Fler vuxna viktigt vid arbete mot våld i skolan

Framgångsfaktorer för att minska våld och mobbning i skolan är att identifiera de mest våldsutsatta platserna, så kallade ”hot spots” och att ha fler vuxna närvarande på dessa platser. På en skola i Tyresö minskade våldet med 33 procent på två år.  Det visar en publikation från Brottsförebyggande rådet, Brå.

– Arbetet mot våld, mobbning och andra problembeteenden i skolan utgår i dag ofta från ett elevbaserat tänkande, säger Per Alvant, utredare. Brå:s nya publikation visar att ett effektivt sätt att minska brottslighet och andra problem, är att skolan också fokuserar på att identifiera de mest brottsutsatta platserna.

Platsbaserat arbete ersätter inte skolans arbete med värdegrunder och likabehandlingsplaner. Men det är ett viktigt förebyggande komplement som används för lite i skolors strävan mot att minska brott och problembeteenden.

– Det hjälper inte att bara ha rastvakter på skolgården. Om skolan kartlägger på vilka platser och tider våldet förekommer samt vilken typ av våld det är, kan man sätta in åtgärder där och när de behövs, säger Per Alvant.

Stökigt utanför klassrummen och vid elevskåpen

Kartläggningar av problembilden är en viktig utgångspunkt i ett strukturerat brottsförebyggande arbete. Publikationen tar upp tre exempel där skolor arbetar strukturerat och aktivt med olika åtgärder för att minska brott och problembeteenden i skolan.

I ett av exemplen undersökte man vilka platser, så kallade hot spots, som var mest våldsutsatta. Flest våldshändelser och problem skedde i elevskåphallar och utanför klassrum. Mönstret var genomgående för samtliga sex undersökta skolor. Gemensamt för de utsatta platserna är att här samlas många elever och vuxennärvaron är ofta låg. För att minska våldet och problemen förstärkte flera skolor rastvaktsystemet. En skola försedde också samtliga klassrumsdörrar med glas för att få bättre översikt ut mot elevkorridorerna. Utvärderingen från projektet visar att våldet minskade på de skolor som gjort brottsförebyggande insatser, jämfört med de skolor som inte arbetat på samma sätt.

– När skolor ska byggas eller renoveras kan man tänka på att sätta glasväggar mellan klassrum och korridor, säger Per Alvant. Man kan också fundera på åtgärder som att placera lärarrum och vaktmästeri mer centralt. Det ger bättre överblick mot elevutrymmena och kan bidra till att öka de vuxnas kontakt med eleverna.

För att nå riktig framgång med att förebygga brott och andra problembeteenden i skolan, är det också viktigt att skolan samarbetar med andra. Studien visar att till exempel socialtjänst och polis är viktiga samarbetspartners. I synnerhet polisens medverkan ger ökad legitimitet till arbetet.

Med tanke på att de kommuner som Brå studerat är välmående kommuner med små sociala problem så undrar jag verkligen om man kan dra några som helst generella slutsatser utifrån den rapport som Brå tagit fram. Dessutom så undrar jag om det projekt i Kungsbacka som det hänvisas till verkligen är så framgångsrikt. Jag ställer mig verkligen tvivlande till det med tanke på min kännedom om hur det kan vara ei högstadieskola i Kungsbacka. Minskningen i Tyresö behöver inte heller bero på projektet utan kan lika gärna bero på att några individer försvunnit från skolan. Ur det som redovisas i rapporten kan man inte utesluta en sådan orsak till minskningen av våldet.

Fakta
De tre skolprojekten som tas upp i studien är Trygg skola (Nacka, Tyresö och Värmdö);Sociala överdrifter (Vänersborg) samt Våga vittna (Kungsbacka).

Att förebygga brott och problembeteenden i skolan(Idéskrift nr 19) finns att ladda ner på Brå:s hemsida. Publikationen ingår i en serie skrifter som syftar till att stödja och utveckla det lokala brottsförebyggande arbetet.

Intressant?
Borgarmedia: DN1, 2, 3, 4, SVD1, 2, GP, SR, SVT,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements