Ingen ska förbjuda nån att tala det språk denne vill prata

Det är helt enkelt rasism. En dövstum skulle ju knappats förbjudas att tala teckenspråk och följaktligen är det bara löjligt att försöka förbjuda att förare ska tala finska, serbokroatiska, persiska eller arabiska i fikarummet som företaget Keolis vill göra. I Jönköping. Hade jag arbetat på Keolis hade jag så fort jag hört talas om en sådan löjlig och rasistisk regel som de vill införa i Jönköping börjat prata engelska hela tiden.

Det är definitivt inte förenligt med svensk lag att förbjuda någon att tala finska, meänkieli, samiska, jiddisch eller romani och jag tvivlar på att man kan förbjuda någon tala nåt annat språk också utan att det är ett brott mot lagen. Keolis försöker oavsett detta och utan tvekan inför organiserad rasism på arbetsplatsen. Tyvärr också med det lokala fackets stöd. Man undrar verkligen hur mycket facket i Sverige verkligen har urartat.

En annan sak är att bussförare bör kunna prata svenska för att kunna kommunicera med passagerarna.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

PS. Bussbolaget backar i frågan och centrala företrädare för bolaget har förklarat att man inte har någon sådan policy när det gäller språk. DS.

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!

55 svar på “Ingen ska förbjuda nån att tala det språk denne vill prata”

  1. ”…bussförare bör kunna prata svenska för att kunna kommunicera med passagerarna.” Bör? Inget krav alltså! Känns lika seriöst som ett trekronorsmynt. Ungefär.

  2. Snacket om rasism är trams, tröttande att detta gummiord missbrukas ad absurdum. Tvärtom är språket det säkraste sättet att bygga en gruppgemenskap och förtroende. Heller inte ovanligt med dessa regler i de andra länder (USA, Holland och Brasilien) där jag har arbetat.En arbetsgivare skall kunna ha friheten att kräva detta är min åsikt. Vilken språk man talar privat i det offentliga rummet är en helt annan sak.

    1. Det handlar om rasism. I USA får man parat vilket språk man vill på sin rast, i fikarummet, med andra chaufförer på gatan osv. Det finns mängder med folk i USA som inte kan engelska trots att de levt där i hela sitt liv.

      Att gemensamt språk är bra för att bygga gemenskap är förmodligen riktigt (men det är inte nödvändigt) men det har inte riktigt med saken att göra. Det är var och en val om den vill bygga en gemenskap. Det är inget som kan påtvingas.

      1. Min erfarenhet från de två arbetsplatser jag hade i just USA är att även samtal internt mellan svenskar, spanjorer, mm på raster skulle hållas på engelska. Det hade till och med prövats juridiskt (jag var i South Carolina) och det höll enligt delstadslagen. Frågan om rasism prövades inte vad jag vet. Få tänker sig rasistbegreppet så som du gör, när ras, eller ens kultur överhuvudtaget inte är inblandat i frågan. Det är ett på senare tid hejdlöst missbrukat ord har jag märkt, tråkigt för det tar bort udden när det verkligen behöver användas.
        På sin höjd är det en diskrimineringsfråga om man som du antyder kanske inte kan komma in på en arbetsplats pga språkproblem, med i övrigt adekvata kvalifikationer.

        Men det kanske också handlar om en ideologisk skiljelinje, nämligen uppfattningen om hur mycket makt en arbetsgivare skall kunna utöva på sina anställda? Där skiljer sig säkert svensk vänster avsevärt från övriga, vilket jag förstår. Men rasism? No way!

        1. Att du jobbat på två ställen med rasistisk praxis förändrar ingenting. Jag är i USA varje år, min dotter bor där och jag har mängder med vänner. Spansktalande och engelsktalande. Har aldrig hört talas om att arbetsgivaren bestämmer vilket språk som ska pratas på ledig tid (raster är ledig tid). Om man själva väljer att prata engelska för att alla ska förstå så är det ju en helt annan sak. Sen känns det ju inte riktigt som en dom i SC är något man skulle vilja hänvisa. Risken är ju rätt stor att den är rasistisk i sig.

          Det är klart att jag inte pratade grekiska i fikarummet med andra greker bara för att jag kan det språket. Inte när jag vill att alla ska förstå och vara med. Men det är mitt val, inte arbetsgivarens.

          Det är rasism. Oavsett vad du tycker. Och om det handlar om finska också olagligt att förbjuda det. Såsom jag definierar det, förtryck på grund av språk, religion, kultur eller etnicitet är faktiskt den gängse definitionen på rasism. Exempel på rasism är islamofobi, antisemitism och vanlig enkel rasism som i detta fall.

          Och självklart ska ingen jävla arbetsgivare bestämma över mitt liv mer än han redan gör när jag tvingas arbeta åt honom.

