Dynge hus – Gullmarsbergs säteri

Dynge hus, troligen en medltida borganläggning, invid Dyngekilen (Gullmarsvik) i Skredsviks socken nämns redan på 1100-talet och ska enligt sägnen ha rustats upp av Håkon Håkonsson under 1200-talet. 1307 nämns det i ett dokument då de svenska hertigarna Erik och valdemar träffar norske kun Håkon på Dynge hus.

1405 pantförskrevs Dynge hus av Drottning Margareta och Erik av Pommern till adelmannen Ficke Grubendal. Ficke Grubendal övertog senare godset och det gick sedan i arv till hans son Eggert Grubendal som inte hade någar egna barn. Han testamenterade förmodligen godset till styvdottern Dorotea Håkansdotter och hennes man Laurens Nilsson. Senare blblev emellertid Laurens Nilsson stämd av Henrik Krummedike som hävdade att det fanns en legitim arvtagare till Eggert Grubendal, nämligen Ficke Henriksson, vars arvtagare i sin tur sålt Dynge hus till Krummedike. 1499 tilldömdes Henrik Krummedike ägandet av Dynge hus i en domstol i Oslo då han kunnat uppvisa dokument som bevisade det han hävdade.

1510 krävde föreståndaren vid Dragsmarks kloster, Herman Matsson, rätten att förfoga över Dynge hus på grund av en skuld han menade att Krummedike hade till klostret. År 1523 överlät Henrik Krummedike ägandet av Dynge hus till Didrik Willumsen. Denne dog dock året efter varvid godset övertogs av Henrik Krummedike igen. Efter hans död år 1530 innehade hans änka Anna Rud godset intill sin död 1533. Troligen förstördes Dynge hus i brand under något av åren därefter. Kanske brändes det ner av Knut Alvsson (Tre Rosor) är 1502 i samband med denna familjs strider med släkten Krummedike. 1573 överläts godset till Peder Overberg

1658 blev Bohuslän svenskt och då innehades Dynge av en man vid namn Didrik Kall. Det tycks då ha övertagits av kronan.

1661 skänkte kronan (staten) hemmanet till Rutger von Ascheberg och egendomen gjordes om till säteri. Rutger von Ascheberg lät uppföra en ny säteribyggnad på en plats en bit ifrån den plats där Dynge hus legat. Sten från den gamla borganläggningen användes till bygget av den nya säteribyggnaden. Vid Aschebergs övertagande omfattade godset cirka 9 mantal varav en del tidigare hade tillhört Dragsmarks klostergods. Egendomarna låg i Foss, Dragsmarks och Skredsviks socknar.

Gullmarsbergs säteri ärvdes av Rutger von Aschebergs son Christian Ludvig von Ascheberg (1662-1722). Han drabbades hårt av reduktionen av gods på 1690-talet och fick låna pengar av köpmannen Alexander Williamsson. Denne tog över Gullmarsberg och vid hans död såldes säteriet till häradshövding Johan Tham. Dennes fru, Elsa Sigrid Adlerstjerna, gifte om sig två gånger efter hans död. Den tredje maken var Gabriel Bildensköld.  Gullmarsberg tycks därefter ha sålts till Bernhard Virgin.

Rutger von Aschebergs dotter Anna Elisabet on Ascheberg (-1656) gifte sig med Arvid Soop (-1717). De fick Holma säteri som arv och fick tillsammans en dotter Eleonora Elisabet Soop (1685-1722). Den sistnämnda gifte sig med Bernhard Virgin (1673-1743), som ju ägde  Gullmarsbergs säteri.  Nu fick han också överta Holma säteri. Sonen Arvid Bernhard Virgin (1715-94) tog senare över Holma och brodern Claes Virgin tog över säteriets avelsgård Torp i Bro.

1772 köpte köpmannen Anders Knape Gullmarsberg och samma år testamenterade han hela sin egendom till Gustavsbergs Barnhusstiftelse. Gullmarsbergs säteribyggnad förföll väldigt under den tid som gården ägdes av Gustavsbergs Barnhusstiftelse. Jordbruket arrenderades ut under dessa år. 1947 såldes slutligen säteriet till överste Nils Falk och hans fru Maja. De rev ner byggnaderna och endast huvudbyggnaden återuppbyggdes. Efter deras död övertogs gården av deras yngsta dotter Gunilla Falk Bengtsson, gift med Göran Bengtsson. Mellan 1964 och 1980 arrenderades jordbruket ut.

Andra källor: Eibert Ernby, Margareta Hivtfeldts donation, 2006

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Powered by Qumana

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!

Ett svar på “Dynge hus – Gullmarsbergs säteri”

Kommentarer är stängda.