Malmö – Fattigare? Brottsligare?

Malmö är fattigare. I alla fall hävdar Rädda Barnen efter att ha undersökt saken, att barnfattigdomen i Malmö är större än i andra stora svenska städer. Om det är så, kanske det kan förklara varför det är våldsammare och brottsligare i Malmö som media påstår att det är. Att det finns ett samband mellan fattigdom och brott är för alla uppenbart, ojämlikhet, upplevd fattigdom, upplevd orättvisa och fattigdom leder till brott och har samband med höger brottslighet. Det finns hur mycket forskning och statistik som helst som visar på detta. Det skulle i så fall betyda att Malmö som är fattigare än andra städer i Sverige också är brottsligare.

Problemet med detta är två. Det finns egentligen inga belägg för att Malmö är fattigare och gott om belägg för att brottsligheten i Malmö inte är högre än i andra jämförbara svenska städer. Så den fina teorin stämmer kanske, men Malmö är inget exempel på det. Enligt Rädda Barnen så har Malmö den högsta barnfattigdomen i Sverige:

Längst ner på årets lista finns liksom tidigare Malmö och Landskrona. Mellan år 2000 och 2008 har barnfattigdomen i Malmö minskat från 35,4 procent till 31,1 procent. Mellan 2007 och 2008 skedde dock en tydlig ökning med 1,7 procentenheter. Motsatt trend uppvisar Botkyrka, där barnfattigdomen minskat kraftigt under 2000-talet, från 29,6 procent år 2000 till 17,7 procent år 2008, och där barnfattigdomen fortsätter minska mellan 2007 och 2008, om än marginellt med 0,1 procentenheter.

Göteborg hör till de kommuner i Sverige som har högst barnfattigdom, medan Stockholm numera har lämnat bottenlistan (årets ranking 250). Malmö har en särställning bland kommunerna. Under hela tidsperioden 1991 till 2008 ökade barnfattigdomen i Malmö, från 25 till 31 procent, medan den ekonomiska utsattheten under samma period minskade från 20 till 17 procent i Göteborg och från 21 till 14 procent i Stockholm.

Problemen med den här typen av jämförelser är dock stor. Den sociala strukturen i städerna är mycket olika. I Malmöområdet bor stora delar av medelinkomsttagarna och framförallt höginkomsttagarna i andra kommuner än Malmö kommun. I Göteborg bor höginkomsttagarna i Göteborgs kommun, medelinkomsttagarna i stor utsträckning i andra kommuner och låginkomsttagarna främst  i Göteborgs kommun. I Stockholm bor såväl höginkomsttagare som låginkomsttagare i huvudsak i andra kommuner än Stockholms kommun. Utan att man kompensera för detta genom att jämföra större områden än bara kommuner eller på annat sätt kompensera genom matematisk formler så blir jämförelserna helt meningslösa. Det går inte utifrån Rädda Barnens material att hävda att barnfattigdomen är större i Malmö.

Enligt undersökningen ökad barnfattigdomen i Malmö mellan 1991 och 2008 medan den minskade i de andra två storstäderna. Alla tre städerna hade en kraftig ökning i slutet av 1990-talet och den har sen fortsatt i Malmö, men övergått i en minskning i Göteborg och Stockholm. Anledningen till denna utveckling går inte att utläsa i undersökningen. Man avgörande kan exempelvis vara flyttmönster. Kanske har det skett en markant utflyttning i Malmöområdet av höginkomsttagare från Malmö kommun till grannkommuner?

En annan sak som också gör jämförelser svåra är att det i Malmö bor människor som har sina inkomster i Danmark. Var de redovisar sina inkomster påverkar också siffrorna för barnfattigdomen i Malmö. De kan framstå som fattiga fastän de i själva verket tjänar ganska bar om de beskattas i Danmark.

