Samhällsförnekande individualism

Boknytt
Till frihetens försvar
Per Bauhn & Dilsa Demirbag-Sten
Norstedts

Samhällsförnekande individualism

”Det finns inget samhälle, bara individer”, sa högerspöket Thatcher. Författaren-debattören Dilsa Demirbag-Sten och filosofiprofessorn Per Bauhn verkar med sin atomistiska nyliberalbesläktade individextremism ligga nära den politiken i sin debattbok ”Till frihetens försvar – En kritik av den normativa multikulturalismen”.

Men som vanligt när det gäller borgerliga liberaler är det i slutändan husse överklassen som sätter gränser för individens frihet. Den tar stopp vid vardagen och personalingången, innanför vilken diktatur råder över de maktlösa individerna underkastade den heliga privata äganderätten. Eller vad sägs om följande citat från boken:

”Arbetsplatsen finns inte till för att hjälpa samhället med integration eller jämlikhet, och inte heller är den en arena för de anställda att manifestera sin personliga smak eller tro. Arbetsplatsen är en del av arbetsgivarens egendom och det är därför upp till honom eller henne att specificera vilka klädkoder som ska gälla”.

Enligt författarna är det individer som skapar kulturer och inte tvärtom. Men det är ju grundläggande sociologisk baskunskap att individ och struktur/kultur/samhälle ömsesidigt skapar varandra i en evig rundgång. Och för en av naturen såväl social som personlig varelse som människan är därför kollektivet och individen lika viktiga.

Men vad är kollektivet? Idealt vore det hela världens befolkning, men dit har vi ännu mycket långt att gå, och kanske når vi aldrig helt dit. Än så länge är det nationerna som gäller, och då är det förstås bra för solidaritet, vi-känsla och sammanhållning om nationen också sammanfaller med samhälle, demokrati, övergripande kultur och någorlunda gemensamma värderingar.

Här håller jag med författarna att ”tribalfeodal” multikulturalismen verkar splittrande på samhället (liksom på folket och arbetarklassen). Det kan leda till gränsskapande identitetskamp och gruppegoistisk resurskamp (istället för att fattiga enar sig mot rika). Men deras drömmar om indidivkulturalism kommer bara att leda till ett ännu mer söndrat och själviskt samhälle.

Frihetlig men fragmenterande individualism måste därför balanseras av ”samfaldig” gemenskapsskapande kollektivism i form av klassen, nationen-folket (samtliga medborgare oavsett ursprung) och mänskligheten-naturen. Människan är både Jag och Vi.

Hans Norebrink

Läs mer (märkligt, det finns två böcker med samma namn, den andra är intressantare så ni får länkar till den med): EX, GP, SVD, Strömbäck, AB1, 2, Newsdesk, Sydsvenskan, DN, Petter Larsson, HD, Per Wirtén,

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

159 kr hos Adlibris

Advertisements