Åtalet mot Strauss-Kahn nedlagt

Åtalet för våldtäktsförsök och sexuella övergrepp mot den tidigare IMF-chefen Dominique Strauss-Kahn (DSK) har lagts ner. Han var misstänkt för övergrepp mot en städerska på ett hotell i New York.

Det är dock bevisat att städerskan och DSK haft någon form av sexuellt umgänge:

Snart kom också DNA-bevis som konstaterade att det förekommit någon typ av sexuell kontakt mellan städerskan och Strauss-Kahn. Bland annat säkrades DNA-spår av sperma från Strauss-Kahn på kvinnans kläder.

Trots det fortsatte Strauss-Kahn att neka till anklagelserna under domstolsförhandlingarna i New York i början av juni. En månad senare skrev New York Times att rättsfallet mot Strauss-Kahn höll på att ”kollapsa” eftersom åklagarna tvivlade på städerskans berättelse.

Enligt New York Times hade åklagarna också upptäckt att hotellstäderskan kan ha haft koppling till brottslig verksamhet som knarkhandel och penningtvätt.

Både städerskan och Strauss-Kahn har stämt journalister för förtal i samband med rapporteringen om händelsen. I städerskans fall gällde det uppgifter om att hon skulle ha prostituerat sig.

Hon påstår att det var våldtäktsförsök. Han nekar. Ord står mot ord. Då handlar det om trovärdighet och åklagarna har förmodligen bedömt fallet så att städerskans trovärdighet inte var tillräcklig för att få till stånd en fällande dom. Och åtalet har därmed lagts ner.

Det kan ändå vara så att övergrepp har begåtts, men det går inte att bevisa eller att få en fällande dom. Då ska inget åtal väckas.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!

22 svar på “Åtalet mot Strauss-Kahn nedlagt”

    1. Där kan jag inte hålla med dig.
      Vad gjorde hans sperma på hennes kläder? Är HAN trovärdig?

      Vad har hennes förflutna med denna händelse att göra?

      Pengar och makt, det är vad det handlar om. En man med pengar tror sig kunna få och göra vad han vill.

      1. Så för att de haft någon sexuell kontakt så är det ett bevis på ett övergrepp? Är du feminist som anser att sex är ett övergrepp, och att kvinnor som har sex män med är könsförrädare?

        Han har själv erkänt att de lekt tillsammans, så hur skulle det på något vis minska hans trovärdighet?

        Hennes bakgrund har allt med detta att göra. Rör sig i kriminella kretsar osv osv.

        Pengar och makt, och hon ansåg sig ha en lätt chans till ett par miljoner i utpressningspengar när hon anklagade en rik man för våldtäkt.

        Detta är ett solklart fall av falskanmälan, mycket vanligt förekommande.

        1. Ett, jag har inte skrivit att det är ett övergrepp eller att det finns bevis på övergrepp. bara att det faktum att åtalet läggs ner inte är ett belägg för att övergrepp inte begåtts.

          Falskanmälmingar förekommer, det är enligt forskning inte speciellt vanligt. Däremot är det mycket vanligt att övergrepp som faktiskt ägt rum inte går till rättegång eller inte ens anmäls. Detta vet man också genom frågeundersökningar och statistik. Falskanmälningar är ett förhållandevis lite problem. Våldtäkter är ett litet problem men mycket större och allvarligare än falskanmälningar.

          1. Statistik. Brå. Rapporter och utredningar om våldtäktsbrottslighet.

            Det är svårt att bedöma trovärdighet, men det görs alltid. Utifrån hur man är klädd, hur man för sig, vad man heter, kön, yrke, vem man är och en massa andra subjektiva faktorer. Så funkar människor. Även i rättssalen. Och står ord mot ord får sånt stor betydelse. Sen är ju principen också den att kan man inte bevisas vara skyldig ska man betraktas som oskyldig. Därför inget åtal mot DSK.

          2. De har inte utrett det du uttalar dig om. Den gamle skojaren Diesen har gjort något som han kallar utredning av saken, men den rör alltså hur stor andel av anmälningar av våldtäkter som har konstaterats vara osanna inte hur många som är det. Brå kan inte ge någon statistik eftersom de inte ens vet hur många anmälningar det är (de har bara siffror på antalet brott, antalet åtal och antalet domar, hur många anmälningar, anmälda eller anmälare vet de inte och ingen annan heller), däremot är det ganska vanligt förekommande med medvetna lögner där man delar antalet åtal med antalet anmälda brottstillfällen. Det finns vad jag vet bara en enda forskare som verkligen undersökt saken och han heter kanin, i hans forskning varierade de erkänt falska anmälningarna från 50% (studentområde) till 26% (amerikanska flygvapnet). Men de är gamla och i en annan social kontext (t.ex. är det nog ovanligare här att man förklarar bristande oskuld inför sina släktingar med våldtäkt).

