Chicago – våldsstaden

I många människors medvetande så utgör Chicago sinnebilden för gangsterstaden. Detta rykte fick staden under den US-amerikanska spritförbudstiden 1920-33. Redan innan dess hade Chicago dock fler mord än den genomsnittliga US-amerikanska staden och flertalet av dem begicks av vanligt folk mot vanligt folk. Flertalet våldsdåd och mord i USA och Chicago handlade alltså inte om gangstrar och gangstermord.

En annan missuppfattning som finns är att Chicagos gangstergäng hade nåt med maffian att göra. Det hade de inte. Inte ens den italienska gruppering för vilken Al Capone var ledare i sex år. Låt oss för enkelhetens skulle kalla dem för Caponeligan. Cosa Nostra, den sicilianska maffian fick inte fäste i USA förrän efter andra världskriget och då främst i New York.

Caponeligan var dessutom som mäktigast efter att Al Capone lämnat ledarskapet för den och efter förbudstiden. Prostitution, svartjobb, utpressning och beskydd var då liksom delvis även tidigare dess viktigaste inkomstkällor.

Men Chicago hade i slutet av 1800-talet och början av1900-talet extremt höga mordsiffror i jämförelse med andra städer i USA och världen.  1875 var den så kallade mordfrekvensen (antal fall av våldsam död per 100 000 invånare) 2,2. Mordfrekvensen steg till 9,7 år 1920 och under förbudstiden till hela 18,8 år 1925. Sistnämnda år var mordfrekvensen i hela USA 11,1. Som en jämförelse kan nämnas att mordfrekvensen i Sverige legat kring 1 sen 1700-talet. Situationen under förbudstiden i USA har jämförst med inbördeskrigets Libanon:

– Chicago på 1920-talet var som inbördeskrigets Beirut, berättar Michael Lesy, professor i berättande journalistik i Hampshire College, Massachusetts, och författare till boken Murder city (2007). Det skedde i genomsnitt över hundra bombdåd om året, och i samband med primärvalet 1928 bombades flera senatorers och politikers bostäder.

Gangsterbanden låg i krig med varandra, och strider med kulsprutepistoler på gatorna fick stor medial uppmärksamhet.

Men huvddelen av morden i Chicago utfördes som redan nämnt av andra än gangsters. Mellan 1875 och 1920 ökade mordfrekvesnen med 331 procent och det var innan gangstermorden ökad.  Men det var myclet olika vilka som mördades och av vem:

Det sena 1800-talets mord i Chicago begicks oftast av en ung, fattig man som dödade en annan ung, fattig man på en saloon. De var sannolikt strax under 30 år gamla. Förmodligen kände de varandra och troligen var båda berusade. Ofta hade motivet med manlig heder att göra. Chicagos befolkning i denna åldersgrupp bestod av 112 män per 100 kvinnor, samtidigt som åldern för giftermål var som högst i USA under 1800-talets sista decennium. De många inflyttade eller invandrade singelmännen flockades i stället på barerna. Det fanns en saloon på var 53:e person i staden.

[…]

Chicagos befolkning mer än fördubblades mellan 1890 och 1910, vilket bidrog till att skillnaderna mellan antalet män och kvinnor jämnades ut och allt fler Chicagobor gifte sig. Det sociala livet flyttade in i hemmen, så även våldet. Den vanligaste typen av mord under början av 1900-talet skedde nämligen i hemmet, och tidningarna började skriva om “divorce by bullets”, skilsmässa genom kulor.

[…]

En annan aspekt av morden i Chicago som kommer fram är den etniska faktorn – ett kontroversiellt och dagsaktuellt ämne. Tyska invandrare var till exempel vida överrepresenterade vad gäller hustrumord, oklart varför.

Under 1910-talet strömmade stora grupper av svarta från södern till storstäderna i norra USA. I Chicago bosatte de sig i det så kallade “Black Belt” i de södra delarna av staden. Detta område var extremt våldshärjat. Sju gånger så många svarta som vita mördades i Chicago under de år som Jeffrey S. Adler har analyserat. De flesta mördades av andra svarta – eller av polisen. År 1920 utgjorde de svarta 4 procent av Chicagos befolkning, men 23 procent av dem som sköts ihjäl av polisen.

[…]

Även andra grupper som anlände till Chicago drabbades av höga mordtal. Det gällde exempelvis italienare, irländare och polacker. Många rotade Chicagobor såg de nyanlända invandrarna som huvudorsak till stadens blodiga mordstatistik och menade att den “gamla världens” utvandrare inte klarade av att lösa det moderna, amerikanska samhällets konflikter med civiliserade medel. Därför hamnade de i vendettor och nävrätt.

I det etniska spektret hamnade svenskar i ena extremen och italienare i den andra – italienarna hade 30 gånger högre mordfrekvens än svenskarna. Samtidigt hade den italienska gruppens våld ett speciellt kännetecken – ytterst få kvinnor eller barn inom denna grupp dödades.

Förklaringarna till de höga mordtalen i Chicago har ingen egentligen lyckats räkna ut. Många teorier finns men de motsägs av jämförelser med andra städer. Den snabba tillväxten, den stora invandringen och moderniteten har anförts som skäl. Men samma skäl anförs för andra städer för att förklara en nedgång när det gäller antalet mord. Många brittiska städer hade en lika snabb eller snabbare tillväxt än Chicago i slutet av 1800-talet, men de hade ingen ökning av mordtalen. Andra jämförbara US-amerikanska städer vad det gäller invandring, korruption osv som exempelvis New York uppvisar inga höga mordtal. New York låg under förbudstiden och början av 1900-talet under det US-amerikanska riksgenomsnittet vad det gäller mordfrekvensen.

USA hade i början av 1800-talet en mycket låg brottslighet och mordfrekvensen var låg. Det som kan förklara det enormt ökande våldet i USA i slutet av 1800-talet är nog inget annat än koloniseringen av mellanvästern, utrotningen av indianer och det US-amerikanska inbördeskriget 1861-65.

Brutaliseringen av unga män under inbördeskriget och utrotningskrigen mot indianfolken på prärien följde troligen med in i det civila livet. Chicago låg nära stridsfälten i indiankrigen. New York var långt bort. Slaveriets negativa konsekvenser ska nog inte heller underskattas.

Krig har negativa effekter på människor. Inte utvandring och invandring. Det är med stor sannolikhet krigs brutaliserande verkan på människor kombinerat med dåliga sociala förhållanden som leder till våldsam social utveckling. Ihop med korruption och möjligheter till svartjobb och andra enkla försörjningsmöjligheter utanför de lagligas gränser kan det också utvecklas till organiserad brottslighet.

Källor: Homicide in Chicago, Forskning & Framsteg, Henrik Höjer: Al Caponegangstern och den amerikanska drömmen,

Läs mer: FoF, SVD, ArbB,

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,

Henrik Höjers bok om Al Capone, 42 kr hos Adlibris

Tags: , , , , , , , , , , , , , ,

Powered by Qumana

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!