverige 60 000 företag och massarbetslöshet.

    Nästintill hela penningmängden är en gigantiskt spekulativ bobubbla.

    På scb:s hemsida finns för penning“marknads“statistik finns bl.a ett diagram över hur den totala penningmängden pga av den ökade kredtit/skuldskapande genom åren (som mest var den, som sagt, över 20% år 2007)

    http://www.scb.se/Statistik/FM/FM5001/2010M11/DI_Press2_SV.gif