          1. Ojdå, här börjar gallan sakta koka till, lol, jag gillar engagmang. Dock är jag säker på att jag skulle vinna målet om definition rasism eller inte i en svensk domstol, oavsett vad både du och jag tycker. Dina andra exempel är blandning av allt möjligt, t.ex. islamofobi måste väl först diagnostiseras av en psykiater som alla andra fobier? Eller blandas det ihop med islamkritik som är en annan sak? Inte heller det kan logiskt falla under rasismbegreppet. Så jag vidhåller min ståndpunkt. Jag hävdar bestämt att din definition är personlig och alldeles för yvig.

            Den egentliga frågan om det är rätt eller fel att en arbetsgivare kräver enhetligt språkbruk i alla lägen har vi också skilda utgångspunkter, men där ser jag dina argument som absolut gångbara i de flesta situationer, framförallt om det riskerar att leda till en kraftig trend mot rigidare regelverk inom alla möjliga för arbetets utförande irrelevanta detaljer. Det finns många aspekter på det naturligtvis.

          2. Att kalla all språkdiskriminering för rasism tror inte jag gynnar debatten. Att språkdiskriminering kan vara uttryck för rasism är inte samma sak som att all språkdiskriminering skulle vara uttryck för rasism.

            I USA är utgångspunkten att man har rätt att tala sitt eget språk, på arbetsplatsen liksom överallt annars. Det är en grundläggande rättighet som tillkommer alla som individer. Men på samma gång är det inte rasism att kräva att personalen talar landets majoritetsspråk (alltså engelska, men USA har inget officiellt språk). Arbetsgivaren har alltså rätt att inskränka de anställdas möjlighet att tala andra språk än engelska men bara i sådan omfattning som kan motiveras av arbetet.

            Det betyder att man kan inte kräva att de anställda på raster eller liknande skall tala engelska bara för att öka trivseln i största allmänhet, man måste kunna motivera det utifrån arbetets krav. Men omvänt är inte raster fritid av samma art som om man ligger på soffan hemma och pillar navelludd. Det betyder att arbetsgivaren kan kräva att personalen talar engelska även på raster om det kan motiveras av arbetet, t.ex. om det gäller säkerhet eller något annat viktigt. Men som i all juridik finns gråzoner som kräver förnuft och individuella bedömningar.

            Men ett bussbolag i USA skulle antagligen inte komma undan med att kräva att personalen talar engelska i fikarummet. Då hade antagligen facket och medborgarrättsorganisationerna gått i taket. Men på bussen eller i garaget, det är en annan sak.

          3. Så som jag förstod mina exempel av regelverket i SC, motiverade företaget det med just säkerhet, där regeln var att inom fabriksområdet skulle det alltid talas engelska för att inte riskera olyckor pga missförstånd. Man angav också exempel på att olyckor hade skett pga språkförbistring. Det var alltså inte rast eller inte som styrde, utan platsen man vistades på. Detta godtogs efter rättslig prövning. Intressant skulle vara om det finns fler exempel från andra delstater.

            Tack för utvecklande av resonemanget.

  3. Det är inte rasism eftersom regeln inte gör skillnad på hudfärg och härkomst. Här är en regel som gäller för alla.

    Företag har rätt att sätta upp regler för sina anställda. Ska du arbeta för ett företag så får du inte bete dig som du vill. Hemma i vardagsrummet får du göra vad du vill men när du som anställd och iklädd företagets uniform kan det förekomma vissa regler. Detta är självklart och något som gäller på alla företag. Gillar du det inte kan du byta företag. Det är frivilligt att vara där.

    1. Det är rasism. Rasism är diskriminering på grund av etnicitet, språk eller religiös tillhörighet enligt gängse definition. Det kan inte handla om diskriminering på grund av ras, då raser inte existerar hos människan.

      EN arbetsgivare har inte och ska inte ha rätt att sätta vilka regler den vill. Speciellt inte på tid som inte är arbetsgivarens (som raster) utan ledig tid.

      1. Det är inte rasism eftersom det inte är en regel som riktar sig mot någon särskild folkgrupp eller hudfärg etc. Det är en ordningsregel som gäller för alla och kan därför aldrig vara rasism.

        Det finns en definition på rasism på Wikipedia som de flesta andra uppslagsverk verkar hålla med om. Att förbjuda någon att tala ett visst språk på en arbetsplats är verkligen inte rasism.

        Sen ska du veta att raster inte är fritid i egentlig mening då det är reglerad och betald tid i Sverige. 5 min varje timma har man rätt att ta paus från arbetet, det innebär egentligen inte att du har ”slutat” jobba. Lunchen är fritid dock.

        ”Racism is the belief that the genetic factors which constitute race, ethnicity, or nationality are a primary determinant of human traits and capacities and that ethnic differences produce an inherent superiority of a particular race.[1][2][3] Racism’s effects are called ”racial discrimination.” In the case of institutional racism, certain racial groups may be denied rights or benefits, or receive preferential treatment.

        Racial discrimination typically points out taxonomic differences between different groups of people, although anyone may be discriminated against on an ethnic or cultural basis, independently of their somatic differences. According to the United Nations conventions, there is no distinction between the term racial discrimination and ethnicity discrimination.”

