Finland och våldet

I Finland är mordfrekvensen (antal fall av våldsam död per 100 000 invånare) normala år mellan 2 och 4. i Sverige ligger mordfrekvensen kring 1 och har så gjort sen 1700-talet (vilket ju betyder att Finland då hade ungefär samma mordfrekvens som Sverige eftersom det var samma land fram till 1809). I Finland har man skolskjutningar på US-amerikanskt vis. I Sverige har vi det inte. I Finland finns seriemördare och massmördare på ett sätt som inte finns i Sverige. Vi har sådana också, men hittills har det oftast handlat om rasister som Ausonius och Peter Mangs. Ett liknande fall är dock Mattias Flink. Men mord och skjutningar av den typ som nu ägt rum i Hyvinge i Finland händer sällan i Sverige. Oftare i Finland. Det känns annars som nåt väldigt US-amerikanskt.

Finland och Sverige har i grunden samma kultur, det var trots allt ett land i cirka 500 år. Men skillnaden i mordfrekvensen måste ha nån förklaring. Det som oftast tas upp för att föröka förklara är att FInland hade ett blodigt inbördeskrig i samband med ryska revolutionen med massakrer på kommunister och att Finland var inblandat i andra världskriget. Dvs våldet har varit mer närvarande och är mer närvarande i det finska samhället. En våldsam nutidshistoria smittar av sig på vad och hur människor gör saker.  Det är vad jag förstår också lättare att få vapenlicens i Finland än i Sverige. Dess saker har sannolikt betydelse för att mordfrekvensen är högre. Kanske dricks det mer i Finland och på ett annat sätt. Något som också kan bidra till mer våld och mer dödligt våld.

Dessutom är ju Finland ett land som är klart mindre tolerant än Sverige, machokulturen är starkare, det finns få invandrare (något som ju kullkastar Sverigedemokraternas idéer om våldet i Sverige) och det är fortfarande jämförelsevis svårt att vara homosexuell. Finland har helt enkelt inte moderniserats i samma takt som Sverige. Det är kulturella skillnad, men om det har nån bäring på frågan om varför Finland har mer dödligt våld verkar inte speciellt sannolikt.

Det finns ju också vissa andra saker, förutom våldet och våldets karaktär, som gör Finland likt USA. Som exempelvis att baseboll är populärt, i en egen finsk variant, boboll.

Sen kan man konstatera att det hela inte har med finnar som folk att göra. I Sverige finns det vad jag vet inte några som helst belägg för att den finska delen av befolkningen skulle vara mer våldsamma än andra befolkningsgrupper. I det perspektivet sjunker förstås trovärdigheten i förklaringen med de förråande krigen. Även finnar och finlandssvenskar i Sverige har ju samma bakgrundshistoria som finländare i Finland. Om det finns nån skillnad i våldsfrekvensen mellan de två olika finska befolkningsgrupperna i Finland vet jag inte.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!

15 svar på “Finland och våldet”

  1. Intressant utläggning av Finlands senare historia. Bra att du lägger fram fakta som inte är så kända bland medelsvensken. Jag har en känsla av att man är mer tillåtande för användning av vapen i samband med jakt. (Vad annars?) Jakt/fiske för hushållet var/är vanligt på landsbygd och skärgård. Det tillhör den finska kulturen mer än den svenska, som jag tror.
    Men att en person tar sig till att skjuta på folk liknar till en del inspirerat av en viss norrman för ca ett år sedan. Polisen borde kolla upp vapeninnehavare vart 3-5 år, om de har orsak och psykisk stabilitet att ha licens på ett visst vapen.

    1. Ja, man kan inte utesluta att mannen kan var påverkad av vad Breivik gjorde och jag utesluter inte att sådant kan hända i Sverige också. Att inställningen till jakt och därmed till vapen kan ha betydelse håller jag med.

  2. Du säger att till dagens skjutare finns ingen motsvarighet, det första jag tänkte på var Flink när jag såg artikeln. Men visst är det en intressant analys du gör. Jag skulle vilja skylla på vapenlagarna, men sen tänker jag på Schweitz där i princip alla män har en automatkarbin hemma. Men kanske Schweitzare har en mer nykter inställning till vapen? Har med kulturen att göra tippar jag. Hur man fostras till att se på våld och vapen. Men å andra sidan är ju jag en sk ”kulturrasist” som tror att kultur kan påverka en människas sätt att tänka och handla 😉

    1. Ja, du har faktiskt rätt. Flink är ett liknande fall. Jag måste ändra där. Korgskjutninagarna som Tommy Zethraeus m.fl. och på Cue club i Göteborg för att nämna ett par exempel är nåt annat som jag ser det.

  3. Det vore intressant att se en analys om hur Finlands extremt starka värnpliktskultur påverkar definitionen av hur en ung man ska vara. Att tvinga varenda person av manligt kön till militären, och förvänta sig att en person är fysiskt och psykiskt stark bara för att han är född man, låter inte som ett lyckat recept…hos vissa personer kan det slå slint.

  4. Min familj kom från Finland till Sverige i mitten av 60-talet. Min mamma var finska från landsbygden öster om Viborg och min pappa var finlanddsvensk med anknytning till kultureliten.

    Skllnaderna mellan svensk och finsk ”kultur” är väsentliga. Även om jag oftast vänder mig mot förenklade essentiella kulturbegrepp (det skapar kulturrasism) så skall vi inte tro att Sveriges kolonisation fram till 1809 har varit betydande för den finska landsbygsbefolkningen. De har förblivit finnar. Finlandssvenskarna har dock dominerat samhällslivet och präglat Finlandsbilden i Sverige. Svenskar luras ofta att tro att Finland är ”likadant” på grund av detta.

    Krigen under 1900-talet har påverkat kulturen och skapat rädsla för motsättningar och tvetydigheter. Den större militariseringen har också gynnat en manlig machokultur.
    Sanningar om kriget har haft svårt att komma ut och försöken att omvärdera sina krigsmyter har mötts av motstånd. Ja, man försvarade sig mot Sovjetunionen, men man lierade sig också med Hitler och man hade starka krafter som delade nazismens-nationalismens värderingar. Nationalhjältar som Mannerheim är fortfarande nästintill omöjliga att granska kritiskt, trots att han med dagens internationella rättssystem kanske hade kunnat ställas inför rätta för brott mot mänskligheten under inbördeskriget. Vi glömmer i Sverige också att Kekkonens tid knappast var fullt demokratisk. Kriget fortsatte på sätt och vis i Finland så länge Porkkala och Hangö ockuperades av sovjetiska trupper och så länge man betalade krigsskadestånd.

    Finland är alltså av olika skäl ett betydligt mer slutet samhälle än Sverige och det finns färre ventiler där spänningar kan pysa ut. Därför finns det också mer psykisk ohälsa och allmän mental misär som troligen kan förklara det jämförelsevis större våldet i samhället.

    1. Jag är inte obekant med skillnader mellan svenskt och finskt. Mina närmaste vänner under mellanstadiet och i tonåren var främst finnar. Med föräldrar från platser som Kuopio och Jyväskylä. I deras hem pratades det finska och jag förstod aldrig nåt när jag nån gång åt hemma hos mina finska vänner. Men likheterna är/var nog ändå fler än skillnaderna.

      Långt senare har jag också förstått att min biologiska mormors mamma var från Finland, en plats utanför Uleåborg vid namn Kestilä.

      De flesta finlandsvenskar tillhörde och tillhör ju inte heller eliten i samhället utan var och är helt vanliga lantbrukare, hantverkare och arbetare.

      1. Det jag främst vill lyfta fram är kanske just en liten protest mot den svenska storebrorstendens som antyder att kulturen är ”lika” och därför kan inte detta vara en ”förklaring” till de flera morden. Det är därför jag lägger in en ganska stor brasklapp om att jag motsätter mig essentiella föreställningar om kultur överhuvudtaget.

        Jag är uppvuxen i Sverige av finska föräldrar och jag har haft en mycket stark anknytning till Finland. Jag påstår att det finns skillnader i hur man ser på livet. Skillnaden kommer i hög grad ur krigserfarenheten och det faktum att man är en ung nationalstat.

        Du har helt rätt i att finlandssvenskar finns i alla skikt och klasser i det finska samhället. Men de har dominerat kulturlivet och makten oproportionerligt mycket ända fram till nu. Den fennomanska rörelsen med ursprung i 1800-talet, som ju idag funnit ett modernt populistiskt politiskt uttryck i Sannfinländarna, är ett motståpnd mot denna dominans.

