Vese Säteri – Brun, Bagge, Måneskiöld och Strömstierna

1317 omtalas Vese säteri för första gången då kung Haakon Magnusson i december det året skänkte ca 100 hektar av Veses jord till Sankt Michaels kapell i Tönsberg för att få själahjälp åt sig och sina föräldrar. Det var förmodligen bara en liten del av Veses mark och en stor del av Bro socken tillhörde godset. Ännu på 1600-talet var Broberg, Tveten, Ormedal, Björneröd, Bubacka och Lingatan underordnade Vese storgods.

1570 tycks säteriet ha hamnat i skepparen Arild Pederssons händer och 1607 blev skeppshövitsman Hans Brun ägare till gråden genom byte. Av Hans Bruns barn gifte sig Birgitte Hansdotter Brun med änkeman Peder Knudsen Måneskiöld och Hans Hansson Brun gifte sig med Margareta Pedersdotter Bagge på Holma. 1609 så bytte Mads Pederson Bagge på Holma och hans systrar Anna Pedersdotter Bagge och Margrete Pedersdotter Bagge (gift med Hans Hansson Brun, arvtagare till Vese) till sig sätesgården Vese. Snart utökades godset Vese med gårdarna Tveten, Orndal, Björneröd, Bubacka och Lingatan i Bro socken. Gårdar som tidigare ägts av familjen Bagge och tillhört Holma säteri. Ytterligare gårdar köptes in år 1613.

Vid Mads Pedersson Bagges död cirka 1645 ärvdes säteriet av dottern Karin Madsdotter Bagge, gift med Peder Lauridsson Måneskiöld från Restenäs invid  nuvarande Ljungskile. De fick två barn, Margareta  Pedersdotter Måneskiöld, gift med löjtnant Hans Henrik von Reichwein och Mads Pedersson Måneskiöld, gift med Kristine Jörgensdotter von Reichwein.

1660 tvingades Peder Lauridsson Måneskiöld att pantsätta Vese till Margareta Hvitfeldt och 1691 såldes hela godsegendomen av Margareta Pedersdotter Måneskiöld och Hans Henrik von Reichwein till lagman Alexander Cock. 1709 sålde han det vidare till Håkan Gyllenbjälke.

Sedan ägdes det av Olof Knape (adlad Strömstierna år 1715 och välkänd amiral i svenska flottan) från 1712 då han köpte det av Håkan Gyllenbjälke. Samma år som han adlades, 1715,  köpte han också fiskelägena Lysekil och Malmön från staten och lade dem under Vese. När han dog 1730 övergick ägandet till hans änkas Christina Thorvedsdotter Ströms brorsdotter Margareta Strömcrona, dotter till Nils Thorvedsson Strömcrona. Hon gifte sig med Johan Caspar Greiffenschütz De ärvdes av sonen Johan Casper Greiffenschütz och hans fru Maria Elisabet Virgin. Efter Johan Casper Greiffenschütz död år 1767 ärvdes Vese och halva Malmön av äldste sonen, vice häradshövding Olof Greiffenschütz. 1776 sålde denne sin del av Malmön till Nils Rasmusson och 1778 sålde han också Lysekil till ett 40-tal boende i fiskeläget. Deras ättlingar var sen intill slutet av 1800-talet de stora markägarna i blivande staden Lysekil.

Vid Olof Greiffenschütz död 1798 ärvdes Vese av brorsdottern Johanna Margareta Greiffenschütz och hennes man, vice häradshövding Christian Fredrik Hjort. De pantsatte hela godset, med undantag av Brogårdarna där paret Hjort bosatte sig, till handelsmannen Jacob Bergström år 1803 och han fick senare samma år tillåtelse av kungen att köpa säteriet. 1829 dog Jacob Bergström och säteriet ärvdes av hans dotter Maria Christina Bergström Kamp. Efter hennes död 1864 köptes det år 1865 av Herman Daniel Strettenberg som 1870 sålde det igen, nu till grosshandlare Johan August Nomell i Uddevalla. Han dog redan 1875 och tio år senare sålde hans änka säteriet till bryggaren Magnus Fagerberg. I början av 1900-talet köptes gården av familjen Mattsson/Niklasson och sedan delades den på 1920-talet.

Gården har gett namn till en svensk äpplesort.

Läs mer: Härnäset,

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Powered by Qumana

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!