        1. Rast är inte betalt. Paus är betalt. Jag har arbetat fackligt i 30 år. Jag vet hur det är.

          Oavsett detta anser jag inte att arbetsgivaren ska ha rätten att bestämma vilket språk folk talar.

          Dessutom är det rasism eftersom det riktar sig mot de folkgrupper som talar andra språk. Det är alltså rasism då det handlar om diskriminering på grund av kulturell och/eller etnisk bakgrund. Jag har förklarat detta i tidigare kommentarer.

          Arbetsgivaren har i detta fall insett att de argument bland annat jag fört fram är riktig och man har dragit in språkrekommendationerna.

          1. Du verkar inlåst på den banan men rasism är enligt mig särbehandling. Den här regeln är inget annat än likabehandling, inte särbehandling. Hur kan likabehandling vara särbehandling? Regeln struntar som sagt i vad man har för härkomst.

            Sen spelar det ingen roll om man har fritid eller inte. Om man är innanför företagets väggar i lokalerna de äger så får de ju bestämma hur saker och ting ska vara. Om man går in i en bank eller vad som helst på sin fritid och börjar skrika (eller prata spanska högt) så har de ju rätt att kasta ut en för man stör ordningen.

            Det är ingen skillnad alls med den här regeln. Företaget får definiera vad som är ordningsstörande och inte. Språk som ingen annan förstår kan definitivt vara ordningsstörande om oständigheterna är de rätta.

            Regeln är egentligen anti-rasistisk eftersom den tar bort språkbarriären mellan människor och för människor närmare.

          2. Nu får inte företaget definiera det allt man får göra innanför dess väggar. Inte enligt avtal och lagar. Det har företaget insett och därmed gett mig och andra kritiker rätt. Så jag förstår inte vad du tjafsar om. Det visade sig ju att vi som kritiserade det hela hade rätt. Och du har fel.

            Och nej banken får inte kasta ut dig för att du pratar finska högt. Om du stör ordningen, förmodligen. Men att pratat högt eller pratar ett annat språk kan man inte bli utslängd för.

            Hela diskussionen är som sagt var överspelad. Företaget insåg att man hade fel och drog tillbaka hela förslaget. Du tyck inte inse att du har fel, men eftersom verkligheten gett mig rätt verkar diskussionen vi har nu lite onödig. Det är bara att acceptera att du har fel.

          3. Företaget gav med sig för de böjde sig för opinionen inte för att ni hade rätt. Rasism är ett av de mest värdeladdade orden som finns och det är klart att alla företag är livrädda för att förknippas med det ordet. Du inser väl skillnaden? Saken har ju knappast tagits upp i en rättegång.

            Inte skulle jag vilja ha femtielva olika språk som talas i fikarummet om jag skötte ett företag. Det skapar utanförskap och är en grogrund för rasism och ”vi och dem” tänk.

            Att förbjuda främmande språk kan för mig aldrig vara en fråga om rasism. Det passar helt enkelt inte in i definitionen av rasism.

          4. Vi har olika åsikt om vad som är rasism.

            Eftersom företaget böjde sig så har vi rätt och de fel. Och jag är säker på att de skulle förlora i alla rättsliga instanser.

          5. Eller så böjde de sig för grupptrycket inte för att någon hade rätt eller fel? Sen vad lagen säger om saken får vi inte veta antar jag. Men jag sätter nog punkt här för egen del.

  4. Jag har själv arbetat utomlands och det fanns då även svenskar på min arbetsplats. Naturligtvis talade vi landets språk när vi satt tillsammans med andra. Svenska talade vi enbart när vi var ensamma. Allt annat är både oförskämt och ohövligt då man annars stänger ute personer i sin omgivning. Dessutom så är det tillsammans med andra man får sin bästa träning i landets språk.

    Jag har stor beundran för människor som kommer från andra länder som talar svenska med sina barn när de är i det offentliga, som t. ex. i affärer, på bussen etc.

    1. Jag håller med dig, men det innebär ju inte att arbetsgivaren ska ha rätten att bestämma. I det här fallet vill arbetsgivaren förbjuda andra språk än svenska även när alla i fikarummet talar ett och samma språk (ex. serbokroatiska). När arbetsgivaren gör det är det att sätta sig på folk och i detta fall också rasism.

  5. Så om Somalierna på vårt jobb börjar slåss med grekerna för att de tror att de fått en förolämpning då de inte fattar vad de andra säger så är det ok? Hur löser du det?
    Det är en utmärkt regel att man måste prata svenska på en arbetsplats med många olika nationaliteter och inte ens i närheten av rasism.

    1. Snälla du, jag har aldrig varit med om att någon trott att folk säger förolämpningar när de pratar med sin landsmän på sitt språk. På min arbetsplatser har det pratats finska, arabiska, serbokroatiska och spanska utan några som helst problem. Bar det att man tror att nån som pratar en främmande språk förolämpar en är ju puckat och snudd på rasism.

      Om folk slåss med varandra får de ju sparken så det är ju inget problem.

