Boknytt
Femhundra år av latinamerikansk historia
Dag Retsö
Studentlitteratur
Raseliter demaskerade
Den första svenskskrivna boken om Latinamerikas allmänna historia på mer än 40 år. Dessutom välskriven och kunnig. Aktuell i samband med den spännande vänstervåg som sveper över regionen. Bäst är boken vad gäller den övergripande historien och de största länderna.
Men det är alldeles för lite skrivet om småländerna i Centralamerika, Karibien och de andinska indianländerna. Ingenting alls om Guayana-länderna. Speciellt saknar jag mer om de senaste årens dramatiska och folkliga uppror i Ecuador och Bolivia – i det senare landet har ju indianerna efter 500 år av förtryck äntligen återtagit makten. Varför inte mer om detta?
Jag hade också gärna sett ett annat fokus. Varför så mycket om Spanien och Portugal inför kolonisationen, men så lite om de indianska samhällena de mötte och deras kultur och tänkande som ju ännu lever kvar? Jag saknar mer om den indianska motståndskampen för 500 år sedan, som ju var den tidiga och egentliga starten på självständighetskampen från kolonialmakterna.
Den moderna självständighetskampen började också med indianerna i slutet av 1700-talet. Med hjältepar som Tupak Amaru ll & Micaela Bastida i Peru, och Tupak Katari & Bartolina Sisa i Bolivia. Tupac Amaru hade på sin sida indianer, mestiser, kreoler och svarta. Mer om detta till nästa upplaga av boken tack, de stod ju för den verkliga befrielsekampen (även om de förlorade). Sedan fanns det ju också en slags mayarepublik på Yucatanhalvön i Mexico på 1800-talet som förtjänar omnämnande.
Även de svartas historia hade kunnat framhållas mer. Alla slavupproren i Brasilien och i Karibien var också en del av frihets- och självständighetskampen. Inte minst de fria samhällen förrymda slavar skapade i skogarna, quilombos. Speciellt kungariket Palmares i nordöstra Brasilien, med kung Zumbi i spetsen.
Indianernas och de svartas kamp bör alltså ses som integrerade delar av den långa självständighetskampen, inte bara den traditionella (då segrande) ”vita” självständigheten i början av 1800-talet. Speciellt som författaren på ett så förtjänstfullt och avslöjande sätt beskriver vilken bluff-självständighet det var. Latinamerika bytte bara en yttre kolonialism (vit överklass i Spanien) mot en inre kolonialism (vit överklass i Latinamerika). Jämför med den vitrasistiska ”självständigheten” i Sydafrika och Rhodesia.
Boken beskriver suveränt ekonomi, politik och klassmotsättningar samt hur dessa relateras till varandra. Detta är ingen borgerlig-idealistisk historieskrivning som lyfter fram personligheter och idéers makt. Det är mer av en marxistisk-materialistisk historieskrivning som brutalt avslöjar verkligheten bakom den vita överklasselitens retorik och populism.
Sällan har jag läst en bok som så klarläggande visar på det råa giriga makt-penga-intresset bakom den vita överklassens vackra valpropaganda. Deras trixande och politiska manövrerande av massorna för att i slutändan tömma demokratin på allt innehåll. Några talande citat från slutordet i boken:
”För kreolerna, de vita infödda latinamerikanerna, var det inte de ekonomiska och politiska obalanserna mellan rik och fattig – eller mellan kreoler och den fattiga massan av indianer, mestiser och svarta – som skulle åtgärdas, utan obalansen mellan kreolerna och de Spanienfödda peninsulares…” (europeiska vita).
”Det uppror som följde var alltså ett uppror som riktades, inte mot Spanien som traditionens, katolicismens och de sociala hierarkiernas bålverk, utan mot ett Spanien som inte längre förmådde värna traditionen, katolicismen och de sociala hierarkierna…Latinamerikas självständighet har därför med rätta kallats den mest konservativa revolutionen i världshistorien.”
”Men liksom självständigheten var den allmänna rösträtten ett elitprojekt. Det krävdes nu kontrollmekanismer i form av partipolitiska manipulationer, fotboll, karnevaler och ändlös TV-underhållning för att även i fortsättningen hålla massorna i schack. Formeln var att låta massorna rösta men få dem att rösta fel.”
Hans Norebrink
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Latinamerika, Femhundra år av latinamerikansk historia, Dag Retsö, Spanien, Portugal, Kolonialism, Tupak Amaru, Micaela Bastida, Tupak Katari, Bartolina Sisa, Kolonialism, Frigörelse, Rasism, Historia, Peru, Bolivia, Brasilien, Kultur, Böcker, Samhälle
