Sossarna själva orsakade Håkan Juholts avgång

Det socialdemokratiska partiet är inne i en kris som inte främst orsakas av vilken partiledare man har, oavsett om denne heter Håkan Juholt, Mona Sahlin, Mikael Damberg, Sven-Erik Österberg eller nåt annat. Det handlar istället om en långvarig kris med utdraget förlopp där socialdemokratin i praktiken övergivit den politisk som en gång byggde upp partiet och dess makt. Den politik för ökad jämlikhet och människors lika värde som kunde få stöd från breda befolkningsgrupper, från den arbetande befolkningen.

Samtidigt får vi inte heller glömma bort att förändringar i omvärlden har gjort att utrymmet för socialdemokratisk politik i praktiken försvunnit. När Sovjetunionen föll fanns inte länger någon anledning för kapitalisterna att gå med på en omfördelning av resurser från rik till fattig inom systemets ramar. Hotet om revolution var borta.

Redan innan Sovjets fall ägde rum  var det uppenbart att det skulle ske och socialdemokratin började förändra sin politik redan på 1980-talet. Från en jämlikhetspolitik med omfördelning från rik till fattig till en invidualiserad politik där egoism och individualism sattes i först rummet. Marknadsanpassning, utförsäljning, privatisering blev mantran som också kom att omfattas av socialdemokratin i Sverige. Denna anpassning av det socialdemokratiska partiet gick till och med långt in i de egna organisationerna. Tidningarna såldes av, reklambyrån såldes av osv. Socialdemokraterna gjorde sig av med sin propagandapparat och kvar i samhället finns bara media som kontrolleras av borgarklassen och de rika. Borgerlig media som inte stöder socialdemokraterna.

Massrörelser som fackföreningar och bostadsföreningar, nykterhetsrörelser och ungdomsorganisationer började byråkratiseras redan på 1950- och 60-talen och demokratin dem urholkas under jakten på kommunister under kalla kriget. Stödet för organisationerna och dess verksamhet urholkades genom att demokratins urholkades i dem. Idag fungerar facken som försäkringsbolag och inte som kämpande arbetarorganisationer. Det stöd som socialdemokratin tidigare kunde hämta från breda befolkningsgrupper gei olika folkrörelser har totalt försvunnit genom dessa rörelser urholkning och byråkratisering. Den politik som det socialdemokratiska partiet slog in på under 1980-talet accelererade sönderfallsprocessen i folkrörelserna vars byråkrati var fats uppknuten till det socialdemokratiska partiet.

På så sätt monterade socialdemokraterna ner både välfärdsstaten och det som en gång gjorde partiet unikt med ett mycket strakt stöd i den svenska arbetarklassen. Socialdemokraterna själva är orsaken till krisen i partiet. Socialdemokraterna själva skapade förutsättningarna för drevet mot Håkan Juholt och för  det vikande stödet. Det är inte mediedrevet som är ansvarigt för Håkan Juholts avgång utan socialdemokraterna och Håkan Juholt själva. Att hävda nåt annat som Göran Greider gör är att blunda. Klassförakt har man dock utan tvekan kunnat skåda i media under drevet mot Juholt.

Intressant?
Bloggat: Röda Malmö, Krassman, Laakso, Axess, Moberg, Högberg, HBT-sossen,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements
  • Pingback: Landet lagom « Parkstugan()

  • Anonym

    Analysen är helt klart riktig. Det som denna utvecklingen, med stegvis övergivande kärnvärderna, också innebar var att man helt tappade visonerna och det visonära tänkandet. Makten blev från sent 80-tal det enda viktiga, vilket särskilt manifesterades under Göran Perssons tid. När sedan borgarna lyckades ena sig i en Allians med visioner hade den socialdemokratiska makten inget att sätta emot. I detta har två valförluster följt och det skall till ett mindre underverk för att det inte också ska bli förlust 2014.

    Socialdemokraterna har på detta sätt starkt bidragit till vänsterns marginalisering. Ser vi sanningen i vitögat har det vi kan kalla vänster (…och utesluter det borgerliga miljöpartiet) idag enligt opionsundersökningarna endast stöd av en tredjedel av väljarkåren. Så här svag har vänstern aldrig varit i Sverige under demokratisk tid.

    Enda möjligheten för socialdemokraterna är att återvända till kärnvärden och sätta in dessa i vår samtid. Detta är inget som sker snabbt eller som är löst genom att ha en partiledare är utsedd på fredag. Här behövs tid och grundläggande analys och kanske är det till och med så att målet skall sättas på 2018 och inte 2014.

    • ja, tyvärr ser det ut på det viset. Det är inget som man kan förändra snabbt.