      1. Ja du trodde väl inte att rasism bara förekom från ”pursvenskar”? Det finns många invandrargrupper som tycker illa om varann och jag fattar inte varför den enkla regeln att alla talar svenska på en svensk arbetsplats i Sverige skulle vara problematisk eller rasistisk?

        Kom ut ur din rosaskimrande låtsasvärld och prova på verkligheten…
        Bara för att du haft turen på dina arbetsplatser att alla går ihop så gäller väl inte det universellt överallt?
        Om en arbetsplats (som min och kanske bussföretaget) har problem så är detta det bästa sättet att komma tillrätta med det.

        Man ska angripa problemet (folk förstår inte varann=bättre att alla talar svenska) än att krångla med symptomen (folk bråkar och i extrema fall slåss)

        1. Jag har inte hävdat att det inte kan finnas rasism hos andra än svenskar. Det finns ju fascistiska och rasistiska partier i andra länder också snälla du. Inte heller har jag påstått att det inte skulle ha funnits problem mellan olika grupper på de arbetsplatser jag varit. Däremot har jag hävdat att just det eventuella problem du tar upp har varit obefintligt och det är inte ett trovärdigt problem.

          Inte heller är jag överens om att den rasistiska von obenattityd som Keolis i detta fall uppvisar löser några problem. Att tvinga folk (vilket dessutom kan vara olagligt) att prata ett språk som ingen av dem behärskar på den fritid de har är helt puckat och knappast ämnat att lösa några problem.

      2. Ja du trodde väl inte att rasism bara förekom från ”pursvenskar”? Det finns många invandrargrupper som tycker illa om varann och jag fattar inte varför den enkla regeln att alla talar svenska på en svensk arbetsplats i Sverige skulle vara problematisk eller rasistisk?

        Kom ut ur din rosaskimrande låtsasvärld och prova på verkligheten…
        Bara för att du haft turen på dina arbetsplatser att alla går ihop så gäller väl inte det universellt överallt?
        Om en arbetsplats (som min och kanske bussföretaget) har problem så är detta det bästa sättet att komma tillrätta med det.

        Man ska angripa problemet (folk förstår inte varann=bättre att alla talar svenska) än att krångla med symptomen (folk bråkar och i extrema fall slåss)

  6. Det är en sak att man måste tala bra svenska med kund och medarbetare om möjligt.
    Jag jobbar på ett internationellt företag och det skulle vara absurt att alla prata Svenska eller Norska eftersom det är Norskt i grunden.

    Det tragiska är att det är så många som röstat att det är rätt.

    En fd kollega till min bror kom från England och var konsult. Han ville lära sig svenska men då han försökte prata svenska blev han bemött på så fruktansvärt dåligt sätt. Talade han Engelska då var alla så trevliga. Det slutade med att han vägrade prata Svenska och ansåg att dom flesta Svenskar är rasister.
    Tragiskt.

    1. Just engelska och svenska kan ju vara lite besvärligt då vi ju alla oftast pratar okej engelska och följaktligen blir ett samtal enklare när en engelsktalande använder engelska än när han använder knagglig svenska. Detta händer ju dock inte med andra språk.

      När det gäller arbetsgivarens krav så anser jag att arbetsgivaren kan ställa krav på svenska om detta behövs i arbetet, för att arbetet ska kunna utföras och i kontakt med kund. Men inte när det gäller den anställdes fria tid som raster och liknande.

    2. Det är en väldigt ogenomtänkt liknelse du gör här. Det bör vara ett anställningskrav att de anställda kan hantera svenska då jobbet innebär daglig kundkontakt på svenska. Därför ser jag det inte alls orimligt att från arbetsgivarens sida ha som praxis att på arbetstid kommunicera på svenska för att främja kunskaperna samt gemenskapen i arbetslaget.

      Nåt som jag tycker är tragiskt är att din fd kollegas bror får den uppfattningen av svenskar på grund av språkliga missförhållanden. Det får mig att undra hur han egentligen var funtad och framförde sig.

      1. Anställningskrav och krav på svenska mot kunder är ju inget konstigt. Men detta ärende handlar nu inte om det utan om vilket språk de anställda ska prata när de är lediga. Det har inte arbetsgivaren med att göra som jag ser det.

        1. Jag kan också tycka att det är hårt att sätta en sådan regel på raster, även då de bär uniform och vistas i arbetsgivarens lokaler. Skulle vilja se detta från juridisk synvinkel och har väldigt svårt att tro att det skulle kunna resultera i uppsägning.

          Vad de skulle gjort är att sätta praxis på rasterna men att i övrigt behålla regeln på betald arbetstid.

          Dessutom vill jag tillägga att raljera om rasism i detta fall tycker jag bara är lamt och det sänker din artikel i övrigt.

      2. För det första det är krav på de flesta jobb i Sverige att man har goda kunskaper i det svenska språket och för det andra alla vi är vuxna människor som kan ta hand om sig själva, så inblandning av arbetsgivare som nån sorts mentor som ska främja kunskaperna, gemenskapen inom företaget låter ju som att vi alla är handlingsförlamade och okunniga och osociala personer. Det där resonemanget köper jag faktiskt inte.

