Sverige, demokratin och globaliseringen

Folkstyre versus världskapitalism

Vi är sociala djur. Samtidigt konkurrerande individer. En motsättning som minst sämst hanteras av folkstyret. Men demokratin är traditionellt nationell, näringslivet rasande internationellt. Så undergrävs nationaldemokratin av globalekonomin.

Sverige är ett klassiskt exempel på folkmakt framvuxen i tandem med nationalstat och nationalkänsla. Bondeståndets relativt fria ställning, dess dialog med kungen, växande representation i statsstyret. Ur detta smiddes en nation av en lös landskapsfederation.

En historieintresserad allmänhet kan följa dessa svenskhetens rötter i en rad nya böcker. Rappt och skönillustrerat i Svensk historia. Som även motverkar rasism genom beskrivningen av oss svenskar som ett blandfolk av ursamer och germanska invandrare!

Längre, men lika elitorienterad, är Från istid till framtid. Herman Lindqvist berättarglada sammandrag av sitt historiebokprojekt – utan spår av dumnationalism. Än mer invandrarpositiv är Guillou, som i vackra bildotextboken I Arns fotspår menar att muslimsk kultur bidrog till nationsbildandet i Sverige.

När föddes då Sverige. Realpolitiskt är 1200-talet avgörande menar Dick Harrison i detaljrika tegelstenen Jarlens sekel. Beskrivande ett statsbygge som enar ”vaggan” Götaland med upplandet Svealand. Som grundar Stockholm och inspireras av katolska Europa.

Nationalstatsbygget tar ny fart på 1500-talet. Lysande skildrat i Gustav Vasa – landsfader eller tyrann? Om en rå maktmänniska som drev fram protestantism och centralisering. Men som av bondeupprorens tryck tvangs att bidra till en fördemokratisk nationell samförståndsanda.

Det vidare statsbygget på 1600-talet skildras kunnigt i dubbelboken Kanslern – Axel Oxenstierna i sin tid (dock väl mastig i detaljer och krigsskildringar). Och den svenska nationalism, som kan anas under Vasa, kan spåras redan under 1400-talet, menar Den svenskaste historien – Nationalismen i Sverige under sex sekler.

Den visar att det är en myt att se nationalism som ett rent högerprojekt. Tvärtom finns en vänsterradikal koppling folk-nation-stat. Arbetarrörelsen stod tidigt för en alternativ medborgarskapande folkhemsnationalism.

Det temat går igen i antologin Vad är Sverige – Röster om svensk nationell identitet. Där svenskheten beskrivs – väl mossigt ibland – via gårdagens kulturpersonligheter. Som betonar folklig socialdemokratisk vänsternationalism som välfärdssamhällets grund.

Även tidig europeisk nationalism var radikal och allierad med kampen för demokrati och nationellt självbestämmande. Det visar antologin Nationens röst – texter om nationalismens teori och praktik. Redaktören Sverker Sörlin skriver att ”nationer utan nationalism är ett än så länge okänt fenomen. Och utan nationer, vilka gemenskaper har vi då?”.

Ordfronts lättlästa studiebok Frihet Jämlikhet Medborgarskap – Handbok i demokratins teori och praktik betonar också att folkviljan förutsätter ett avgränsat sammanhållet folk med samhörighetskänsla och kollektiv vilja till självstyre. En nation med andra ord.

Och inte bara demokrati och nation hör ihop. Än finns det ingen annan form av välfärdsstat än nationalstaten fastslår Välfärdens idéer – Globaliseringen, elitismen och välfärdsstatens framtid. Som menar att nationell välfärd kan bevaras. Men då måste vänstern börja agera mer på EUropeisk och global nivå.

Nationen födde demokratin födde välfärden. En hotad trilogi, anser bland annat liberalkommunitaristen Putnam. I tjocka larmklockan Den ensamme bowlaren – Den amerikanska medborgarandans upplösning och förnyelse visar han hur isolering via konsumistisk individualism undergräver såväl socialt kapital och samhällsgemenskap, som ekonomi och demokrati.

Demokratin är också ständigt hotad av de härskande eliterna. Då som nu har dessa bekämpat tanken att folket kan och bör styra sig självt, menar den slagkraftiga snabboken Den reaktionära retoriken. Ett aktuellt tema idag då många borgerliga tänkare menar att Marknaden och dess understödjande institutioner, i EU och på global nivå, klarar sig bättre utan störande politik.

