Högsta domstolen sänker straffen för narkotikabrott

I den prejudicerande dom som föll nu under sommaren har högsta domstolen (HD) dömt på ett sådant sätt att straffen för narkotikabrott i Sverige med all sannolikhet kommer att sänkas framöver. Speciellt kanske det gäller innehav och langning av ecstacy (MDMA):

Men i somras sänkte Högsta domstolen (HD) straffet kraftigt för två män som köpt kilovis av drogen mefedron, skriver tidningen Fokus. I hovrätten fick de 14 respektive sex års fängelse. HD gav dem fyra år vardera.

Justitierådet Martin Borgeke slår i ett särskilt yttrande fast att domstolarna i en del fall varit så bundna av tabellerna att straff blivit schablonartade och onyanserade: ”Enligt min mening krävs det nu att det sker en radikal omläggning av domstolspraxis.”

Peter Asp, professor i straffrätt vid Stockholms universitet, säger till Fokus att HD-domen är ”revolutionerande”. Och effekten har inte låtit vänta på sig. I juli sänkte Göta hovrätt straffet från sju till tre års fängelse för en man som sålt ecstasy – med hänvisning till HD-domen.

En del experter anser dock att domen inte påverkar andra droger än just mefedron, men HD-domen bygger på forskning som påvisar att ecstacy inte ska anses farligare eller skadligare än heroin så troligen kommer det att få följder även vad det gäller andra droger:

Hur olika former av narkotika ska värderas är ytterligare ett problem som Högsta domstolen noterar i sitt beslut. Trots att man i flera beslut sedan 1980-talet har sett heroin som farligare än exempelvis ecstasy har en praxis utvecklats i underrätterna som gör att det krävs färre missbruksdoser av ecstasy för att komma upp i gränsen för grovt narkotika-brott.

Domstolens höst präglas till stor del av narkotika. I nästa vecka kommer två nya narkotikafall tas upp. Prövningstillstånd har dessutom beviljats i det småländska ecstasyfallet.

– Det är mycket aktivitet just nu. Hovrätterna spretar mycket i sina bedömningar. Vi får se vad som händer, säger Astrid Eklund.

EFTER HD:S STARKA UTTALANDEN är det mycket som tyder på att de allra grövsta straffen kommer att hyvlas av. Ett skäl som domstolen nämner är att det måste finnas möjlighet att utdöma högre straff för de personer som deltar i grov organiserad brottslighet. Avsikten med lagen, skriver HD, är inte att »åstadkomma längre strafftider för till exempel unga narkotikamissbrukare«.

Frågan är vem som kommer att sakna de hårda straffen. Inte ens landets antiknark-rörelse verkar se poängen med dem.

Det verkar alltså troligt att straffen för narkotikabrott kommer att sjunka framöver. Det är rimligt och vettigt. Det är också rimligt att betrakta ecstacy, amfetamin och liknande preparat, som exempelvis mefedron, som mindre farliga än heroin.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Advertisements