Jennings och Finlay

Robert Finlay (1719-1785) föddes i Dublin som son till en bankir av skotsk härkomst. Han flyttade 1744 till Stockholm där han blev grosshandlare. 1751 gifte han sig med en dotter till den rike köpmannen Thomas Plomgren,  Elisabeth Plomgren (1728-99). En syster till henne,  Hedvig Sofia Plomgren (1734-80) var gift med affärsmannen John Jennings (1729-73). Robert Finlay blev 1755 adlad i Sverige och 1762 kommerseråd.

John Jennings var son till Frans Jennings d.ä. (1692-1754), som flyttat till Stockholm från Irland, och Maria Kristina Bedoire. Frans Jennings blev kommerseråd och adlad år 1742. Skånelaholms gods köptes samma år som adlandet skedde av Frans Jennings som omvandlade godset till fideikommiss. Fideikommisset upplöstes 1918 och godset såldes samma år, efter att ha ägts av familjen Jennings i 176 år, till Gösta Belfrage. Elva år senare, 1929, köptes godset av fil.dr. Herbert Rettig, sedan 1918 ägare även till Tuna gård i Tensta socken. Familjen Rettig var i flera generationer verksamma inom tobaksindustrin. Enligt hans testamente överlämnades Skånelaholm, slottet och parken samt inventarierna, till Kungl. Vitterhets, Historie och Antikvitets Akademien vid hans död 1962.

1751 köpte Frans Jennings d.ä. Forsmarks bruk som 1753 övertogs av firman Finlay & Jennings (se nedan).

Dottern till Frans Jennings d.ä., Betty Jennings var gift med landshövdingen Carl Axel Hugo Hamilton som 1756 köpte godset Wanås i Skåne. Hon gifte om sig med Carl Adlerfelt efter att Carl Axel Hugo Hamilton dött 1763. Adlerfelt samma år som giftermålet ägde rum, 1768. Hon levde kvar på godset till 1801 då hon dog. Året innan gjorde hon om godset till fideikommiss. Godset ärvdes då av dottersonen Carl Axel Wachtmeister af Johannishus vars arvingar äger det än.

1753 grundade John Jennings (enligt en del källor var det fadern Frans Jennings d.ä) och Robert Finlay handelshuset Finlay & Jennings. De hade stor nytta av den kredit som de fick tillgång till via bägges svärfar Thomas Plomgren. Genom stora lån i riksbanken kunde Finlay & Jennings köpa och anlägga en mängd järnbruk, bland annat Robertsfors bruk och Olofsfors bruk. Jennings goda kunskaper på området gjorde att affärerna gick bra, och ledde till hans inval såväl som fullmäktig i Jernkontoret som till hans inval i Vetenskapsakademin år 1756.

Firman Finlay & Jennings upplöstes redan 1761. Firman ägde då Forsmarks bruk, Gimo bruk (köpt 1756) och Skebo bruk samt Norrtälje faktori i Uppland, Ström, Gnarp, Hedvigsfors, Olofsfors och Robertsfors i Norrland, Mennais, Antskog, Fiskars, Koskis, Orrisberg, Kornö och Oravais i Finland, Schisshyttan i Dalarna och dessutom ett garveri på Kungsholmen i Stockholm. egendomarna delades upp mellan kompanjonerna och Jennings fick bland annat Forsmark, Olofsfors och Robertsfors.  Robert Finlay fick bland annat Gimo bruk.

Robert Finlay bedrev därefter handelsaffärerna för egen räkning, men gjorde 1771 konkurs. Flyttade året efter till Bordeaux där han dog 1785. Han var direktör i Ostindiska kompaniet från 1766 till och med 1770. Redan 1764 sålde han Gimo bruk till Johan Henrik (Jean Henri) Lefebure. 1806 såldes bruket av dennes ättlingar till Axel Didrik Reuterskiöld.

I likhet med svärfadern Thomas Plomgren var John Jennings aktiv i hattpartiet. Han var bland annat partiets skattmästare. Bland politiska uppdrag märks att han var ledamot i sekreta utskottet 1760-1762 och 1769-1770. 1770 blev han hovmarskalk.

Vid riksdagen 1771–72 anklagades (i 4:de delen av ”Tankar om hemligheter och tysthetseder”) firman Finlay och Jennings, speciellt John Jennings, av ekonomen Anders Nordencrantz för att ha orsakat de sista årens ekonomiska osäkerhet och  politiska misshälligheter, genom att som landets största järnexportör och stor långivare ha spekulerat och manipulerat valutakurserna. Ständerna tillsatte en kommission för att utreda saken, men 1772 års statskupp kom emellan och hela ärendet lades ner.

John Jennings bror Frans Jennings d.y. var för sin del affärsman i Genève och gift med fransyskan Jeanne Elise Tremblay.

Olofsfors bruk byggdes 1762 av John Jennings. Vid John Jennings död övertogs Olofsfors bruk av J.C. Pauli och drevs vid dennes död år 1823 vidare av dennes ättlingar. 25% av Olofsfors köptes år 1864 av familjen Wikströms bolag Nordmalings Ångsågs AB (senare Masonite) och bruket ägs idag av Olofsfors AB som tillverkar stålband för grävsmaskiner, skogsmaskiner etc. Olofsfors AB ägs av familjen Wikström.

Robertsfors järnbruk anlades 1759 och 1834 utökades verksamheten med ett sågverk. 1897 inköptes företaget av Seth Kempe.

Forsmarks bruk övertogs av John Jennings arvingar med de tvingades år 1782 sälja det till Samuel af Ugglas i var släkt bruket blev kvar till 1975 då det såldes till Forsmarks Kraftgrupp AB.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Powered by Qumana

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!