Boktips
Alla monster måste dö
M. Bärtås & F. Ekman
Månpocket
Besök i Absurdistan
När jag undervisade i engelska i Sydkorea häpnade jag över elevernas oförblommerade rasistiska nationalism. De kunde exempelvis inte tänka sig att gifta sig med en utlänning ”eftersom det skulle blanda upp det rena koreanska blodet”. Jag gillade koreanerna men den aggressiva patriotismen och blodsmystiken var väl magstarkt.
Ändå går detta att förstå om man ser till koreansk kultur och historia. I över 500 år höll sig landet isolerat, följt av 50 år av japansk ockupation som försökte japanisera koreanerna – utplåna deras kulturella identitet som ett eget folk och nation. I dessa frågor är Nordkorea och Sydkorea mer lika varandra än olika.
Detta tema (det koreanska historiska arvet) går igen i flyhänta ”Alla monster måste dö” – en lättläst reportagebok kring en gruppresa till Nordkorea. I den blandas studiebesök med faktabakgrunder och med historien om ett sydkoreanskt filmstjärnepar som kidnappades till Nordkorea för att göra regimvänlig spelfilm åt dåvarande diktatorn Kim Jong Il.
Boken visar att även det Korea-gemensamma kulturarvet av schamaism, feodalism och japansk fascism finns med i den ideologiska brygden i det ”fernissekommunistiska” Nordkorea – ett veritabelt Absurdistan. Kanske även konfucianismen kan räknas dit, men i den koreanska varianten där fadern och modern har likvärdig roll. Ledarna ses som landets Fader-Moder.
Ett annat arv som färgat det familjedynastiska Nordkorea är förstås ledarnas (de tre Kim) personliga nycker, såsom det måste bli i ett kastliknande samhällssystem som ger så mycket makt till en person. Och till ett nomenklaturaparti. Och till en rå, lögnaktig, hycklande, vidskeplig, cynisk, skrytsam, lyxlevande och elitär överklass.
Ingen ärlig människa som läser boken kan rimligen påstå att denna klassuppdelade förtryckarregim har något med äkta socialism att göra. Snarare påminner nationalisoleringen (juche) om Pol Pots rasnationalistiska röda khmerer (som också radikaliserades av USAs krigsbomber). Ju fortare regimen går i graven och slutar att skämma ut vänstern, desto bättre.
# Reportageboken tar föredömligt upp även massakrer och övergrepp utförda av USA och de forna högerdiktaturerna i Sydkorea – under Koreakriget och långt efteråt (som massmorden i Gwangju 1980).
Hans Norebrink
Läs mer: Min Kanon, Studentlund, DN, AB, Skanskan, NSK, LT, LTZ, GD, HD, SVD, VF, Dagen,
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Alla monster måste dö, M. Bärtås, F. Ekman, Absurdistan, Korea, Patriotism, Blodsmystik, Kim Jong Il, Juche, Pol Pot, Nordkorea, Sydkorea, Kultur, Böcker, Nationalism, Samhälle, Politik
