Olof Palme – säkerhetsagenten

Del 2 av 4 i serien Olof Palme

I september 1953 fick Olof Palme sitt första fasta jobb. Det var den militära underrättelsetjänsten, Fst-Und. Detta innebär att han fick nära till jobbet som låg på samma gata på Östermalm som det palmeska släkthuset fanns.

Olof Palme utbildade sig till officer år 1947 och lärde där känna Lennart Hagman. På en fest hemma hos denna träffade Olof Palme för första gången också Birger Elmér, också från officersutbildningen. Lennart Hagman hade ett nazistiskt förflutet men fick trots detta snart arbete på Försvarsstaben och så småningom på Försvarsstaben underrättelsebyrå (Fst-Und).

Hagman ordnade så att Olof Palme kunde göra sina repövningar på Försvarsstabens Underrättelsebyrå istället för i fält. Hagman rekryterade även Birger Elmér dit. Efter muck fortsatte Palme frivilligt att arbeta på Fst-Und och kombinerade detta med att vara ledare i Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) och International Student Council (ISC). Han rapporterade som studentledare till CIA och som anställd hos Fst-Und till Birger Elmér. Det han rapporterade var namn och uppgifter om kommunister. 1953 anställdes till slut Olof Palme vid Fst-Und för att tillsammans med Lennart Hagman och Birger Elmér arbeta som analytiker. Den blivande socialdemokratiske ekonomen Assar Lindbäck gjorde för sin del en del av värnplikten på samma ställe.

Olof Palme stannade dock inte länge som fastanställd vid Fst-Und utan i maj 1954 fick han tjänstledigt för att arbeta för partiledaren och statsministern Tage Erlander och i september samma år sa han upp sig. Det innebar dock inte att kontakterna med olika underrättelse- och säkerhetstjänster upphörde.Med all sannolikhet var exempelvis Olof Palme en del av den så kallade Stay-Behind-verksamheten som i Sverige organiserades upp av  CIA-agenten William Colby (senare CIA-chef) efter andra världskriget och början av 1950-talet. Ledningen för denna verksamhet i Sverige bestod av Bertil Kugelberg från Svenska Arbetsgivarföreningen (SAF), Arne Geijer från LO och Alvar Lindencrona, direktör i familjen Palmes försäkringsbolag Thule.

Birger Elmér fortsatte arbeta på Fst-Und och var också en nära personlig vän med Olof Palme. De fortsatte att hålla kontakten och kring 1958 organiserade Birger Elmér upp en ny underrättelseorganisation inom ramen för den militära underrättelsetjänsten.  Det var Grupp B/IB och Olof Palme var väl insatt i denna verksamhet.

Källor: Kjell Östberg, I takt med tiden Olof Palme 1927-1969, Säkerhetstjänstkommissionens utredning om svensk säkerhetstjänst.

Läs utredningen från Säkerhetstjänstkommissionen:

Rikets säkerhet och den personliga integriteten
Rikets säkerhet och den personliga integriteten. De svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddade verksamhet sedan år 1945.
Utöver betänkandet ovan har kommissionen lämnat åtta rapporter:
SOU 2002:88, Politisk övervakning och personalkontroll 1945-1969. Säkerhetstjänstpolisens medverkan i den politiska personalkontrollen
SOU 2002:89, Politisk övervakning och personalkontroll 1969-2002. Förutsättningarna för säkerhetspolisens politiska registreringar
SOU 2002:90, Den farliga fredsrörelsen. Säkerhetstjänsternas övervakning av fredsorganisationer, värnpliktsvägrare och FNL-grupper 1945-1990.
SOU 2002:91, Hotet från vänster. Säkerhetstjänsternas övervakning av kommunister, anarkister m.m. 1965-2002.
SOU 2002:92, Det grå brödraskapet. En berättelse om IB
SOU 2002:93, Övervakningen av “SKP-komplexet”
SOU 2002:94, Övervakningen av nazister och högerextremister. Säkerhetstjänst, nazism och högerextremism 1946-1980. SÄPO:s övervakning av svensk högerextremism
SOU 2002:95, Forskarrapporter till Säkerhetstjänstkommissionen

Intressant?
Bloggat: Röda Malmö, Högberg,
Borgarmedia:  DN1, 2, SVD1, 2, 3, SR, EX, SVT, AB1, 2, 3, 4, HD, Folket, VF, FB, VFB,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Series Navigation<< Olof Palme – CIA-agentenOlof Palme – kommunisthataren >>
About these ads