I Sverige ska staten inte äga företag

Så därför säljs statliga svenska företag ut till statliga företag i andra länder. Jag begriper inte riktigt vitsen med det. Om ett företag är i den svenska statens händer så kan det levererar vinster till staten. Om ett företag ägs av nån annan så får den vinsterna. Om företaget då är verksamt i branscher där skattepengar är en viktig del av finansieringen av verksamheten, som exempelvis i järnvägssektorn, så innebär det att vi i Sverige frivilligt avstår skattepengar till andra stater. Vad det kan finnas för logisk anledning till det övergår mitt förstånd.

När nu svenska staten sålt ut aktier i banken Nordea motiveras detta med att staten inte ska äga riskverksamheter samt avbetalning statsskulden. Men finska staten får tydligen äga företag, för den dominerande ägaren i Nordea är en statligt kontrollerad finsk bank, Sampo. Sampos dominans i Nordea ökar nu ytterligare som en följd av den svenska statens försäljning av aktier. Vidare är argumentet obegripligt då ju staten ändå alltid räddar banker som riskerar konkurs. Men tydligen är regeringens uppfattning att staten inte ska kunna tjäna pengar bankverksamhet, men ska gärna betala bankernas spekulationsförluster. Privata ägare får gärna tjäna pengarna, men slipper ju, som det verkar, ofta förlusterna. Inte heller kan jag se någon vettig logik bakom detta.

Sanningen är nog att den svenska regeringen följer en politisk fundamentalistisk linje som saknar all from av verklighetsförankring och logik. Till men för alla människor som lever i Sverige.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Advertisements
  • Anonym

    Att regeringen inte hindrar finska företag från att äga aktier i Sverige är väl inte så konstigt. Sampo får väl köpa skraplotter eller investera i riskfyllda banker om de vill det.
    Staten ägde förut 19,8% och nu äger de 13,5%. Om staten inte ska sälja sina aktier i banken Nordea, vad ska de då göra? Kanske öka till 49%? eller 57%? Eller varför inte köpa aktier i lite fler banker? Swebank, SEB, och Handelsbanken till exempel. Lånar vi oss bara upp över öronen så skulle vi nog kunna tjäna massor med pengar i avkastning. Ja, om staten köper H&M och ICA också så finns det nog rejäla hackor att göra på detta.

    Eller så kan vi hoppa av lotteriet och sluta spela roulette med skattebetalarnas pengar och bidrag. Sunt istället att Sverige betalar av på sina lån så vi slipper betala höga räntor till internationella lånehajar. Det gör också staten mer stabilt så vi kan investera i det som är viktigt, till exempel infrastruktur.

    • Självklart ska vi ta över de stora affärsbankerna i gemensam ägo. Utan ersättningen till nuvarande ägare förstås då vi genom historien betalt vad bankerna är värda flera gånger om. Sen kan vi styra dem bort från kortsiktig spekulation.

      De internationella lånehajar du pratar om är ju just samma banker. Eller liknande banker i andra länder.

  • Anonym

    Staten kanske skulle behålla aktier i vinstgivande företag och använda avkastningen till att betala av statsskulden. Istället för att förlora inkomstkällor i utbyte mot en engångsinkomst. Om man bantar och bantar så finns det till slut bara ett skelett kvar. Vad ska alliansen då sälja av vid nästa ekonomiska kris?

    • Ja, precis. Utförsäljningar av detta slag gör det bara värre och värre på sikt.

    • Varför inte satsa på tillväxtföretag, som skapar nya jobb etc i Sverige. Det är väl bättre att staten använder pengarna, lånar ut etc till verksamheter som gror. Gör bättre nytta där!

  • Pingback: Tjuvar | Katedervarg()

  • Folk tycks i allmänhet glömma bort att det inte är så länge sen, typ 80-talet som staten ägde livsmedelsföretaget Procordia? Som Posten hade bankverksamhet och dessutom fanns överallt, m.m. Hamburgerkedjan Clock, med Bamse som maskot var kanske inte den mest lönsamma eller rimliga investeringen, men den fanns!

    Som revolutionär ska man ju alltid ha blicken riktad framåt och helst tycka att utvecklingen går åt rätt håll. Som 70-talist så kan jag dock inte komma ifrån en viss nostalgi över att det mesta var bättre när jag var ung och att det är få positiva saker som skett efter 1990. Jag växte upp i ett välfärdssamhälle, men när jag sedan tog mina första steg ut mot arbetslivet så blev det i ett helt annat samhälle. Jag saknar DDR-Sverige!

    • I Norge och Finland äger/kontrollerar staten en stor del av alla stora företag. Oavsett om det är börsnoterade företag eller inte.