Några av den rika världens allra fattigaste barn finns i Sverige

Sverige har snabbt blivit ett av Europas mer ojämlika och problematiska länder. Det hela började redan på 1990-talet under regeringen Carl Bildt, fortsatte sen i långsammare takt under socialdemokratiska regeringar för att snabbt accelerera under regeringen Fredrik Reinfeldt. I Sverige finns idag några av de allra fattigaste barnen.

I Sverige ligger relativt få barn under fattigdomsgränsen jämfört med andra länder. 7,3 procent av de svenska barnen återfinns under den gränsen. Det är sämst resultat om man tittar på de nordiska länderna, men placerar ändå Sverige på en åttonde plats av 35 undersökta i-länder. De allra fattigaste i Sverige är dock fattigare än i länder som Grekland, Polen, Estland och Ungern enligt en undersökning som Unicef gjort, Report Card 10, Measuring Child PovertyUndersökningen ger också en bild av hur djupt under fattigdomsgränsen fattiga barn tillåts sjunka. I Sverige landar den siffran på 21 procent under gränsen, vilket placerar oss på en 22:a plats bland de 35 i-länder som deltog i undersökningen. Ur den synpunkten är det kanske inte så konstigt att svenska romer tigger i Oslo.

På andra sätt är svenska barn inte så fattiga. I undersökningen har man även tittat på hur många av barnen i 29 av länderna som saknar två eller fler av de 14 kriterier som anses viktiga och normala i ett rikt land. Det kan till exempel vara att äta tre mål mat per dag, ha pengar till skolutflykter, två par skor i rätt storlek och internetuppkoppling. När det gäller sådant ligger barnen i Sverige bättre till. Endast 1,3 procent av barnen har inte tillgång till två av dessa 14 punkter. Sverige är när det gäller sådant nummer två efter Island på topplistan.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!

11 svar på “Några av den rika världens allra fattigaste barn finns i Sverige”

  1. Alltså, Sverige som land beter sig väldigt underligt och motsägelsefullt enligt mig. Sverige för en minst sagt generös invandringspolitik och de barn som är med i denna fattigstatistik är huvudsakligen barn till utrikesfödda som saknar arbete, ofta boende i utanförskapsområden. När jag säger kpier, eller nyckeltal, så står generös invandring och barnfattigdom på kollisionskurs. Om gränsen varit stängd skulle Sverige som nation inte ha denna barnfattigdom. Jag säger inte att fattigdom på något sätt är acceptabelt, men det är helt enkelt en naturlig följd. Det underliga i debatten är att man talar om klassklyftor, när det så inte är fallet, utan snarare att vi inte lyckas med vår integration.

    1. Jag tror inte din uppfattning om vilka barn det handlar om är rätt. De barn de handlar om är barn till ensamstående missbrukare. De är i allmänhet inte invandrare.

      Det är klart att fattigdom följer på arbetslöshet. men arbetslöshet är ingen naturligt följd av invandring. Vi hade större invandring i förhållande till befolkningen efter andra världskriget fram till 1970-talet utan ökad arbetslöhet. Därefter ändrades politiken så att man skapade arbetslöshet. Det var politiska beslut som gjorde det, man skar ner på offentlig sektor och ändrade systemet så arbetsgivarna kunde börja pressa tillbaks facket och lönerna med hjälp av arbetslöshet. Privatisering, avreglering, bemanningsföretag (daglönare) osv har lett till ytterligare arbetslöshet.

  2. Man ska vara väldigt noga när man talar om statistik, man får alltid det svar man vill om man vrider siffrorna enligt behag. Du tror inte att min uppfattning är rätt, kanske får vi vår information från olika källor, eller så tolkar vi den olika. För mig är det dock  tydligt, att relativ barnfattigdom till stor del är rotad i den bristfälliga integrationen av utrikesfödda. (Stöd för detta: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/integration-nyckel-i-kamp-mot-barnfattigdom_6991465.svd). Ja, det finns inom missbrukarfamiljer också, men jag vill skilja dessa två typer åt – olika problem kräver ofta olika lösningsmetoder.

    Arbetslöshet är absolut ingen konsekvens av invandring, dock ser Sverige inte ut som på 70-talet.

    Det finns många jobb i Sverige, men det är inom de kvalificerade yrkena, om det är ett bra ord, där bristen finns.

    Det går inte som under 70-talet att åka över gränsen, kliva av bussen och få ett jobb på en verkstad.

    De som kommer hit utan språket och utbildning konkurrerar med de svenskfödda ungdomarna och de outbildade.
    En stor del av de som kommer hit kommer, utan pardon, att hamna i utanförskap om inget görs – och deras barn, får även de ta smällen.

    Privatisering och avreglering får jag återkomma om, så jag inte skriver en vägg av text. Kan dock kort säga att jag gärna skulle vilja återförstatliga ett par saker, samtidigt som jag anser att privatisering ofta leder till effektivisering. (Hit räknar jag inte Carema)

    1. Du pratar om den generella barnfattigdomen (Det är vad SVD:s artikel handlar om). Den är låg i Sverrige. Då är det så att den är direkt kopplad till arbetslöshet.. Men när det handlar om de allra fattigaste som jagskriver om (en del av Unicefs undersökning) så handlar det om barn till ensamstående missbrukare etc. Läs Unicefs undersökning och läs kommentarerna till den.

      Sen fisnnd et inet många jobb i Sverige. Jag är utbildad till mekaniker, programmerare och elektriker. Avancerade yrken och enligt tidningsartiklar bristyrken. Jag får inga jobb. Har sökt 500 jobb på 7 år. Många svenska elektriker och mekaniker arbetar därför i Norge. Där finns det jobb för välutbildade. Men det är off-topic så ingen mer diskussion om det.

      Alla undersökningar som finns visar att privatisering inte leder till effektivisering utan ibland till motsatsen. Men det är lite off-topic här.

  3. Vad är detta för humbug? Sverige har bland världens minsta klyftor och en extremt låg fattigdom. Du är ju bara ett politiskt troll med en massa propaganda.

    1. Det är ingen humbug. Det handlar om jämförelser mellan de allra rikaste länderna. Där ligger Sverige i vissa hänseenden långt ner och har idag större klyftor än en del andra länder. Inget konstigt alls. Politiken som förts i lite över 20 år har haft ett mål med större inkomstspridning. Resultatet har blivit detta, helt förväntat.

      I en jämförelse med alla länder på jordklotet blir det ju annorlunda. Men det handlar det inte om här.

Kommentarer är stängda.