(O)Roande om hjärnan

Boknytt
Det inre ögat
Oliver Sacks
Brombergs

(O)Roande om hjärnan

Efter succén ”Mannen som förväxlade sin hustru med en hatt” har neurologiprofessorn Oliver Sacks fortsatt att producera roande (”hur det kan bli”) och oroande (”vad man kan råka ut för”) populärvetenskapliga böcker på temat medfödda och förvärvade tillstånd, skador och sjukdomar som drabbar hjärnan och medvetandet. Kul läsning.

Personligen har han alltid haft problem med ansiktsigenkänning – en extremt viktig färdighet för ett socialt samverkande djur som människan. Företeelsen drabbar i olika grad 2-10 procent av befolkningen, och ger ideligen upphov till dråpliga och pinsamma situationer – flera av dem humoristiskt skildrade i boken.

En ögoncancer vid vuxen ålder gjorde att Oliver Sacks även förlorade sitt tredimensionella seende och tvingades anpassa sig till en blek tvådimensionell ”plattvärld”. Än värre är det förstås att bli blind men då skärps de andra sinnena.

Och även utan syn kan man i ”det inre ögat” via kreativ fantasi visualisera den osynliga yttre världen. Hjärnans förmåga till anpassning, flexibilitet, plasticitet, intern integration och omprogrammering är mycket större än man tidigare trodde. Det är hoppingivande.

Avslutningsvis: Hur kan en ny kulturell förmåga som läskunnighet ha sitt säte i en gammal biologisk struktur i hjärnan – och drabbas om denna del skadas? Läs svaret i boken.

Hans Norebrink

Läs mer: DN, Corren, Beskrivarblogg, ST, Lusläst,

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Köp boken hos Adlibris