        Fan alla de här fasonerna kommer från USA, självklart ska man umgås på raster med sina kollegor men kom igen, ska arbetsgivare börja bestämma med vem, när och hur och på vilket språk. Allt det här ser mycket som ”The Office” grejen. Man ska ha en störd jävel till chef som har en skriven plan hur och när ska han samla sina underordnade och börja lära de hur de ska bete sig bland sina kollegor.

        1. Jag förstår hur du tänker men..

          Nu får du sätta in dig i chefens/arbetsgivarens stol. Arbetsgivarens inblandning i företaget är ju helt vital för att få säkra lönsamheten. Du jobbar för arbetsgivaren. Självklart har han lagstadgat vad han får och inte får göra samt facket för att det inte ska gå till överdrift.

          Jag ser det som fullt rimligt att som arbetsgivare ha ett visst språk som praxis på arbetstid om han ser att det ökar effektiviteten. På samma sätt som jag ser det som en självklarhet att kunna ha ett språkkrav vid anställning.

  7. De flesta människor vill i grund och botten känna sig trygga. Att från myndigheters och politikers håll förvänta sig att människor skall göra som någon vill utan förbehåll bara för att det politiskt korrekt är ingen bra idé, det skapar bara frustration och otrygghet – och därav har vi fenomenet Sverigedemokraterna i Riksdagen. Just detta att ledamoten uttalar ”det är för mig obegripligt” visar bara på att han borde lämna sitt jobb, eller åtminstone sätta sig och tillsammans med ett antal andra försöka förstå VARFÖR alla inte vill som han själv.
    Och genom dina kommentarer om arbetsgivare kan jag bara se dina skygglappar, stora som husväggar, du borde nog starta eget och skaffa dig ett hundratal anställda för att vidga dina vyer. Du måste förstå att dina åskter inte är allas sanning.

  8. ”En dövstum skulle ju knappats förbjudas att tala teckenspråk”

    Ja, som vanligt använder svenskfientliga ”kreativ logik”. Vad skulle en dövstum annars tala? Tomskalle.

    Hört talats om folkvett? Där ingår bland annat en tradition som brukar kallas ”ta seden dit man kommer”. Jobbar man i Sverige talar man svenska på arbetsplatsen, eller annat språk som alla förstår, lämpligen engelska. Detta för att alla sak kunna tala med alla och ingen ska känna sig utanför. Borde vara självklart, men ni svenskhatande rasister vill ha uppdelning och motsättningar i motsats till kalssisk svensk gemenskap.

  9. Konstig jämförelse att en dövstum inte kan tvingas inte tala teckenspråk. Om en dövstum talade teckenspråk med mig skulle jag inte fatta ett ord, hur meningsfullt är det?

    1. Nej självklart inte. Du skulle inte fatta somaliska heller. Men innebär det att dövstumma eller somalier inte skulle få lova att prata med varandra på sitt eget språk? Knappast. Därför är det felaktigt och enligt min åsikt rasistiskt att förbjuda folk att få tala sitt eget språk när de är lediga.

  10. Fan vad förbannad man blir! Några (svenskar?) här beskriver hur de varit utomlands och hur belevat de fört sig, när de talat landets språk vid fikapauser, och använt sitt modersmål ENDAST i nödfall och efter lämpliga ursäkter. Och samtidigt beskrivs hur utlänningarna här i sverige lätt skulle hamna utanför samhället, i bråk med varandra osv OM inte arbetsgivaren pekar med hela handen och visar vägen till ett gott uppförande genom regler och förordningar.
    Den civiliserade vita mannen har helt enkelt ett ansvar att lära vilden att uppföra sig, nu och alltid!

  11. Enligt kommunal ( http://www.ka.se/index.cfm?c=85987 ), så är rasten inte din egen tid eftersom du under denna tid har betald från arbetsgivaren. Under din lunch kan det vara en annan sak, men jag anser att företaget har rätt att sätta upp regler om hur man uppför sig i deras fikarum. Om du aldrig varit med om att människor snackar skit om andra på ett språk som de vet att övriga inte begriper, då är du ovanlig. Många stora företag har ett bestämt koncernspråk som gäller på arbetsplatsen. Om man inte tycker om denna regel så är det ju bara att söka sig ett annat arbete.

  12. Forskare från alla världens hörn samlas i universitet och på andra ställen, och helt självmant talar man de språk som anses lämpliga för sammanhanget, och oftast är det väl det språk som flest kan förstå och göra sig förstådda på. Detta behöver man inga pekpinnar om, människan är en kommunikativ varelse, som uppfinner broarna, där dessa behövs men saknas!

    Sverige gör bort sig igen, och bryter mot de mänskliga rättigheterna!

    ”The most basic definition of linguistic rights is the right of an individual to use their language with other members of their linguistic group, regardless of the status of their language. They evolve from general human rights, in particular: non-discrimination, freedom of expression, right to private life, and the right of members of a linguistic minority to use their language with other members of their community [6].

