Af Petersens – Ostindiska och Erstavik

Del 5 av 33 i serien Ostindiska kompaniet

Ostindiska kompaniet

Abraham Petersen (1679-1729) och dennes brorson Lorens (Lorentz) Petersen (1729-1800), gift med Johanna Sofia Damm (1746-1826) flyttade till Göteborg från Stockholm och grundade sin förmögenhet där genom framgångsrik affärsverksamhet. Abraham Petersen var gift med Johanna Christina Tham (1672-1729), syster till Sebastian Tham (1666-1729), delägare och ägare i diverse fartyg engagerade i kaperiverksamhet (sjöröveri). Sebastian Thams son Volrath Tham (1687-1737) blev direktör i Ostindiska kompaniet.

Lorens Petersen, en av Göteborgs allra rikaste män i slutet av 1700-talet, anlade tillsammans med kollegan, tillika svågern, Fredrik Damm (1742-96) i slutet av 1750-talet ett landeri ungefär på det område som idag avgränsas av gatorna Kungsportsavenyn, Engelbrektsgatan, Södra Vägen och Berzeliigatan. När Lorens Petersen 1771 blev ensam ägare till fastigheten gav han det namnet Lorensberg. Familjen Petersen sålde fastigheten 1823.  Idag ligger Lorensbergsteatern, stadsbibilioteket och Hotel Park Aveny (Elite Hotels) på tomten.

Fredrik Damms bror Johan Henrik Damm (1740-98) var gift med en dotterdotter till driektören i Ostindiska kompaniet, Volrath Tham, Anna Dorotea von Schoting (1757-1802), dotter till Paul Roland von Schoting (1722-60), kapten i Ostindiska kompaniet. Johan Henrik Damm och fadern Anders Damm drev tobakstillverkning och var under många år de dominerande tobaksfabrikörerna i Göteborg.

Herman Petersen (1713-1765) var son till Abraham Petersen i Göteborg (uppgifterna i Wikipedia är alltså delvis fel då Lorents Petersen var gift med Johanna Sofia Damm). Herman Petersen började sin bana som grosshandlare i Stockholm, och blev sedan direktör för Saltkontoret. Han gifte sig 1741, såsom kontorstjänsteman, med Magdalena Bedoire (-1751), som kom från en mycket framstående borgarfamilj i Stockholm, vilket kan ha varit ett skäl till att han erhöll burskap strax därefter. Med hennes bror Fredrik Bedoire (1714-48) grundade han bolaget Petersen & Bedoire som hade en betydande kopparhandel med Frankrike.

1753 gifte Herman Petersen om sig med sin avlidne kompanjons änka som tillika var hans likaledes avlidna hustrus kusin, Charlotta Bedoire, och blev 1760 direktör för Svenska Ostindiska Kompaniet och bankofullmäktig. Petersen hade emellertid sin fot i flera företag och industrier.

1762 förvärvade Herman Petersen Erstavik i nuvarande Nacka. 1763 blev godset tillsammans med det Petersenska huset i Gamla stan fideikommiss inom familjen Petersen, senare af Petersens, det namn under vilket två av Herman Petersens söner adlades år 1770. En var Johan Abraham af Petersens (1742-1795) som fick Erstavik som fideikommiss.

Herman Petersen var också inblandad i de så kallade växelkontoren och stödde politiskt hattarnas parti. Växelkontoren hade till ansvar att hålla ordning på valutan och hålla växelkursen nere. När mössorna kom till makten vid riksdagen 1765-66 så ledde det till att deltagarna i växelkontoren dömdes till hårda straff. Herman Petersen (1713-65)  dog under processens gång och fick inget straff.  Andra delägare som Claes Grill fick böter på 1 000 d smt och dömdes till förlust av borgerlig näring i tre år,  Johan Abraham Grill dömdes till 500 d smt i böter, Gustaf Kierman (1702-66), Jean Henri Lefebure (1708-67) fick ännu hårdare straff och Thomas Plomgren (1702-54) som var en drivande kraft i starten av Växelkontoren var redan död sen länge.

1891 såldes delar av Erstavik, nämligen hemmanen Neglinge och Skogsö (2 mantal) samt Älgö (totalt 900 hektar) till bankdirektören Knut Agathon Wallenberg som där grundade villastaden Saltsjöbaden. Köpeskillingen uppgick i den tidens penningvärde till 250 000 kronor som kom att tillföras fideikommissen som kapital.

Genom en överenskommelse 1961 bidrog Stockholms stad till renoveringen av det Petersenska huset i Gamla stan. I gengäld lät Erstaviks fideikommiss Stockholms stad arrendera tre stora markområden mellan Nackareservatet och Erstaviken, dessa områden utgör ett omfattande grönområde mellan Nackareservatet och Erstaviken med det närliggande Saltsjöbaden. Egendomen är fortfarande (2011) i familjen af Petersens ägo och ett av de sista kvarvarande fideikommissen i Sverige. Idag omfattar godset 2 400 hektar mark.

Läs mer: Björn Kleen1, 2, SVD, SDS, EX,

För mina andra källor se min första artikel om Ostindiska kompaniet.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Powered by Qumana

Series Navigation<< Hahr – frimurare i Ostindiska kompaniets tjänstAf Sandeberg – Sandhems bidrag till adeln >>
About these ads

  • Anders, jag måste fråga, jag har länge undrat varför du går igenom en massa finansfamiljer och deras ägande? Alla vet vad kapitalism innebär, men varför är det viktigt att veta exakt vad de äger och vilka de är släkt med? Kan du inte berätta det i en separat bloggpost?

    • Jag gillar historia. Och gillar att skriva om historia utifrån ett indviduellt perspektiv.

      Svensk kapitalism skapades ur fyra saker, piratverksamhet, den ostindiska handeln, järn- och träexport och sill. Smuggling var en del av både piratverksamheten och den ostindisk handeln. Nu skriver jag därför om Ostindiska kompaniet,s en ska jag skriva om sillfisket, piraterna och järnexporten. Jag har lärt mig och förstått att opiumsmuggling till Kina var en av de saker som de verksam inom denna handel tjänade mest på. Det visste jag inte innan och väldigt få har skrivit om det.

      Tillsammans med mina inlägg om kriminella gäng så ger dessutom dessa inlägg mig en stabil skara läsare. Över tid är inläggen om brottslighet och kriminella gäng mina mest lästa inlägg, följda av inläggen om finansbolag och finansfamiljer.

      Jag skriver ju inte bara om finansfamiljer utan också om deras bolagskonstruktioner , finansbolag, banker, investmentbolag, stiftelser, fiffel osv.

      Det ger dessutom uppslag till nya grejer att skriva om. Ostindiska har gett mig en speciell idé som jag återkommer till.

    • De om nutida finansfamiljer är skrivna enligt mönster från en annan person, CH Hermansson och hans böcker om de 15 familjerna. Det var intressant då och jag kan inte förstå att det skulle vara annorlunda idag. Så jag skriver. Ingen annan gör det.

  • Pingback: Bedoire – rik flykting och köpmannafamilj | Svensson()

  • Pingback: Skeppsbroadeln | Svensson()

  • Pingback: Plomgren - korrupta handelsmän och politiker | Svensson()

  • Pingback: Handelshus och handelsmän i 1700-talets Göteborg | Svensson()

  • Pingback: De stora järnexportörerna på 1700-talet | Svensson()

  • Pingback: Borgarfamiljer i Stockholm | Svensson()

  • Pingback: Tham | Svensson()

  • Pingback: Abraham Grill | Svensson()