Och det är hos världsmarknaden och dess västliga stormaktsbeskyddare som politisk och ekonomisk makt finns idag, påpekar väldokumenterade Demokratin och dess antagonister. Som utreder hur nationaldemokratins kris kan övervinnas. Exempelvis utmålas mångkultur som problematiskt.

Det temat tangeras av många böcker: Nationen med dess kulturella sammanhållning är en gynnsam grogrund för demokrati. Absolut politiskt inkorrekt i samhällsdebatten. Trots förekomsten av vänsterakademisk kritik av mångkulturell gruppuppdelning: Se ett bidrag i antologin Underlandet.

Lätt stämplas nationalkänsla och kritik av mångkulturalism som kulturell nyrasism i böcker som postkoloniala Sverige och de Andra (tidigare recenserad i Broderskap). Liksom i Ras, nation, klass. Vilken skyller rastänkandet på globalkapitalismen. Och anser all nationalism vara rasistisk.

Men åter till huvudfrågan om globalisering versus demokrati. Vad är det som händer och vad kan man göra åt det? Många pläderar förstås för någon form av global demokrati – som den redan nämnda demokratiklassikern Demokratin och dess antagonister.

Fast hur ska kosmopolitisk demokrati byggas rent konkret? Liberala Folkens rätt menar att som nationaldemokrati bygger på fria och jämlika relationer mellan individer, bör globaldemokrati bygga på fria och jämlika relationer mellan folk. På patriotism och transnationellt samhällsfördrag.

Liknande idéer har teoretiskt tunga Globaliseringens dimensioner – nationalstat, världssamhälle och sociala rörelser. Nationell demokrati kompletterad med kontinentalt och globalt folkstyre, via EU och FN. En flernivådemokrati förstärkt med det nya gräsrotsglobaliserade civilsamhället.

Även denna debattbok framhåller nationalstatens koppling till demokrati, välfärd, folkhem och den kollektiva identitet människan behöver. Den visar även att de västliga stormakternas nationalstater snarare förstärkts av den av dem styrda globaliseringen.

Även Noam Chomskys Skurkstater – Den starkes rätt i utrikespolitiken visar upp det brutala nyliberala hyckleriet. Staten är bra när de rika använder den som mjölkkossa och terrorinstrument. Dålig när nationalister och radikaldemokrater använder den för folkets intressen.

Denna machiavelliska dubbelmoral går hem eftersom högereliten kontrollerar både våldsmedel och sanningsproduktion. Torrt teoretiska antologin Makt och internationella relationer från fredscentrat Padrigu betonar detta överhetens problemformuleringsprivilegium.

Makten över sanningen beskrivs också i Vår tids ekonomism. Det globala marknadsliberala segertåget understöds av en förment vetenskaplig nationalekonomi. I själva verket en borgerlig ideologi som sprider ödestro och uppgivenhet inför marknadsfundamentalismens utbredning över jorden.

Men som Chomsky skriver i Skurkstater är utvecklingen ej deterministiskt ödesbestämd som de vulgärmarxistiska nyliberalerna tror. Människan styr själv sitt öde. En insikt som inspirerar den globala rättviserörelsen och deras debattantologi Globalisering Hur då?

Det är en intellektuell bok bortom vanliga människors problem. Vilka den globaliseringskritiska rörelsen måste anknyta till. Boken har dock intressanta bidrag. Om reformistiskt samarbete med upplysta eliter för demokratisk kontroll av världsmarknaden. Och om nynationalism och fundamentalism som motreaktioner till otrygg, söndrande och anarkisk globalisering.

Attacs America Vera-Zavala fortsätter debatten om globaliseringens demokratisering i kortpocketen Global rättvisa är möjlig: Problemet är att eliten är kosmopolitisk, folket lokalt förankrat i tänkande och identitet.

Halva boken får nyliberala extremisten Johan Norberg komma till tals (en kul bokidé). Han ser politik och demokrati som ett hot mot den individ- och marknadsanarki han eftersträvar globalt. Ett tröttsamt tema han återvänder till i sin bombastiska Till världskapitalismens försvar.

Läs istället Utveckling som frihet av nobelpristagaren Amartya Sen. En slags socialliberal som pläderar för en kapitalism med mänskligt ansikte. Han avslöjar nyliberalismens bluff genom att visa att världsmarknaden behöver effektiv statreglering och demokratiska normer för att fungera.