    Individual linguistic rights are provided for in the Universal Declaration of Human Rights:

    Article 1 – all individuals are entitled to the rights declared without discrimination based on language.
    Article 10 – individuals are entitled to a fair trial, and this is generally recognized to involve the right to an interpreter if an individual does not understand the language used in criminal court proceedings, or in a criminal accusation. The individual has to right to have the interpreter translate the proceedings, including court documents.
    Article 19 – individuals have the right to freedom of expression, including the right to choose any language as the medium of expression.
    Article 26 – everyone has the right to education, with relevance to the language of medium of instruction.
    Linguistic rights can be applied to the private arena and the public domain.”

    http://en.wikipedia.org/wiki/Linguistic_rights

  13. Det som gör mig förbannad är hur man utgår från att man själv är så bevandrad i internationellt socialt nätverkande, men förväntar sig att nysvenskar med utländsk påbrå inte har samma utvecklade förmåga till social kompetens.

    1. Sapho: Du har helt rätt. Jag såg det inte först. Att det också handlar om en jävla kolonial översittarattityd. Det är mer rasistiskt än jag tänkt från början alltså.

  14. Skulle vilja kommentera din syn på rasism.

    Du har definierat att rasism kan vara diskriminering på grund av språk. Det har du nu skrivit flera gånger här.
    Om vi spinner vidare på ditt exempel av den dövstumma killen. Han blir nu fiktivt diskriminerad på grund av sitt språk vilket är teckenspråk – Är nu detta rasism?

    Jag hoppas du själv förstår hur dumt det låter och är.

    Jag själv reagerade på detta i din artikel och jag tror många andra också har gjort det.

    1. Det är nog inte rasism om det handlar om dövstumma. Men diskriminering. Men handlar det om somaliska, finska, turkiska etc så är det fortfarande rasism. För det handlar om diskriminering av etniska orsaker (då språket ofta är det som särskiljer en etnisk grupp från en annan)

      1. Skärpning skulle jag vilja säga.

        Nu vrider du på dig och menar att all diskriminering av talande språk grundar i etniska orsaker.
        Språkdiskriminering är inte rasism. Slut. Hur mycket du än vrider och vänder på det. Kan vi bli enade om det?

        Rasism är diskriminering på grund av raser, numera är rasbegreppet så kontroversiellt så man använder begreppet etnicitet. Språk är en del av etniciteten. För att kunna basunera ut att någonting är rasistiskt gäller det att påvisa att diskrimineringen i botten handlar om etniciteten – Inte språket.

        En turk blir diskriminerad på grund av sin svenska – Rasism?
        En svensk blir diskriminerad på grund av sin svenska – Rasism?

  15. På rast har man inte betalt arbetsgivaren. Under en paus kan det vara så att man har betalt. Men det gör ingen skillnad. Det är inte acceptabelt ändå.

    Eftersom man inte vet vad människor snackar om på språk som man inte förstår har såvitt jag vet ingen varit med om att man upplevt just det. Det handlar alltså bara om attd en som upplever det är paranoid. Sånt har jag varit med om. att folk misstänker folk för alla möjliga saker utifrån paranoida vanföreställningar.

    Inga stora koncerner har tvång på att man bara får prata ett visst språk. Dumheter, koncernspråk handlar om nåt helt annat. SKF har engelska som koncernspråk, du tror väl inte att det är förbjudet att pratat svenska där? Det är det inte. Inte att prata spanska, serbokroatiska eller hindi heller.

  16. Jag är bussförare och jag pratar på serbokroatiska eller kalla det jugoslaviska, bosniska, serbiska, kroatiska hur ni vill, men jag pratar på mitt språk på rasterna eller så fort jag har möjlighet att göra det. Har till och med fått vissa tydligt rasistiska kommentarer typ ”jag ser rött när jag hör detta språket talas” mitt svar på det var ju ” va bra, fortsätt med det”, det finns mycket rasism och ogrundade förutfattade meningar mot massa olika invandrargrupper i detta land, inget snack om saken. Vissa saker kan jag hålla med om men vissa går jag helt enkelt inte med på oavsett priset. Vissa säger här att det är inte hövligt att prata med nån utan att andra förstår vad man säger. Varför ska jag behöva veta vad min kollega pratar med sin landsman? Det bryr jag mig inte om. Om kollegan i frågan vill inkludera mig i konversationen kommer han eller hon göra det på svenska. På mitt jobb har vi garanterat mer än 60 olika nationaliteter och under mina 10 år på samma företag har aldrig blivit nåt problem när det gäller språket, tvärtom, man har själv lärt sig massa andra uttryck på olika språk vilket jag tycker är jävligt roligt och respektgivande mot alla. Till exempel om man går förbi en latino brukar man hälsa : ”hola amigo, que pasa” de svarar: ”kako si, dobro?”, kommer turken förbi säger man: ”merhaba komsu” de svarar ”zdravo komsija”, kommer nån grek förbi säger man ”ella re malaka ti kanis” de svarar ”desi bre” och så vidare och så vidare. Jag tycker att alla invandrargrupper faktiskt kommunicerar väldigt bra mellan varandra medans en del av svenskar (då menar jag inte alla, på mitt jobb de flesta svenskar är integrerade i det invandrarsamhället som vi har på jobbet 🙂 skämt åsido, drar sig liksom på nåt sätt in i sin hörna dag efter dag och surar i smyg. Varför? Det enda jag har som binder mig med mitt hemland är ju mina landsmän där jag kan fortfarande hålla mitt språk i livet. Har två barn, ingen av de kan prata mitt hemspråk vilket jag jag är faktiskt skyldig till och ångrar varje jävla dag, så det känns inte bra att höra att någon vill förbjuda mig prata mitt språk på mina raster.