            Svårt? Är det möjligt?
            Kan rättens ledamöter med ledning av den trovärdighet de uppfattar verkligen säga vem som talar sanning och inte? Om ord står mot ord, kan man då fälla i en rättsstat?

          3. Antalet anmälda brott vet man (däremot inte antalet brott). Det är ju inga problem alls. Hur många som är osanna vet man inte, hur stort mörkertalet är vet man inte. Men det finns frågeundersökningar (NTU, finns också hos Brå och på andra ställen, jag har skrivit om dem på annan plats på min blogg, Den ger vid handen att endast10-20% av alla sexualbrott anmäls.

            Så låt oss göra så här, ett litet räkneexperiment. Totalt antal anmälda våldtäkter är 20 st. 50% av dessa anmälningar är falska. Av 100 verkliga våldtäkter enligt NTU är 20 minus 10 (de falska) då anmälda. Det betyder att 90% av de verkliga våldtäkterna inte är anmälda. Vilket är det stora problemet, de 10 falska eller de 90 icke anmälda? Jag tycker svaret på den frågan är ganska uppenbar.

          4. Jo, men det är ju svårt att åtala utan att få kännedom om att någon påstår brott.
            (Ett problem med NTU är att den låter svarandena bedöma om det är ett sexualbrott).

            Va? Det var ju det vi just konstaterade. Ingen vet hur stor andel av de anmälda våldtäkterna som går till åtal eller fällande dom, detta eftersom man i första läget (anmälningen) enbart känner antalet brott och i andra läget (dom) enbart känner antalet avgöranden. Statistiken säger inget om hur stor andel av brotten som ger en dom, hur många målsäganden som får som de vill, hur många misstänkta det finns osv osv osv.

            Om domarna baseras på trovärdighet så är det väl inget som säger att just falska anmälningar skulle sållas bort?

            Dessutom så för ju fällande domar för verkliga brott inget gott med sig medan fällande domar för falska brott för ont med sig, så självfallet är de falska anmälningarna större problem än de uteblivna anmälningarna.

          5. Eftersom de flesta fall aldrig går till åtal så får man förmoda att det är främst de fall där strak bevis föreligger som går tillåtal. Falsa anmälningar lär ju sakna strak bevis. Jo, det finns statistik att hämta om hur stor del av anmälningar som går till åtal, hur står del som leder till fällande dom och annat. Inte direkt ur databasen på sajten, men i publicerade rapporter.

            Eftersom antalet falska anmälningar med fällande dom kanske är 1-2% av alla anmälda, medan antalet våldtäkter är 5-10 gånger så många som anmälningarna är ju ditt påståenden om att de falska anmälningarna skulle vara det stora problemet rent löjlig.

      2. Hennes förflutna har inget med saken i sig att göra. Men eftersom det handlar om ord mot ord så får trovärdigheten stor betydelse. Och då har hennes förflutna betydelse i praktiken. Liksom klass. Det behöver vi inte tycka är rätt eller bra, men det är så det fungerar.

  1. Solklar sak. Kraftig större yngre kvinna med starka tänder att bita med och muskler från städarbete skulle ha tvingats till oralsex av en äldre korpulent och veterligen icke-jympande äldre herre på 62 år. Hur kan någon betvivla överhuvudtaget. ?

  2. Anders: ”Det behöver vi inte tycka är rätt eller bra (men det är så det fungerar)”, skriver du neutralt i din senaste kommentar. Men vad tycker du själv? Är det rätt eller bra? Din åsikt framgår inte – och den blir jag nyfiken på. I det ursprungliga blogginlägget skriver du:”Hon påstår att det var våldtäktsförsök. Han nekar. Ord står mot ord. Då handlar det om trovärdighet och åklagarna har förmodligen bedömt fallet så att städerskans trovärdighet inte var tillräcklig för att få till stånd en fällande dom. Och åtalet har därmed lagts ner.Det kan ändå vara så att övergrepp har begåtts, men det går inte att bevisa eller att få en fällande dom. Då ska inget åtal väckas””Då ska inget åtal väckas”. Rätt? Bra?/hälsningar Björn
    som undrar väldigt starkt om det är vare sig rätt eller bra. Vi lever i ett patriarkalt klassamälle där DSK leder med tusen noll på poäng i förhållande till kvinnan ur de allra flesta aspekter. Måste man inte beakta dessa faktorer? Juridiken svävar väl inte fritt ovan politiken och klasserna?