I Jämlikhet menar Alex Callinicos tvärtom att den globala kapitalismen inte går att förmänskliga. Vi måste börja prata socialism igen. Eller ska vi kanske tro Wallerstein i Liberalismens död. Liksom fredsforskaren Johan Galtung nyligen menar han att USA-imperiet & världskapitalismens går under av sina egna motsättningar. Fan trot.

Sammanfattningsvis. Kapital, varor och eliter är trolösa och lätta att globalisera. Folk och nationer förblir lokalt förankrade i sin identitet, historia, kultur och rötter. Så den ekonomi vi alla är beroende av blir kosmopolitisk.

Vanliga människor har kvar hjärtat i den nationella demokratin.

Därför måste nationaldemokratin försvaras. Och samtidigt kombineras med flernivådemokrati. Förutom svenskar måste vi bli såväl européer som världsmedborgare. Bygga oss högre nivåer av etnisk identifikation. Känna oss som världspatrioter.

Inget lätt socialt konstruktionsarbete. Som bland annat vår svenska historia visar är det en långsam och mödosam process att få människor att känna tillit och solidaritet med varandra över stora anonyma avstånd.

Språket har nästan alltid varit en nyckelfaktor i skapandet av nationer som föreställda samhällsgemenskaper. Kanske ett nyskapat världsspråk, vid sidan av de lokala målen, skulle ge en rivstart i arbetet på en enande global vi-känsla?

Hans Norebrink

Recensionsböcker:

  • Svensk historia Lars Lagerqvist Svenska institutet 200 sidor
  • Från istid till framtid Herman Lindqvist Norstedts 700 sidor
  • I Arns fotspår Guillou & Harrison Pirat 200 sidor
  • Jarlens sekel Dick Harrison Ordfront 600 sidor
  • Gustav Vasa Lars-Olof Larson Prisma 400 sidor
  • Kanslern Gunnar Wetterberg Atlantis 1000 sidor
  • Den svenskaste historien Patrik Hall Carlssons 300 sidor
  • Vad är Sverige? Alf W Johansson (red) Prisma 400 sidor
  • Nationens röst Sverker Sörlin (red) SNS Förlag 400 sidor
  • Frihet Jämlikhet Medborgarskap DemokratiAkademien Ordfront 200 sidor
  • Välfärdens idéer Ingemar Lindberg Atlas 300 sidor
  • Den ensamme bowlaren Robert Putnam SNS Förlag 450 sidor
  • De reaktionära retoriken Albert Hirschman Ordfront 170 sidor
  • Demokratin och dess antagonister Robert Dahl Ordfront & DemokratiAkademin 500 sidor
  • Underlandet Doust & Peralta (red) Symposion 170 sidor
  • Sverige och de Andra Mceachrane & Faye (red) Natur och Kultur 300 sidor
  • Ras, nation, klass Balibar/Wallerstein Daidalos 300 sidor
  • Folkens rätt John Rawls Daidalos 200 sidor
  • Globaliseringens dimensioner Håkan Thörn Atlas 230 sidor
  • Skurkstater Noam Chomsky Ordfront 260 sidor
  • Makt och internationella relationer Eriksson & Hettne (red) Studentlitteratur 300 sidor
  • Vår tids ekonomism Geir Angell Øygarden (red) Boréa 230 sidor
  • Globalisering Hur då? Talltorp & Unsgaard (red) Leopard förlag 300 sidor
  • Global rättvisa är möjlig Vera-Zavala/Norberg Bokförlaget Tranan 130 sidor
  • Till världskapitalismens försvar Johan Norberg Timbro 260 sidor
  • Utveckling som frihet Amartya Sen Daidalos 400 sidor
  • Jämlikhet Alex Callinicos Daidalos 135 s.
  • Liberalismens död Immanuel Wallerstein Vertigo 200 s.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Liked it? Take a second to support Hans Norebrink on Patreon!
Become a patron at Patreon!

Ett svar på “Sverige, demokratin och globaliseringen”

  1. En liten randanmärkning. Det är genetiskt bevisat att samerna inte är mer urbefolkning än svenskarna.  Svenskarna kom från söder och de från norr vid ungefär samma tidpunkt. Ursprungsbefolkningen var en annan. Sannolikt är samerna också mer genetiskt svenskar än svenskarna är samer. I vilket fall som helst är samerna genetiskt mer lika svenskar än de är lika finnar.

Kommentarer är stängda.