    1. Att det är artigt och nonchalant att göra det inför andra håller jag med om. På rasterna sitter man och småpratar och talar man ett annorlunda språk fryser man indirekt ut andra från att deltaga i samtalet vare sig man vill eller inte. Att man vill hålla sitt tungomål vid liv förstår jag och att förbjuda det vid raster tycker jag är att gå för hårt till. Självklart ska man kunna prata det språk man vill och med vem man vill men jag tycker man borde kunna väga av detta själv med personlig social kompetens hellre än regleringar.

      Att just svenskar drar sig till ett hörn och surar är inte så konstigt då de oftast bara förstår svenska och inte har möjlighet att sitta och småprata med någon som helst talar sitt hemspråk, för denna är ju dock vice versa inget problem.

    2. Att det är artigt och nonchalant att göra det inför andra håller jag med om. På rasterna sitter man och småpratar och talar man ett annorlunda språk fryser man indirekt ut andra från att deltaga i samtalet vare sig man vill eller inte. Att man vill hålla sitt tungomål vid liv förstår jag och att förbjuda det vid raster tycker jag är att gå för hårt till. Självklart ska man kunna prata det språk man vill och med vem man vill men jag tycker man borde kunna väga av detta själv med personlig social kompetens hellre än regleringar.

      Att just svenskar drar sig till ett hörn och surar är inte så konstigt då de oftast bara förstår svenska och inte har möjlighet att sitta och småprata med någon som helst talar sitt hemspråk, för denna är ju dock vice versa inget problem.

    3. Att det är artigt och nonchalant att göra det inför andra håller jag med om. På rasterna sitter man och småpratar och talar man ett annorlunda språk fryser man indirekt ut andra från att deltaga i samtalet vare sig man vill eller inte. Att man vill hålla sitt tungomål vid liv förstår jag och att förbjuda det vid raster tycker jag är att gå för hårt till. Självklart ska man kunna prata det språk man vill och med vem man vill men jag tycker man borde kunna väga av detta själv med personlig social kompetens hellre än regleringar.

      Att just svenskar drar sig till ett hörn och surar är inte så konstigt då de oftast bara förstår svenska och inte har möjlighet att sitta och småprata med någon som helst talar sitt hemspråk, för denna är ju dock vice versa inget problem.

    4. Att det är artigt och nonchalant att göra det inför andra håller jag med om. På rasterna sitter man och småpratar och talar man ett annorlunda språk fryser man indirekt ut andra från att deltaga i samtalet vare sig man vill eller inte. Att man vill hålla sitt tungomål vid liv förstår jag och att förbjuda det vid raster tycker jag är att gå för hårt till. Självklart ska man kunna prata det språk man vill och med vem man vill men jag tycker man borde kunna väga av detta själv med personlig social kompetens hellre än regleringar.

      Att just svenskar drar sig till ett hörn och surar är inte så konstigt då de oftast bara förstår svenska och inte har möjlighet att sitta och småprata med någon som helst talar sitt hemspråk, för denna är ju dock vice versa inget problem.

  17. Jag är bussförare och jag pratar på serbokroatiska eller kalla det jugoslaviska, bosniska, serbiska, kroatiska hur ni vill, men jag pratar på mitt språk på rasterna eller så fort jag har möjlighet att göra det. Har till och med fått vissa tydligt rasistiska kommentarer typ ”jag ser rött när jag hör detta språket talas” mitt svar på det var ju ” va bra, fortsätt med det”, det finns mycket rasism och ogrundade förutfattade meningar mot massa olika invandrargrupper i detta land, inget snack om saken. Vissa saker kan jag hålla med om men vissa går jag helt enkelt inte med på oavsett priset. Vissa säger här att det är inte hövligt att prata med nån utan att andra förstår vad man säger. Varför ska jag behöva veta vad min kollega pratar med sin landsman? Det bryr jag mig inte om. Om kollegan i frågan vill inkludera mig i konversationen kommer han eller hon göra det på svenska. På mitt jobb har vi garanterat mer än 60 olika nationaliteter och under mina 10 år på samma företag har aldrig blivit nåt problem när det gäller språket, tvärtom, man har själv lärt sig massa andra uttryck på olika språk vilket jag tycker är jävligt roligt och respektgivande mot alla. Till exempel om man går förbi en latino brukar man hälsa : ”hola amigo, que pasa” de svarar: ”kako si, dobro?”, kommer turken förbi säger man: ”merhaba komsu” de svarar ”zdravo komsija”, kommer nån grek förbi säger man ”ella re malaka ti kanis” de svarar ”desi bre” och så vidare och så vidare. Jag tycker att alla invandrargrupper faktiskt kommunicerar väldigt bra mellan varandra medans en del av svenskar (då menar jag inte alla, på mitt jobb de flesta svenskar är integrerade i det invandrarsamhället som vi har på jobbet 🙂 skämt åsido, drar sig liksom på nåt sätt in i sin hörna dag efter dag och surar i smyg. Varför? Det enda jag har som binder mig med mitt hemland är ju mina landsmän där jag kan fortfarande hålla mitt språk i livet. Har två barn, ingen av de kan prata mitt hemspråk vilket jag jag är faktiskt skyldig till och ångrar varje jävla dag, så det känns inte bra att höra att någon vill förbjuda mig prata mitt språk på mina raster.