    1. Man ska inte beakta de faktorerna (DSK höga status, att han är vit, man osv), men i praktiken görs det. Det är inget som man kan tycka är bra på något sätt.

      Däremot så måste ett rättssystem vara uppbyggt så att man betraktas som oskyldig tills motsatsen kan bevisas. I detta fall betyder det såvitt jag kan förstå att DSK måste bli frikänd eller åtalet nedlagt. För att hans skyldighet inte kan bevisas. Att han är vit man, överklass osv ska däremot inte ha med saken att göra.

      1. Håller nog inte med om din (alltför ”juridiska”) syn på juridiken.
        I dagens GP finns en lång och informativ artikel (som tyvärr obegripligt nog inte ligger på nätet) Jag vill här, som bidrag till diskussionen (under tiden jag funerar på vad jag verkligen tycker om detta) saxa ett par intressanta passager ur artikeln, som just gäller den juridiska processen:
        Först skriver GP att vi i detalj har fått kvinnans syn på vad som hände på hotellrummet, men inget alls om DSK:s version (! mitt utropstecken) eftersom han ”utnyttjat sin rätt att tiga. Han har aldrig gett sin version och fått den skärskådad i tuffa förhör – så som Diallos utsagor blivit nagelfarna”. Bra eller dåligt, Anders? Rätt eller fel?
        GP berättar dock vidare att DSK också nu stämts (av kvinnan) i ett civilmål (det andra nedlagda målet var ett brottmål, min anm). Och, skriver GP, ”i en sådan rättegång ligger Strauss-Kahn sämre till än i ett brottmål, där åklagaren måste bevisa hans skuld bortom allt rimligt tvivel. I civilmålet vinner den sida som har tyngs vägande bevisning. Går civilmålet till rättegång tvingas Strauss-Kahn berätta vad som hände i svit 2806”. (Vad/vem avgör om det går till rättegång?  undrar jag)
        Sedan berättar GP intressant nog att kvinnan lämnat in sin stämningsansökan i Bronx, en fattig stadsdel ”där chansen är stor att att juryn ställer sig på städerskans sida” varfor DSK tydligen ”överväger att försöka flytta målet till en federal domstol på Manhattan”. Snacka om klass!
        Slutligen (jag rekommenderar artikeln i sin helhet!) berättar GP att nedläggningen av brottmålet väckt olust hos kvinnoorganisationer i både USA och Frankrike. ”De tror att det blir än svårae för våldtagna kvinnor att få rättvisa”. Bra eller dåligt, Anders? Rätt eller fel?
        En av dessa kvinnoorganisationer i Frankrike, ”Paroles des femmes”, fruktar att ”kvinnors vittnesmål tappat i trovärdiget med den här affären”. Och talespersonen för kvinoorganisationen ”Varken hora eller kuvad” frågar sig: ”Måste man nu vara ett helgon för att anmäla en våldtäkt?”. Vad skulle du säga till dessa kvinnoorganisationer, Anders, om du fick chansen?  Debatten går (förhoppningsvis) vidare!

        1. Men herre gud, tänk på vad det skulle innebära om man inte hade en principiell syn på detta med rättssystemet. Jag skulle sitta i fängelse för gott exempelvis. Dömd för en lång rad brott.

          Man måste ha ett rättssystem som är att lita på. Ett rättssystem där man är oskyldig tills motsatsen bevisats. Sådana här frågor (jämställdhet, våld, våldtäkter osv) kan inte lösas i det juridiska systemet. Frågor om sexuella övergrepp är inte en juridisk fråga utan en politisk. Kan inte lösas i domstol, utan måste lösas inom politiken och livet.

          I allmänhet är polisförhör mycket hårdare än förhör i rätten. Så visst har DSK:s version prövats, bara att vi aldrig fått ta del av det. Självklart har klass spelat roll. Men det problemet kan inte heller lösas i domstolen eller rätten. Det kan bara lösas på annat sätt.

