Dragsmarks kloster och klosteregendom

Dragsmarks kloster på Bokenäset grundades troligen vid mitten av 1200-talet under kung Håkon Håkonsson beskydd och var ett premonstratenskloster. Det grundades av folk från Børglum kloster på Nordjylland och fick namnet Marieskog. Med tiden fick godset stora markegendomar i Bohuslän, framförallt på Bokenäset och Orust men även i andra delar av Bohuslän. Ytterst lite är känt om klostrets äldre historia och det finns en lång rad skrönor och anekdoter utan sanningshalt.

Det verkar dock som om klostret annekterat Oxevikens kapell någon gång på 1300-talet och omkring 1450 annekterades Bokenäs och Morlanda kyrkor. Tillgångarn och avkastningarna från dessa kyrkor hade dock redan från år 1420 tillfallit klostret. År 1519 hade Dragsmarks kloster en världslig föreståndare, det första kloster i Norge som hade detta. Den siste abboten avled förmodligen 1510. Den som blev världslig föreståndare var Herman Mattsson.

Fram till 1523 tillhörde klostret Viken. 1523 erövrades Viken av svenskarna och mellan 1523 och 1526 låg klostret i Olsborgs län, därefter fram till 1532 under det 1526 nyuppförda Karlsborg. Mellan 1530 och 1532 var Åke Claesson Tott hövitsman på Karlsborg. 1532 återlämnades området till Norge och Peter Störle blev världslig föreståndare för Dragsmarks kloster. Karlsborg och Olsborg lades då under Bohus län medan Dragsmarks klosteregendomar bröts ut och bildade ett eget län som Peter Störle fick i förläning. En förläning han behöll till 1542. Därefter fick Claus Bille det i förläning år 1544 för att sedan ersättas av Jens Holgersson Ulfstand år 1549. Claus Bille var också hövitsman på Bohus och bägge länen i det nuvarande Bohuslän styrdes då alltså av samma man.

1552 efterträddes Ulfstand av Palle Grubbe som dog 1561 varvid hans änka Margrete Hardenberg behöll Dragsmarks klosters län som pant. Vid hennes död 1573 inlöstes länet och överläts på Knut Grubbe som efterträddes av sin änka Metta Ulfstand. Hon levde till 1602 då Dragsmarks kloster län indrogs och las under Bohus. Så förblev situationen fram till 1624 då Nils Hammersta fick Dragsmarks klosters län. Efter Hammerstas död 1643 blev Thomas Dyre från 1644 länsherre och han innehade det till sin död 1651. Thomas Dyre var vid denna tid också ägare av Sundsby och Åby säterier. Han var gift med Margaretha Hvitfeldt. 1653 fick Henrik Willumsen (Rosenvinge) länet. Han behöll det till 1658 då det blev svenskt och lades under kronan och Bohus. Dragsmarks gods tid som eget län upphörde därmed för alltid. Delar av godsegendomarna gavs till Rutger von Ascheberg.

1661 tillhörde mer än halva Bokenäs socken Dragsmarks klostergods. Hela Dragsmarks socken tillhörde klostergodset vid samma tidpunkt. Totalt omfattade godset 31 mantal i de två socknarna plus ytterligare mark på annat håll.  Rutger von Ascheberg hade redan 1674 köpt egendomar i Bokenäs socken och fick 1660 Lindholmen i Dragsmark som ärftligt frälsegods och 1666 förlänades han Klostergården, Munkeby och några av Hultåsgårdarna i samma socken. Han erhöll efterhand huvuddelen av klostergodset. Reduktionen på 1690-talet innebar att han eller hans arvingar förlorade huvuddelen av den egendom som tidigare tillhört Dragsmark. 1693 dog von Ascheberg och kanske såldes en del av hans egendomar då. 1697 hade klostergodset egendomar i Bokenäs och Dragsmark minskat till 22 mantal. och en tid efter detta tycks klostergodset som sådant ha upphört.

Andra källor:
Eibert Ernby, Margareta Hvitfeldts Donation, vision och verklighet, 2006
Bengt Elling, Bokenäs och Dragsmark i gången tid, 1978
Christer Andersson, Dragsmarks kloster samt Dragsmarks och Bokenäs kyrkor, 2006

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,

Powered by Qumana

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!