Flerårig spannmål – bra för miljön och klimatet

Det moderna jordbruket är fokuserat på ettåriga växter. Det gäller i stort sett alla spannmålssorter och alla andra stora jordbruksgrödor också. Något som inneburit en rad problem. De stora undantagen är njutningsmedel som te, kaffe, kakao samt nötter och frukt. Dessa skördas i de flesta fall från buskar och träd som ju är i allmänhet är mångåriga. Annorlunda är det med vete, majs, råg, korn, havre osv.

Många försök med fleråriga, perenna växter pågår. Att odla sådana innebär många fördelar gentemot ettåriga växter och funger på samma sätt som en skog fungerar:

En livskraftig skog på bra mark kan förvandla jord, sol, luft och vatten till mer än 15 ton torrt fast material – varje år och på varje hektar. Utan att någon jord flyter eller flyger bort med vatten och vind. Och utan att någon människa har gödslat, plöjt, harvat eller sprutat. Om vi hade kunnat leva på träflis, barr och blad kunde vi både ha ätit kakan och haft kvar jord, olja och gödsel. Men nu kan vi inte det. Vi har varken älgens fyra magar eller granbarkborrens tuffa tarmar. Däremot kan skogens ekosystem med perenna växter stå modell för ett hållbart jordbruk.

Odling av perenna grödor innebär att fuktighet bevaras i marken, att erosionen misnkar och att mycket koldioxid kan bindas i marken. Det senare motverkar växthuseffekten:

– Rötter under jord binder upp koldioxid. Det är någonting som borde tas i beaktande när man utvecklar de grödor som finns. Det har inte gjorts. Det är först nu man har insett hur viktigt det är, säger han till DN.se.

Människans tampas med stora utsläpp av koldioxid i atmosfären. Samtidigt finns det dubbelt så mycket kol lagrat i marken, som det finns i hela atmosfären. Om mer kol kunde lagras i marken istället för att försvinna upp i skyn skulle mycket vara vunnet.

Växter pumpar ner kol i marken via sina rötter. Om de grödor som redan finns i dag, som korn och vete, utvecklades med hjälp genteknik så skulle de kunna få längre rötter. På så sätt skulle mer kol kunna pumpas ut i marken, och på ett större djup.

[…]

I dag är mängden koldioxid 385 miljondelar av atmosfärens volym. Om man ersatte all jordens grödor inom jordbruket med grödor utvecklade enligt det här konceptet skulle det, enligt Douglas Kells beräkningar, kunna ge en sänkning av koldioxidhalten med 118 miljondelar. Detta skulle drastiskt förändra klimatläget i världen. Det värde man då får, 267 ppm av atmosfärens volym, ligger på samma nivå som före den industriella revolutionen.

En förändring av jordbruket och av livsmedelskonsumtionen är uppenbarligen viktig. På många sätt. Dels måste konsumtionen inriktas på lokalt producerade livsmedel. Detta såväl i tredje världen som i Sverige. Det är orimligt att jordarna i fattiga länder ska producera livsmedel för lyxkonsumtion i väst. I Sverige innebär det sannolikt att vi måste äta kött, men förstås i mindre kvantiteter än idag.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!