          Det kommer inte att bli svårare att får rätt kring våldtäkter, det är i princip redan så vårt det kan bli. Till och med i Sverige. Argumentet är meningslöst.

          Civilmål i såna här fall är nåt typiskt för det anglosaxiska rättssystemet och inget jag skulle vilja ha, men det är en annan diskussion. Nån motsvarighet finns inte i det germanska systemet och det ska vi vara glada för. Civilmål i USA slutar i de flest fall med att den som har mest pengar vinner på något sätt och de uppgörelser som görs är sällan offentliga.

          Jag skulle säga att det var korrekt att lägga ner åtalet, att det är troligt att han är skyldig, att problemet inte kan lösas juridiskt. Det är fullkomligt ointressant i sammanhanget att det väcker olust. Det är klar det väcker olust, men det finns mycket som väcker olust som vi inte kan lösa i en domstol. Även om hon varit ett helgon hade åtalet lagts ner. Argumentet har ingen bäring.

          1. Anders: Nu börjar det bli riktigt intressant. Och kanske också klarna om var våra bedömningar/synsätt sklijer oss åt. Ett par saker som jag studsade på i din senaste kommentar:

            1) ”Man måste ha en principiell syn på rättssystemet”, skriver du. Och det tänker jag att du nog har rätt i. Men vad är principer? Är det inte sysematiserade erfarenheter av historiska landvinningar (eller nåt i stilen)? Det vill säga principer som ”likhet inför lagen” och rätten till att att vara oskyldig tills motsatsen är bevisad vill jag inte ifrågasätta. Dessa grundbultar (som väl egentligen härror från det borgerligt-demokratiska genombrottet) bör vi försvara. Men de grundbultarna är ju dels inga allmänna abstrakta principer och dessutom så är det ju just de ”principerna” som i praktiken visar sig inte vara några principer, eftersom de inte följs (som i DSK-fallet, som jag menar just dissar det där med likhet inför lagen). ”Principer” som bara blir formella och tomma räcker ju inte. Endast det bästa är gott nog

            2) ”Frågor om sexuella övergrepp är inte en juridisk fråga utan en politisk. Kan inte lösas i domstol, utan måste lösas inom politiken och livet.” , skriver du sedan. Då förstår jag inte hur du menar. Hur kan du göra en sån uppdelning; det är väl inte vattentäta skott mellan politiken och juridiken? Och hur definierar du ”politiken”? Är det något annat än den folkliga kamp (som bedrivs av bland andra olika feministiska rörelser) som, om den når framgångar, kommer att påverka både rättssystemet och konkreta juridiska domar?  Och vad är ”livet” i detta sammanhang? (onekligen ett vitt begrepp…)

            3) ”Det är fullkomligt ointressant i sammanhanget att det väcker olust. Det är klart det väcker olust, men det finns mycket som väcker olust som vi inte kan lösa i en domstol. Även om hon varit ett helgon hade åtalet lagts ner. Argumentet har ingen bäring”, menar du också
            Oj! Hur skulle du formulera denna (i mitt tycke ganska cyniska) ståndpunkt om du fick chansen till replik på exempelvis en debatt om DSK arrangerad av kvinnoorganisationen ”Paroles des femmes” i Paris? Och: är inte just olust (som reaktion på dåliga beslut) en grund som kan föda opinonsaktioner och kamp?

            Min (preliminära) slutsats är att beslutet att lägga ned åtalet mot DSK var felaktigt  – eftersom det är otillbörligt påverkat av (om du så vill ”utomjuridiska”) påtryckningar. Klass och kön, igen. Och att därför en demokratisk opinionskamp för att målet ska tas upp igen (måhända som civilmål, den juridiska detaljen kan jag för lite för att ha någon åsikt om) bör få allt stöd av oss socialister och andra radikala människor och organisationer.

            Vad tror du om det?

          2. Svar finns delvis i följande inlägg:
            http://www.zaramis.nu/blog/2011/08/28/rattssakerhet-sexualbrott-och-dsk/

            Men det är också så att allt som en folklig opinion vill inte är rätt. I många länder den folkliga opinionen för dödstraff, i andra länder för utvisning av all invandrare. Bara för att nåt drivs av en folklig feministisk rörelse behöver det inte vara rätt. Och omvänd bevisbörda är inte rätt. Det är klart att olust kan väck kamp, men det behöver inte betyda att deo som kämpar för nånting har rätt. Kamp sig har inte rätt, utan det handlar ju om vad man kämpar för och hur man gör det. Omvänd bevisbörda kan vi aldrig vara för.