Rädda Barnen jämför också på stadsdelsnivå och kanske det kan fungera bättre:

Barnfattigdomen i Rosengård i Malmö var 61,5 procent år 2008, mer än fem gånger så hög som i riket i stort och en ökning från nivån 50 procent år 1991. Torslanda i Göteborg är den andra extremen, med en successivt minskande barnfattigdom som år 2008 var nere på 2,0 procent. Detta visar att utvecklingen i landets storstäder varit fördelningspolitiskt ogynnsam de senaste årtiondena.

Skillnaderna i barns ekonomiska uppväxtvillkor mellan fattiga och rika stadsdelar har ökat kraftigt de senaste årtiondena. Barnfattigdomen har minskat i storstädernas centrala delar mellan år 1991 och 2008, med störst förändringar i Norrmalm och Kungsholmen (-13,2 procentenheter) i Stockholm. I Göteborg minskade barnfattigdomen mest i Majorna (-12,9 procentenheter) och i Malmö i Centrum (-4,4 procentenheter).

De största ökningarna av barnfattigdomen på stadsdelsnivå mellan 1991 och 2008 skedde utanför stadskärnorna. I Malmö mest i Fosie (+17,4 procentenheter) och i Göteborg mest i Bergsjön (+13,7 procentenheter). I Stockholm ökade barnfattigdomen mest i Skärholmen (+2,5 procentenheter).

Mellan 2007 och 2008 ökade barnfattigdomen i 28 av storstädernas sammanlagt 49 stadsdelar. De största ökningarna skedde i tre stadsdelar i Malmö, Fosie (+3,0 procentenheter), Rosengård (+2,7 %) och Hyllie (+2,7 %), och en stadsdel i Göteborg: Bergsjön (+2,9 %).

Barnfattigdomen minskade mest i tre stadsdelar i Göteborg (Frölunda -1,8 %, Majorna -1,5 % och Linnéstaden -1,4 %) och två stadsdelar i Stockholm (Skärholmen -1,8 % och Älvsjö -1,2 %)

Tyvärr säger de av Rädda Barnen redovisade siffrorna inte mer än att Rosengård och Bergsjön verkar väldigt fattiga, Bergsjön verkar vara den stadsdel där det försämrats mest. Siffrorna säger dock ingenting om att Malmö skulle ha mer barnfattigdom än andra städer. Men det finns också ett diagram som visar att Rinkeby i Stockholm och Bergsjön i Göteborg har ungefär lika stor barnfattigdom och att det bara är i Bergsjön som den ökat det sist mätta året. I Rosengård anger diagrammet att barnfattigdomen är större än i Bergsjön och Rinkeby. Noggrannare siffror på detta finns i den större rapporten som Rädda Barnen också producerat.

Även dessa siffror är dock problematiska. I Bergsjön ingår äldre villaområden i bostadsbeståndet. Hur det ser ut i Rosengård och Rinkeby vet jag inte, men jag misstänker att det inte finns den typen av områden där. Jämförelser är alltså även i detta fall inte helt enkla att göra och det går inte att avgöra om Malmö är fattigare eller inte utifrån Rädda Barnens material. Att bestämt hävda att Malmö har en högre barnfattigdom än andra storstäder i Sverige låter sig alltså inte göras utifrån Rädda Barnens material.

Intressant?
Borgarmedia: GP1, 2, 3, SVD, DN, Skanskan1, 2, 3, 4, 5, KVP1, 2, 3, 4, 5, 6, AB1, 2, 3, 4,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!

7 svar på “Malmö – Fattigare? Brottsligare?”

  1. Det är klart att Malmö blir fattigare. Ju fler utrikes födda som anländer så sänks ju medellönen. Om ett par anländer utfattiga så kan man knappast förvänta sig att barnen skall äga några pengar. Arbetskraftsinvandringen är menad som en försäkran att polis,brandkår, sjukvårdspersonal och anställda inom rättsväsendet kan säkra jobben. Det har aldrig varit meningen att de ankommande skall arbeta.

Kommentarer är stängda.