  18. Varför ska jag behöva veta vad min kollega pratar med sin landsman? Det bryr jag mig inte om. Om kollegan i frågan vill inkludera mig i konversationen kommer han eller hon göra det på svenska.”

    Mycket bra formulerat, Slavisa!

    Ett viktigt och bra dokument om grundläggande språkliga rättigheter.

    Universal Declaration of Linguistic Rights

    http://www.unesco.org/cpp/uk/declarations/linguistic.pdf

  19. Du som var stolt över föräldrar som pratar svenska med sina barn, jag kan berätta för dig att dessa barn växer upp med en halv kultur, inte med en hel.
    Eftersom föräldrarna är från en annan kultur ursprungligen, och eftersom de själva växer upp i ett eget kulturellt sammanhang, lite sär-skilt från det svenska, med vissa accenter och egenheter…så blir det dissonans när föräldrarna inte bejakar sitt eget modersmål och talar med sitt hjärtespråk. Det blir på sätt och vis ett stympat känslospråk.
    Så istället dessa barn är förlorare, istället för vinnare.
    De barn där föräldrarna istället har en trygghet i sitt ursprung och även i sin integration, och där föräldrarna är trygga nog att prata sitt känslospråk med sina barn, de barnen får dubbelt upp av allt det goda, för de förmår ta upp båda kulturerna bättre, utan den subtila nervärderingen av den ena som ett utfruset, uteslutet språk innebär.

  20. Självklart ska alla prata samma språk under arbete på arbetstid – av kommunikationsskäl, effektivitetsskäl och säkerhetsskäl. Det tycker jag man kan ha lag på av arbetarsäkerhetsskäl.

    Men vi är inte livegna på jobbet. Vilket språk vi talar på våra raster är vår ensak, och inte upp till arbetsgivaren. Annars kan arbetsköparna även få igenom att vi inte får prata politik på rasterna, en inskränkning av demokratin.

    Däremot är det sunt förnuft och respekt mot andra att prata samma språk/svenska på rasterna om det finns andra som inte förstår i närheten. Det är ungefär som att man inte viskar på rasterna, det är också kränkande mot andra. Men detta är en fråga om privat uppförande, inget man kan sköta med tvång eller lag. Vill folk viska eller använda främmande språk andra inte förstår på rasterna får de uppföra sig så illa. Det är deras ensak på sina raster.

    Sedan. Uppenbarligen finns det många definitioner av rasism i omlopp, smala och breda. Jag gillar den smala att det handlar om ”ras” och hudfärg, annars går det inflation i begreppet och det blir mindre användbart när det verkligen gäller. Det räcker här att tala om diskriminering. Att det eventuellt inte finns ”raser” har inte med saken att göra. Även om de inte finns biologiskt (omdiskuterat) så finns de som sociala konstruktioner, och i den formen existerar raser i allra högsta grad fortfarande, liksom rasism.

    1. Det finns en vedertagen definition av rasism. Jag håller mig till den. Det finns ingen anledning att ändra den bara för att några människor tycker den är för vid. Antisemitism är rasism, islamofobi är rasism, diskriminering på grund av etniskt ursprung (och det inkluderar språk som ofta är den viktigaste markören för etniskt ursprung) är rasism. Sen vill jag påpeka att det är ett brott mot FN:s deklaration om mänskliga rättigheter om man inte får lova att prata sitt eget språk. Oavsett när och var det är.

      En annan ska är att folk behöver prata ett språk som alla förstår när det behövs. Men deet kan folk bestämma och avgöra själva. Och självklart kan man prata nåt annat än svenska på arbetstid. När 20 människor från forna Jugoslavien jobbar med att montera ned en stor maskin i en fabrik så är det ju självklart att de pratar serbokroatiska. Eller om 10 finnar som jobbar ihop på Volvos måleri pratar finska med varandra är det ju också vettigt. Det skulle uppstå många missförstånd om de var tvungna att prata svenska i alla lägen. Det finns absolut ingen anledning att reglera såna saker. Folk pratar det språk som funkar bäst i oliak lägen. SÅ funkar människan och verkligheten.

Kommentarer är stängda.