            Att åtalet mot DSK las ner påverkades säkert av påtryckningar och allt möjligt. Sådant är ju legio. Men sett utifrån en rättssäkerhetsståndpunkt så var det dessutom en självklarhet.

  3. Svensson din lilla byråkrat 🙂 Det finns ingenting i en socialitisk samhällsanalys som separerar juridik och samhälle- tvärtom. Det rättssystem som du nu anser ha gjort en korrekt bedömning när åtalet lagts ner, är ju ett rättssystem genomsyrat av klassförakt, sexism och rasism. Det är alltså klassföraktet, rasismen och sexismen som lagt ned åtalet om vi ska hårdra det lite, inte någon objektiv principiell bedömning uppe i det blå som svävar ovan resten av samhället.
    Håller med Björn Rönnblad.

    1. Nej det är det inte. Men det har självklart påverkat. Det finns demokratisk principer som vi måste håla på oavsett samhällssystem. Den demokrati vi har idag i Sverige är något som vi inte ska förkasta utan bygga vidare på. Rättssäkerheten är en nödvändig del av demokratin.

      Omvänd bevisbörda (som vid häxprocesserna), vilket i praktiken är vad ni pläderar för är bara negativt för arbetarklassen och kvinnorna oavsett vilket samhällssystem vi har. Ni tänker helt enkelt inte längre än näsan räcker. Reagerar med ryggmärgen istället för tanken. Rättssäkerheten är en grund för jämlikheten. Jämlikhet och rättssäkerhet är en grund för jämställdhet.

      Läs också:
      http://www.zaramis.nu/blog/2011/08/28/rattssakerhet-sexualbrott-och-dsk/

  4. Anders: jag tror det finns en verklig skillnad i synsätt här. Jag håller helt enkelt inte med dig vare sig om synen på juridikens roll i förhållande till klassamhället och ”politiken” eller när det gäller din slutsats ”att det var korrekt att lägga ner åtalet”. Jag vet inte om det är synen på (den borgerliga, väl?) staten som spökar till det, eller vad.

    Vad tycker du att feminister och socialister i Frankrike bör säga eller göra med anledning av att åtalet mot DSK lades ner?

    Såhär säger i alla fall franska NPA (Socialistiska Partiets systerorganisation) i ett uttalande som kom 24 augusti (med viss reservation för översättningen som jag gjort med ett google-översättningsprogram på nätet från franska till engelska – till engelska eftersom det brukar bli riskera att bli mer fel när man gör det till svenska direkt). Så när du träffar NPA-kamrater nästa gång får du ta samma diskussion med dem!

    Så här tycker NPA:

    Fight against sexual violence against women. The judge’s decision to endorse the proposal of attorney Cyrus Vance to drop all charges against D. Strauss-Kahn is a heavy blow against the rights of women victims of sexual violence, rape. There will be no criminal trial, not adversarial and no one knows what happened in the room at the Sofitel.For several weeks, there is a trial suspiscion conducted in different directions, against Nafissatou Diallo based on his past. It is this company to discredit relied on by the judge’s decision. The NPA condemns this attitude which is to insinuate that there would be respectable victims and others not. Sexual assault, rape remains a crime, regardless of the past or who suffered such attacks.Satisfaction displayed by the friends of D. Strauss-Kahn is both distressing and disgusting. Not a word to the alleged victim, order is restored, place in the country!The NPA will continue to lead the fight tirelessly alongside those who lead battle against sexual violence, the recognition of rape as a crime.August 24, 2011

    1. Det nedlagda åtalet kan mycket väl har negativa konsekvenser. Men ett åtal hade haft negativa konsekvenser för rättssäkerheten. En omöjligt sits.

      Oavsett vad vi tycker om staten kan vi inte ha ett rättssystem som bygger på att en misstänkt måste bevisa sin skuld. Det skulle få katastrofala konsekvenser. Det händer ändå ibland att vi har såna rättegångar där de misstänkta måste bevisa sin skuld. Exempelvis var det så i flera av rättegångarna kring Göteborg 2001. Det har vi med rätta kritiserat.

      Menar du att de rättegångarna var riktiga? Om du inte menar det kan du inte trovärdigt hävda att DSK måste bevisa sin oskuld.

Kommentarer är stängda.