Lagar som inte kan tillämpas ska inte finnas

Lagstiftning som i praktiken inte leder till förändringar och som inte har några praktisk konsekvenser kan man kalle för okynneslagar. Den nya lagen om direktböter vid nedskräpning är en sådan okynneslag. Den är i praktiken meningslös. Nedskräpning var redan tidigare förbjudet och möjligheten för polisen att skriva ut böter direkt kommer nog ytterst sällan att utnyttjas. Människor kastar inte skräp mitt framför ögonen på en polis helt enkelt. En enda meningslös lag gör kanske ingen skada och det är inte heller fel att polisen kan skriva ut böter direkt för nedskräpning. Men många meningslösa lagar som inte går att upprätthålla gör att tilltron till lagstiftningen riskerar att minska.

För mig verkar det som om lagen som förbjuder människor att titta på barnporr är meningslös. Inte för att jag tycker det är okej att titta på barnporr, utan för att den inte går att tillämpa och upprätthålla. Polisen kan i praktiken inte beivra brott mot lagen. Och skulle de försöka så skulle de behöva kolla vad verande människa gör på internet. En storskalig och integritetskränkande övervakning med andra ord. Materialet som lagras på grund av den så kallade FRA-lagen skulle förstås också kunna användas för detta, men vill vi verkligen ha ett sådant storebrorssamhälle där allt vi gör kontrolleras och gås igenom. Jag vill det inte. För mig känns ett sådant samhälle mycket obehagligt.

En annan sådan lag är förbudet att gå mot röd gubbe. Det är fortfarande olagligt, men kan inte längre bestraffas. Varför ska vi då ha kvar lagen? Om man som gångtrafikant orsakar en olycka så finns det väl andra brott som man kan straffas för misstänker jag.

En annan meningslös lag utan någon som helst betydelse är lagen om maskeringsförbud vid demonstrationer. Den gäller bara om polisen sagt till om att det råder maskeringsförbud. Är polisen så orolig att de för det så innebär det att de som har maskering förmodligen inte kommer att bry sig. I dndar fall kan polisen om de agerar för att stoppa maskeringar skapa oroligheter som annars inte hade inträffat överhuvudtaget. Lagen är meningslös, går oftast inte att upprätthålla och i vissa fall är den också rent kontraproduktiv.

Sen kan man naturligtvis argumentera för att vissa lagar behövs för att samhället vill visa att här går gränsen, detta är inte acceptabelt. Det är ett acceptabelt argument. Men som exempel så fanns det redan lagstiftning som innebar att barnporr var förbjudet och ska var förbjudet. Övergrepp mot barn är inte acceptabelt på något sätt. Att också förbjuda själva tittandet, gjorde det inte mer förbjudet med barnporr. Utan bara att vi fick en lag till, en lag som inte kan tillämpas.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements
  • Svensson anser här att lagar som inte kan tillämpas inte borde finnas. Jag håller med och anser därtill att antidemokratiska, oberättigade, idiotiska lagar inte bör finnas. Över huvud taget bör en lag bara stiftas om det finns *verkligt* goda skäl för den.

    Vad Svensson här väljer att bortse ifrån är att lagar för svenskarna i allmänhet och riksdagen i synnerhet inte bara (eller ens primärt) motiveras pragmatiskt. Om så vore, skulle Svenssons påpekande att vissa lagar inte har några praktiska konsekvenser vara ett gott argument för att riva upp dessa lagar.

    Men för svenskarna är lagarna inte ett redskap för att skapa ett fungerande samhälle, utan mer en fråga om moraliskt-kulturellt uttryckssätt: genom lagstiftningen visar vi vad ”vi” accepterar och inte accepterar. Att sedan en lag inte leder till polisiära ingripanden är irrelevant: Vi har sagt att barnporr är oacceptabelt (utan att besvära oss om att fundera vad ordet ”barnporr” exakt betyder), och detta räcker gott, tycker den som inte uppfattar nyanser och subtiliteter och är rädd för det som är annorlunda och därför inte vill undersöka saken närmare.

    Att stifta många lagar är därför bra: Ju fler saker som reglerats, desto tydligare ser vi vilka vi är och var vi står. Den enda sak som vore bättre var en stark ledare som hade klara tydliga åsikter, vars ord var lag, och som vi jag-svaga kunde identifiera oss med. Han eller hon skulle skydda oss mot allt det vi fruktar, allt som är främmande och annorlunda. En av nio danskar vill hellre ha diktator än folketing, Jag kan inte tänka mig att det är annorlunda i Sverige.

    Frihet och tolerans är inte så viktigt, när allt kommer omkring. Demokratins grundstenar alltså. Trygghet, säkerhet, och det enkla och begripliga är mycket viktigare. Ju fler lagar desto bättre.

    Det finns människor som tänder sexuellt på djur. Äckligt. Ingen bör få titta på bilder föreställande djur utan kläder!!!!

    /Ernst

    • Det är svårt att veta vad du vill mer än gnälla. Det är också svårt att veta var och när du är ironisk och inte. Din kommentar blir därmed ganska obegriplig.

      • Gnälla vill jag inte alls. Min kommentar blir dessutom mer begriplig utan censur:
        ”/*faktauppgift utan källa, borttagen*/ #AS”

        Jag skrev att en av nio danskar vill ha diktatur. Och att jag inte tror att läget är mycket annorlunda i Sverige.

        Det första kan jag ange källor för, prova t.ex. http://www.dn.se/nyheter/varlden/var-nionde-dansk-oppen-for-diktatur

        Det andra bör jag inte behöva ange källa för.

        Jag beklagar att du finner mitt inlägg obegripligt och att du har svårt att avgöra vad som är ironi och inte. Men kanske andra begriper?