        Jag tycker man kan lyfta den myt vi har i Sverige och även Finland, att Finland skulle vara särdeles homogent. Men man har faktiskt två nationella språk, svenskar, samer, romer och även ryssar prgälar landet. Man är präglad av både Sverige, Ryssland och i Viborg innan kriget var också tyska vanligt. 
        Men det är typiskt för en ung nation mån om sin nationella identitet att gärna förbise sådana komplikationer. Sedan tog man emot några hundratusen flyktingar efter kriget från Karelen (min mor var en av dessa) och det var inte alltid karelarna betraktades som en del av den ”finska” gemenskapen när de slog sig ner på nya platser i Jyväskylä, Kuopio och Nummi eller var det nu var. Som sagt, finsk kultur är ungefär lika svår att ringa in som de flesta andra länders kultur.

        1. Min mormors mor var visserligen från norra Finland, men familjen var ursprungligen från Karelen.

          Jag ansåg ju inte att likheter i kultur förklarade skillnader i våld. Men Finland och Sverige är precis lika mycket kulturellt lik som Norge och Sverige. Eller Danmark och Sverige. Det är inga stora skillnader. Den dialekt jag talade som liten hemma på Rörö var till exempel nästan identisk med dialekten i Vendsyssel eller på Sörlandet.

          Förklaringen med kriget är inte helt hållbar för då borde finnar i Sverige ha lika hög våldsbrottslighet som finnar i FInland och det har dom inte. Det finns alltså skillnader i länderna, förutom krigen som gör att brottsligheten blir olika även med samma utgångspunkt för människorna. Normalt är det till och med så att brottsligheten är högre bland folk som migrerar (därför att det handlar om unga män), men det gäller inte finnarna i Sverige som ju inte har högre brottslighet än andra människor i Sverige. Kanske är det nåt i det svenska samhället som är förklaringen, men kanske inte ändå eftersom Danmark och Norge har lika låg våldsbrottslighet som Sverige. Det är omöjligt att hitta en enkel förklaring till fenomenet med högre våldsbrottslighet i FInland skulle jag vilja säga.

          1. Jag tror nog att det svenska samhället har någonting att göra med skillnaderna i det du pratar om. Nu vet jag i och för sig inte hur finsk våldanvänding sett ut historiskt, men låt oss anta vi antar att den sett ut som idag. Jag tror inte att någonting socialt finns i generna hos folk, människor är och blir produkter av sin miljö – socialt. Ju längre tiden går desto mer entropi blir det. Med tiden så ”assimileras” man helt enkelt för att det är majoritetskulturen som ”styr” så att säga.

            Jag anser inte att assimilation är någonting negativt, för utan det skulle knappast den historiska invandringen genom årtusenderna fungerat så bra som det gjorde.

            Att en invandrare skulle förlora sin ”identitet” pga av assimilation är en sentida myt som vissa ständigt upprepar för att passa in i den nya teorin om det ”multikulturella samhället.”

          2. Jag är anhängare av assimilation. Det är så det alltid gått till i Sverige och det är bra. Kulturen utvecklas av det (kåldolmar, kebab, pizza, pasta är typexempel på svensk kultur, fast de har utländskt ursprung). Den största gruppen av ord i Svenskan är tyska (lågtyska), de är fler är orden av nordiskt ursprung, vilket är ytterligare ett exempel.

  5. Att påstå att Finland är ett land ”som är klart mindre tolerant än Sverige” är inte sant, utom för en självgod rikssvensk, förstås.
    Efter att ha bott några år i Sverige men sedan flyttat tillbaka så kan jag bara konstatera att skillnaderna mellan svensk och finsk samhällsdebatt är betydande.
    Här försöker man föra en dialog även med de mest avvikande politiska yttringarna och man låter dem komma till tals.
    Man kastar inga bannbullor över t ex främlingsfientliga och svenskfientliga stämningar utan möter dem med goda argument. I Sverige avfärdar ni alla åsikter som inte passar in i er mall och stämplar sedan dessa med sjukdomsdiagnoser som t ex fobi.
    Sverige är faktiskt åsiktsmässigt ett av de minst toleranta länderna i Västeuropa.

    1. Vilket ju inte är sant utan en typisk fördom. EN högerextrem konspirationsteori som odlas av såna som Breivik. Alla undersökningar som finns visar att Sverige är ett mycket tolerantare land än de flesta. Att majoriteten av människor i Sverige är antirasister visar på denna stora tolerans. ATt rasister lämnas ifred är motsatsen till tolerans, det är att acceptera intolerans för rasism är per definition intolerans.

Kommentarer är stängda.