Johan Petter Wennerquist fick burskap som handlare i Stockholm år 1759. Detta efter att i ett antal år ha arbetat för Richard Adamson. Denne hade länge drivit ett handelshus, från början startat av Samuel Worster, från 1762 tillsammans med John (Johan) Fenwick (1733-?). Wennerquist ersatte den sistnämnde i firman som fick namnet Adamson & Wennerquist år 1763. I Kurt Samuelssons avhandling De stora köpmanshusen i Stockholm 1730-1815 från 1951 påstås att J.P. Wennerquist skulle ha varit direktör i Ostindiska kompaniet. Det har han inte, utan han var sannolikt direktör i Västindiska kompaniet i vilket handelshuset Wennerquist & Co var den störste private aktieägaren (endast kungahuset hade fler aktier).
John Fenwick hade däremot anknytning till Indien och till det danska ostindiska kompaniet, Asiatisk Kompagni. Han dog i Indien, förmodligen i dansk tjänst. Där dog också hans syster Anna Fenwick (1741-76) som var gift med David Brown (1734-1804), guvernör i danska kolonin Tranquebar och senare anställd vid tullkammaren i Helsingör, i dennes första gifte. John Fenwick var född i Stockholm som son till Nicholas Fenwick (1707-47), som tycks ha verkat i Stockholm en kort tid innan han flyttade till Danmark och Helsingör. John Fenwicks syster Louisa Fenwick (1745-93) var gift med George Elphinston (1721-77) som först var anställd i Svenska Ostindiska Kompaniet fram till 1756 för att senare bli direktör i danska Asiatisk Kompagni. Intressant i sammanhanget är att en annan man i tjänst hos Svensk Ostindiska kompaniet, Alexander Graham oftast använde namnet Alexander (eller Charles) Brown. Denne hade tidigare varit aktiv i det Oostendekompaniet och var med på den första resan för Svenska Ostindiska Kompaniet.
Från någon gång på 1780-talet var J.P. Wennerquists son Johan Gustav Wennerquist delägare i firman istället för Adamson. J.G. Wennerquist fick dock inte burskap förrän 1798 och då var han ensam ägare av firman som då gick under namnet Wennerquist & Co. Åren innan kallades handelshuset ibland för Wennerquist & Son. Handelshuset Wennerquist var en av Stockholms totalt tio största exportörer mellan 1770 och 1800 och allmänhet en av de 5-6 största järnexportörerna under samma tid. Positionen som mycket stor järnexportör uppnåddes snabbt och förmodligen var det bakgrunden i Worsters firma och kontakter i Hull som var orsaken. Exporten av andra varor var inte stor och Wennerquist import var de flesta år obetydlig.
Förutom handelsverksamhet ägnade sig Wennerquist åt bankirverksamhet vilket de flesta handelshus gjorde i någon utsträckning. Vid sin död ägde J.G. Wennerquist också 4 aktier i Strömsholmskanal och en aktie i Göteborgs diskontoinrättning samt andelar i fartyg.
I Uddevalla fanns i slutet av 1600-talet och början av 1700-talet två framträdande köpman med namnet Wennerqvist. Om någon av dessa var släkt med grosshandlarna i Stockholm är okänt, men förefaller kanske inte helt osannolikt. Dessa två var Anders Wennerqvist (-1746), rådman och sågbruksintressent med ägarintressen i sågar vid Örekilsälven. År 1746 dog även Jonas Wennerqvist (1676-1746), sannolikt en bror till Anders Wennerqvist.
Andra källor:
Kurt Samuelsson, De stora köpmanshusen i Stockholm 1730-1815, 1951
Staffan Högberg, Utrikeshandel och sjöfart på 1700-talet, 1969
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Wennerquist, Johan Petter Wennerquist, Västindiska kompaniet, Richard Adamson, John Fenwick, Fenwick, Johan Gustav Wennerquist, Bankir, Järnexport, Handelshus, Stockholm, Ekonomi, Historia, Samhälle
3 svar på “Handelshuset Wennerquist”
Kommentarer är stängda.