Är det naturligt för människan att äta kött?

Del 3 av 8 i serien Kött och miljö

Troligen är det så att människan utvecklats till en moderna människan med hjälp av den goda, lättillgängliga och enkla proteinkälla som kött innebär. Men rått kött är inte till mycket nytta. Det är allt för svårt att tillgodogöra sig näring därifrån. Istället var det när man lärde sig tillaga köttet som utvecklingen satte fart. I man vet idag att människor i Sydafrika redan för över 100 000 år sen  hade lärt sig att tillaga kött för att äta (ordet hearths betyder eldstäder):

Beginning about 125,000 years ago, a handful of our human ancestors lived in a handful of caves on the Tsitsikamma coast of South Africa, near the small stream called Klasies River. The site located at the very southern tip of Africa provides evidence of the behavior of Homo sapiens at our very earliest moments of existence, and a slightly uncomfortable peek into our distant past.

The people who lived in these caves were modern humans who lived by recognizably human methods, hunting game and gathering plant foods. Evidence for our other hominid ancestors–Homo erectus and Homo ergaster, for example–suggests that they primarily scavenged other animal’s kills; the Homo sapiens of Klasies River caves knew how to hunt. The Klasies River people dined on shellfish, antelope, seals, penguins, and some unidentified plant foods, roasting them in hearths built for the purpose.

Dessa människor vet man är våra förfäder. Kött var alltså en naturlig och viktig del av födointaget då. Människan levde därefter på ett i stort sett likadant sätt ända tills för 10 000-15 000 år sen då man började bruka jorden och hålla husdjur. Efter det har människans födointag förändrats och troligen har människan genetiskt också anpassade sig till dessa förändringar. Mängden kött har minskat liksom variationen i födan. Olika typer av spannmål har blivit huvudföda runtomkring hela jorden:

Are we genetically different from our Homo sapiens ancestors who lived 10-20,000 years ago? The answer is almost certainly yes. In fact, it is very likely that the rate of evolution for our species has continuously accelerated since the end of the last ice age, roughly 10,000 years ago. This is mostly due to the fact that our human population has explosively grown and moved into new kinds of environments, including cities, where we have been subject to new natural selection pressures. For instance, our larger and denser populations have made it far easier for contagious diseases, such as tuberculosis, small pox, and the plague, to rapidly spread through communities and wreak havoc. This has exerted strong selection for individuals who were fortunate to have immune systems that allowed them to survive. There also has been a marked change in diet for most people around the globe since the last ice age to one that is less varied and now predominantly vegetarian with a heavy dependence on foods made from cereal grains. It is likely that the human species has been able to adapt to these and other new environmental pressures because it has acquired a steadily greater genetic diversity. A larger population naturally has more mutations adding variation to its gene pool simply because there are more people. This happens even if the mutation rate per person remains the same. However, the mutation rate may have actually increased because we have been exposed to new kinds of environmental pollution that can cause additional mutations.

It is not clear what all of the consequences of the environmental and behavioral changes for humans have been. However, it does appear that the average human body size has become somewhat shorter over the last 10,000 years, and we have acquired widespread immunity to the more severe effects of some diseases such as measles and influenza.

En ganska sen mutation är den som gett oss nordbor möjlighet att dricka mjölk som vuxna:

Våra förfäder behövde inte kunna bryta ned (digerera) mjölk efter  amningsperioden eftersom färsk mjölk inte fanns tillgängligt innan djuren togs om hand. Detta skedde för första gången för ca 9000 år sedan. Närvaron av färsk mjölk utgjorde ett positivt selektivt tryck för enzymet laktas att kvarstanna i tarmarna ända tills man blev vuxen.

Swallow analyserade med utgångspunkt från laktasgenernas utseende de krafter som har lett till att vi idag kan dricka mjölk även när vi blir äldre. Forskarna utgår från att människor utvandrade från Afrika innan färsk mjölk blev tillgängligt . Medan afrikaner har en bred genetisk diversifiering i genen för laktos så har icke-afrikaner en homogenare laktosgen. I och med att människor fick tillgång till färsk mjölk från djur så kan laktasgenen ha anpassat sig till det faktum att det nu fanns mjölk tillgängligt även i vuxen ålder.

Personer som bor i norra Europa har en lång historia av färsk mjölkkonsumtion och de är också de enda folkgrupper som har en kvarstående produktion av laktas. Personer som lever i norra Europa har också gemensamt en viss markör bredvid laktasgenen som forskarna tror har ett samband med förmågan att digerera mjölk. Förmågan att utnyttja mjölk utgjorde enligt forskarna en selektiv fördel för befolkningen som i sin tur påverkade generna för laktas.

De selektiva fördelarna av mjölk skulle kunna vara bättre nutrition och bättre kalciumupptag. Forskarna hoppas kunna utöka sina studier för att ytterligare bekräfta sambandet mellan kultur och genetik.

Denna genetiska förändring hos oss nordbor har konstaterats hos människor som levde här för redan 5 500 år sen. Sammantaget betyder detta att människan är gjord för att som en del av sin kost ha animalisk föda och att äta kött. Vi nordbor är mer gjorda för det än andra människor på jordklotet. Följaktligen tycker jag nog man kan säga att det är naturligt för människan att äta animaliska produkter inklusive kött och onaturligt för människan att vara vegan.

Innebär detta då att det är nödvändigt för människan att äta kött? Knappast, om människor kan få tillräckligt med mineraler, vitaminer och proteiner från andra livsmedel än kött så är det naturligtvis ingen nödvändighet att äta kött. Att vara vegetarian, i alla fall lakto-vegetarian eller lakto-ovo-vegetarian, innebär troligen inga som helst problem med att få i sig tillräckligt med näring. Att vara vegan kan dock innebära problem om man inte är noga med vad man äter och dessutom äter nån form av kosttillskott som ger de nödvändiga mängderna av B12 (finns naturligt bara i animalisk föda) och andra vitaminer.

I framtiden anser jag dock att det inte är möjligt att i Sverige överleva på en kost som inte innehåller kött. Av olika skäl så blir vi förmodligen tvungna att äta kött och hålla fler djur i Sverige. Dock betydligt mindre än vad vi äter idag. För idag är det en faktisk överkonsumtion av kött i Sverige och resten av västvärlden med negativa konsekvenser för miljön som en följd. Men dessa problem ska inte heller överdrivas.

En bloggare som inte är överens med mig om att vi behöver äta kött i framtiden är Kaj Raving. Om mycket annat är vi överens, men inte om just det.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Technorati: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Powered by ScribeFire.

Series Navigation<< Köttkonsumtion och miljöJordbrukspolitik baserad på livsmedelssuveränitet >>
Advertisements